Gästkrönika: Vad händer med Elanga?
"Kontinuitet är ett ledord i Prahls fotbolls-grammatik och således borde Elanga vara gjuten för en plats bland de 11. Har det skurit sig mellan Prahl och honom? För när Elanga går ut och säger att han vill lämna MFF med omedelbar verkan så måste någonting hänt mer än en petning."
En vacker lördagseftermiddag och idyllen störs inte av nånting annat än några envetna flugor och en lite för årstiden kylande vind. Höstomgången sätter igång om bara några dagar och en härlig känsla av att MFF kommer att kämpa i toppen i år fyller min himmelsblå själ. Allt verkar så ljust. Svenska cupen har vi klarat oss vidare från med stora problem, men vinster är ju allt som räknas, ingen kommer att komma ihåg något annat. Allt borde vara tomtebolycka.
Men så slår bomben ner: Elanga vill bort från MFF! Helt plötsligt svärtas himlen ner av mörka moln och till och med flugorna ropar efter Prozac. Denne kamerunske elegant vill inte längre bära den himmelsblå tröjan. Han vill bort omgående. Anledningen är att han inte platsar i truppen mot Odense i dagens (lördag) träningsmatch. Bland 20 män så får han inte plats. Alltså bör en plats i startelvan mot HBK kommande torsdag vara väldigt avlägsen, t o m en plats på bänken synes vara milsvid. Med i truppen finns i stället t ex Brian Steen Nielsen som tydligen vill bort från MFF. Vad som händer i korridorerna på Stadion eller vad som rör sig i Prahls tränar-huvud vet jag inte. Det är möjligt att Elanga faller ur ramen för hur Magister Prahl vill formera en 11:a där alla ska ta ett både offensivt och defensivt ansvar. Det är möjligt att Elangas form helt enkelt inte gör att han är en man för en 20-manna trupp. Mycket är möjligt.
Vad som förvånar mig, och många andra inbillar jag mig, är att Elanga suttit mycket på bänken tidigare, och t o m varit förpassad till läktarplats, men till synes accepterat detta med ett aldrig vikande leende. Och när han väl har spelat har han gjort det med ett sprudlande humör och ett konstant leende på läpparna. Han har ruschat upp och ner längs vänsterkanten. Ibland har han varit osynlig i matcherna, men lika ofta är det han som varit den som slagit de där inläggen som avgjort matcherna till MFF:s fördel. Han har varit den som brutit mönstret bland alla Nielsens, Ohlssons, Sörensens och Perssons.
Kanske ser Prahl honom som en säkerhetsrisk, måhända är han inte tillräckligt bra på träningarna. Jag vet inte. Men fakta är att Elanga var med i startelvan i den så underbara matchen på Olympia mot HIF (där han också slog den fenomenala passningen på Ijehs huvud till 3-2), han var med i 11:an i den lika underbara 2-1-vinsten mot AIK, likaså i cupvinsten mot HIF. Han kom in i matchen mot Myresjö för några dagar sen. Idag passar han inte bland MFF:s 20 bästa spelare. Kontinuitet är ett ledord i Prahls fotbolls-grammatik och således borde Elanga vara gjuten för en plats bland de 11. Har det skurit sig mellan Prahl och honom? För när Elanga går ut och säger att han vill lämna MFF med omedelbar verkan så måste någonting ha hänt mer än en petning. Är det så att han inte fått någon motivering till att han lämnats utanför? Eller är det så att han fått en släng av hybris? Jag vet inte.
Men vad jag vet är att det skulle vara oerhört sorgligt att se denne pärla lämna oss. Sveriges bästa vänsterspringare? Ja, kanske, och honom ska vi inte få se mer i ”vår” dräkt. En naturlig vänsterfot på vänsterkanten. Sånt som andra tränare drömmer sig våta om. Det smärtar mig, det gör nästan fysiskt ont i min kropp. Jag kommer på mig själv att hoppas att detta bara är ett spontant utspel som antingen han själv eller ledningen i MFF ser till så att det bara blev en artikel i en tidning och ingenting mer. Jag vill ropa: "Elanga stanna!" Lyssnar han?
Och himlen är alltjämt grå och jag undrar hur många Prozac det vore lämpligt att inta i detta läge.
