Lee Baxter tror på AIK i cupderbyt

Från älskad andremålvakt i AIK till succé i Malmö FF. Det har varit en lång men rolig väg som tagit Lee till platsen som ordinarie.

Pappas pojke har han kallats av sina bespottare. Stuart Baxter, den store tränarikonen i AIK, tog med sin son Lee till klubben. Baxter den yngre gjorde tre säsonger i AIK (1998-2000). Framgångarna ville inte riktigt komma, och han fick efter en misslyckad start säsongen –98 se sig bänkad till förmån för Mattias Asper. Att Asper var skadefri och gjorde fantastiska insatser bakom AIK:s eminenta backlinje bådade inte för något mer spel.

Att sitta på bänken i allsvenskan är inte något det dröms om i ungdomslagen runt om i Sverige. På Lee märktes det dock aldrig utåt att det skulle vara något problem, han verkade trivas. Förmodligen är det också därför han trots sina fåtaliga matcher ständigt hyllades av ståplatspubliken på den Norra läktaren.

Nu gör han stor succé i tabelltvåan Malmö FF. Vägen till succé har inte heller där varit spikrak. Baxter har länge fått dela målvaktssysslan med Jonnie Fedel. Detta utan någon stor framgång för någon av de inblandade. Inför denna säsong kom guldtränare Tom Prahl till klubben. Detta har inneburit det stora lyftet för Lee som fått förtroendet i alla åtta matcher i år. Hans spel ser dessutom bättre ut match för match.

- Nu känns det mycket roligare att spela igen. Sedan Prahl kom har det börjat flyta på bra för mig. Jag känner hela tiden att jag är glad när jag står i mål. Så har det inte varit förr. Tror att mitt självförtroende växt med framgången och förtroendet, det har hjälpt mig att ta nya steg i rätt riktning.

Flytten ner till Malmö har inte varit något negativt. Att Lee trivs bra med livet, klubben och supportrarna går inte att ta fel på.

- Malmö FF och AIK går inte att jämföra som klubbar. AIK har så mycket mer supportrar, men man kommer närmre dem här nere. Allting blir lite mer intimt. Kontakten med de andra spelarna är precis lika bra här, tror att snacket i omklädningsrummet är sig likt oavsett vilken klubb du kommer till.

Med ett SM-guld, spel i Champions League och vinst i Svenska Cupen i bagaget, kan vi förstå att han minns tiden i AIK med glädje och stolthet. Än mer stolthet känner han när han som motståndare får spela inför Gnagets publik och ta emot deras hyllningar.

- AIK:s supportrar är helt underbara, trots att jag inte fick mycket speltid hyllade de mig ändå alltid. Även om jag satt på bänken, sjöng de ”Lee, Lee, Baxter”. Hyllningarna har faktiskt fortsatt även efter att jag gick till Malmö. De har sjungit för mig både på Malmö Stadion och när vi kommit till Råsunda. Det är jättekul!

Att supportrarna satt sina spår är tydligt, men med bara åtta allsvenska matcher på tre säsonger, har då tiden i AIK givit honom något mer?

- Mina tre år i AIK var helt fantastiska, att få vara del av de äventyr dessa säsonger innebar är några få förunnat. Jag utvecklades en hel del av tiden i laget och har fått med mig många erfarenheter.

Att hjärtat färgats lite svartgult, råder det inte några tvivel om. Vi pratar om hur det ska gå i bottenlagens kamp i stundande kvartsfinal av Svenska Cupen, det vill säga matchen mellan AIK och Hammarby, och Baxter är säker på utgången.

- Jag hoppas att AIK krossar Hammarby. Nu med Krister Nordin och Gary Sundgren tillbaka, och med Dušan Uhrin som tränare, är jag övertygad om att det blir så. Laget har inget i de nedre regionerna av tabellen att göra. Jag tror att de kommer att klättra betydligt, hur långt det räcker får vi se.

Appropå Hammarby, så är det faktiskt så att det inte bara är på Råsunda och Malmö Stadion det sjungs när Lee Baxter står i mål. Även bland de grönvita fansen har han en egen ramsa.

- Haha, jag är nog den enda motståndarmålvakt som har en egen ramsa på Söderstadion.

Att denna ramsa kanske inte är att betrakta som en hyllningssång är inget som berör en målvakt med bra självförtroende.

- Jag gillar det, och tycker bara att det är roligt.

Lee hoppas nu på fortsatt storspel i Malmö, och givetvis på mer framgångar för klubben. Han har sin målsättning klar för sig, både på kort och lite längre tid. Det är Europa som gäller för 26-åringen.

- Först och främst är målet att få stå alla 26 matcher i år. Ett fortsatt förtroende från Tom Prahl innebär givetvis mycket för mig. Jag trivs jättebra i Malmö, men på sikt är det klart att jag vill ut och spela i Europa. Det tror jag är en dröm alla svenska spelare har.

Det är minst ett möte kvar den här säsongen mellan Malmö och AIK, några tips till AIK:s målsnåla spelare hur man gör mål på Lee Baxter vill han inte ge.

- Nej, hur anfallarna ska göra mål på mig vet de nog, säger han och skrattar till. Även om jag försöker glömma det, har jag för mig att det kan ha hänt någon gång på träningarna.

För Gnagets del är det bara att hoppas att Andreas Andersson och Co minns hur det gick till. Om AIK lyckas besegra Hammarby i det omtalade cupderbyt, kan det bli muren Lee Baxter de ska bräcka i semifinalen. Om inte återstår ett möte i allsvenskan.

Johan Wibäck2002-07-07 00:15:00

Fler artiklar om AIK

Hoppet om Europa lever trots derbybaksmällan