Wowoah ska häva anfallstrions förbannelse

Samuel Wowoah är djurgårdare igen. Den spänstige offensivspelaren återvänder till Stadion och lämnar en misslyckad tid i Halmstad bakom sig. – Djurgården är tveklöst den klubb jag har trivts allra bäst i och det var där jag slog igenom, motiverar 26-åringen sitt beslut.

Vintern 2000 var Samuel Wowoah föga populär i djurgårdsleden. En märklig kontraktstvist med klubben fick efter många turer och hårda ord Wowoah att lämna nyuppflyttade Djurgården för mittenlaget Halmstad. Efter ett år som en av superettans bästa anfallare spåddes han med sitt lätta steg och fina tajming en lysande framtid. Verkligheten i ”Klubben” blev en annan.
28 matcher och 2 mål senare kallar Stockholm åter på Wowoah.

Vad hände?
– Allt har gått väldigt snabbt. Jag bestämde mej direkt när Djurgården hörde av sej; det var välkommet, säger Wowoah till Sektion F.

Betonggänget från Halland borde ha haft stor nytta av Sammis kvickhet, teknik och spelintelligens. Men han fick aldrig riktig kontinuitet i sitt matchande. Tom Prahls och sedermera Jonas Therns i fotbollssjälen djupt nedärvda 4–4–2 med rakt mittfält och åtta man på rätt sida bollen är ett spel som inte grundas på bollinnehav. Och Wowoah är bäst med bollen.
– När jag värvades till Halmstad var det som yttermittfältare. Förra året spelade jag mycket där. I år var jag tänkt som renodlad forward i ett 4–4–2-system. Men jag är inte så storväxt, forwards i det systemet ska hålla i bollen och spela vidare, kunna spela ett kraftfullt spel.
– Jag kom inte med så mycket i spelet ibland. HBK:s spel bygger på att vinna andrabollar på mitten och fördela dem. Funkar inte det kommer man bort som anfallare.

Den underliga kontraktshistorien från förrförra vintern är det tydligt att Wowoah vill lägga bakom sig. Han är ytterst fåordig när ämnet förs på tal.
– Den historien vill jag inte gå in på. Men det är absolut inga hard feelings mellan mig och Bosse Lundquist. Det ska bli otroligt kul att komma tillbaka. Spelmässigt fungerade det väldigt bra i Djurgården.

Sedan Wowoah lämnade Stadion har centeralternativen kommit och gått. Tremannaanfallets förbannelse är inte exklusiv för Djurgården: Ajax och Argentina är storheter som den senaste tiden beretts svårigheter i frågan om vem som ska ha tröja nummer 9, den centrala forwardens.
Det verkar ligga något mystiskt över rollen; den idealiska centern finns alltid någon annanstans än i truppen. De testade centrarna har ofta haft ”svårt att komma rätt i positionerna”, medan en ny ytterback eller en defensiv mittfältare sällan vållas liknande bekymmer. Problemet kan tyckas underligt då systemet med tre anfallare inte direkt är något udda eller exotiskt.
– Den positionen är väldigt beroende av att andra gör sitt … en bra center är en bra bollspelare som ska vara inne i boxen när bollen kommer dit. Svårare än så är det inte.
Kunde Wowoah i superettan borde han utgöra den idealiska målsprutan även i allsvenskan. Laget som sådant har ju kvar samma stomme och har som bekant klarat sig utmärkt. Så lär också Djurgårdsstyrelsen ha resonerat.
– Tankarna är att jag ska ha min gamla speluppgift. Det var också Djurgårdens idé när de kontaktade mig, bekräftar Wowoah.

Samuel Wowoah ansluter till truppen på söndag och lär göra debut ”hemma” mot Elfsborg.

Oskar Ståhl2002-06-26 23:43:00

Fler artiklar om Djurgården