Laaaa laaaa laaaa laaaa La Manga! - del ett
Jag vet inte riktig hur jag ska börja Har jag verkligen bara varit här i ett knappt dygn? Det känns som det måste bli någon slags dagbok ifrån La Manga.
Uppe långt före tuppen! För det är nog jag som får väcka honom istället, med tanke på klockan, om jag nu hade haft en tupp, vill säga. Nu har jag inte det, utan det var närmast ett omvänt talesätt. Stopp..., nu flyter det ut i vadå? Och jag har inte ens klivit ur sängen.
Morgonen är i alla fall ovanligt mörk och min resväska är makalös tung. På grund av alla tekniska apparater, som videokamera, digitalkamera, bärbar dator, stativ, mikrofon, batterier och gud vet vad.
Vägen mot Arlanda är inget att orda om, annat än att det fick bli en resa vid den här tiden på dygnet, eftersom jag inte kan tänka mig att missa en eventuell SM – final i bandy, söndag den 18 mars. Men på samma gång jag tog det beslutet så visste jag det innebar att jag kommer missa Hammarbys andra match i La Manga mot Sogndal på fredag.
Därför vilar ansvaret tungt på våra bandyhjältar, att knäppa Sandviken, så mitt beslut inte varit förgäves.
Planet var försenat en halvtimme så vi kom iväg runt tjugo över sju. Tittade mig omkring för att se om det fanns någon annan Hammarbyare med, men jag såg bara golfare och pensionärer. Visst kan det ha funnits Bajare bland dessa grupper, men huvudsyftet för deras resa var inte att beskåda Hammarby Fotboll under deras matchläger i nästa vecka.
Försökte ta igen lite förlorad sömn, men det gick inget vidare. Började istället prata med min närmast granne som visade sig vara från Bofors och vi kom genast in på Hammarby hockey och hur snöpligt Bofors säsong slutade. Han var djupt imponerad av Jocke i Hammarbys mål. (För mycket detaljer säger jag högt till mig själv, dra vidare i texten).
Givetvis var planet försenad när vi landade och sedan tog det en halvtimme innan jag kunde plocka åt mig min resväska. Hann se det där djäkla rullbandet snurra runt ett antal gånger och började fundera över hur jag skulle göra om resväska kommit bort. Men innan jag ägnat dessa tankar allt för mycket tid, rullade väskan in. Tur var väl det, för precis innan den kom så fick jag dessa tvångstankar:
- Om inte väskan kommer på de tre nästa varven, då åker Hammarby ur allsvenskan. På andra varvet kom den och därför ser jag fram emot kommande säsong med tillförsikt.
Någon kanske tycker att det var till att ha låga krav inför en allsvensk fotbollssäsong, men jag känner mig inte så kaxig efter vinterns turbulens. Vill ni höra optimistiska tongångar, då får ni lyssna till PeW istället. Han har ställt in siktet högt han och inte mig emot. Det är ju faktiskt så att även ett lag som kommer högt upp i tabellen, klarar sig kvar, så båda våra förhoppningar kanske kan slå in.
I Alicante hade jag bokat upp en skjuts med en privatperson som jag hittade på Internet. Var lite orolig över om han skulle vara kvar vid vår mötesplats, eftersom jag nu var en timme försenad. Men där stod han och det var bara att åka iväg direkt. Vilken väderchock det var föresten! Här kom jag ifrån ett nollgradigt Sverige i varma kläder, till ett Alicante som badade i sol och plus 22 grader.
Jag ringde omgående Igor, SvenskaFans man på plats, tillika inbiten Gnagare (lägg märke till de två orden ”inbiten Gnagare”, det hade jag tänkt ut på planet och visste att de skulle med på något sätt. Nu har de kommit med två gånger och med lite planering så ska jag nog få med dem igen. Tycker faktiskt det ligger en poetisk klang över ”inbiten Gnagare”, se där, där kom det igen. Fantastiskt!
Han svarade och berättade att Malmö skulle lira klockan 14.30 och det vore bra om vi kunde träffas vid träningsanläggningen då. Jag lovade att försöka.
En behaglig 10 mila resa ner till La Manga. Överallt byggdes det lägenheter som skulle säljas till hugade pensionärer som vill avsluta sina år i värmen. Det byggdes även vägar, så det blev en snirklig resa i många rondeller.
När vi kom in i La Manga fick min gode chaufför lite svårt att hitta, men efter en halvtimmes letande kom vi fram till lägenhetshotellet som Robban rekommenderat. Eftersom jag inte hade beställt i förväg så var det lite osäkert hur det skulle gå. Inne i baren berättade det att nog skulle ordna sig och efter ett samtal, så fick jag besked att nyckeln till min lägenhet skulle finnas i baren för avhämtning mellan klocka 17.00-19.00. Min multitunga väska fick jag ställa bakom bardisken och jag tog även av mig min Hammarby fleech (stavas det så) tröja, för det var underbart varmt.
Efter lite övertalning fick jag min chaufför köra mig till La Manga Club, klockan hade väl hunnit bli tjugo över två.
När vi närmade oss träningsanläggningen så ringde jag upp Igor igen (den inbitne gnagaren) och blev på så sätt ganska enkelt lotsad till rätt plan.
Malmö hade börjat sin match mot Moss och Igor stod och direktrapporterade till Malmöredaktionen på SvenskaFans. Det första jag kom att tänka på är hur stor mobiltelefonräkning det skulle bli på det abonnemanget.
Om jag ska säga något om matchen så imponerade Malmö på mig, de spelade snabb och attraktiv fotboll och Ibrahimovic (vilket underbart mål han gjorde), ser verkligen ut som den stora stjärna han vill vara. Och vad lång han är. De som vill läsa mer om den matchen får gå till Malmösidan på SvenskaFans.
Under matchen dök ett gäng Patroner upp som skulle se nästa match mellan GIF Sundsvall och Odd Grenland (namnet på laget låter som en norsk fotbollsspelare.). Patronerna körde serpentin TIFO och höll igång hela matchen. Ska jag säga något om våra premiärmotståndare, så såg målvakten osäker ut i första halvlek, försvaret ska inte vara alltför svårt att komma till tals med, däremot visade mittfältet och anfallet kvalité. Det avspeglade sig också på slutresultatet 3-3, där de norska ”Oddarna” var närmast en vinst.
Under första halvlek så stod en av mina gamla fotbollsidoler bredvid mig och Igor och jag lekte lite med tanken att ställa några frågor till honom.
Hur känds det att avsluta en lysande fotbollskarriär, med att missa målet i matchens sista spark i den avgörande matchen mot Västra Frölunda?
Vad anser du om turbulensen runt Hammarby den senaste tiden?
Har du kontakt med Thomas Dennerby nu för tiden? Micke och Thomas debuterade som sjuttonåringar för Hammarby samma år och för mig har de alltid hört ihop på något vis. Hur ser du på åren i Djurgården, nu när du fått distans till det?
Bra frågor tycker jag själv och intressant att höra svaren på. Men nu är det ju så att jag inte är någon intervjuare, jag har för stor respekt för mina gamla fotbollshjältar. Därför blev det inga frågor.
Visst är det trist, men tyvärr funkar jag så. Det är därför vi på Söderst@dion har Per.
Jag måste jobba lite mer med mig själv för att kliva över den tröskeln. Hur det ska gå med intervjuerna här nere, med dagens Hammarbyspelare, det vet jag inte. Det är kanske därför jag vidtalat Börje Lundberg att hålla i mikrofonen, när vi ska intervjua spelarna med videokameran. Det löser sig nog, på något sätt, det brukar göra det.
forts. i [ Del II ]
