Analys av en blåvit svacka

IFK Göteborg är inne i en svag period och det finns mycket att debattera. Här kommer några åsikter i en analys.

1-9 på tre Allsvenska matcher och dessutom utslagna ur Svenska cupen. Blåvitt har stora problem och IFK:s tränare Stefan Lundin är ifrågasatt. Jag tog mig en funderare på orsakerna till det dåliga resultatet på sistone.


Försvaret

Mycket av Blåvitts problem måste tillskrivas försvarsspelet. Den tidigare så säkra fyrbackslinjen har darrat markant. Det största skälet till detta är naturligtvis Fredrik Risps skadebekymmer. Att bli skadad, vara borta en match, komma tillbaka, gå ut skadad, vila en match och sedan göra comeback ställer till stor oreda. Oreda inte bara för försvaret som helhet utan även för Risps eget matchtempo och timing.

Stefan Lundin har svårt att träna och slipa på detaljer i försvarsspelet med en försvarslinje som förändras dag för dag. Vi får inte heller glömma att vi har haft två riktigt bra försvarare i Kåmark och Antonsson skadade under vår svaga period.

Mikael Sandklef har haft en del bekymmer med samarbetet med kapten Erlingmark. Sandklef håller klart måttet i offensiven, men bakåt uppstår ofta en del problem. Detta är inte bra, men vi hade vare sig tid eller manskap att ändra vår försvarslinje i det täta matchandet i slutet av Juli. Att byta plats på Erlingmark och Risp i backlinjen kan kanske lösa en del av de defensiva problemen och detta är en idé Lundin går och funderar på. Kanske kan det bli en förändring av detta redan mot Landskrona?


Mittfältet

Det är först nu många utav supportrarna verkligen börjar sakna skadade Jimmy Svensson. De som tidigare gnällt på att han inte utmanar och dribblar förstår nu varför han är nödvändig för IFK Göteborgs spel. Jimmy är konkret och detta behövs nu, mer än någonsin, i Blåvitts spel.

Det är inte bara på Jimmys vänsterkant IFK har problem. I de senaste matcherna känns det som om bollen transporteras alldeles för sakta i mitten. Martin Ericsson gör ett gediget jobb, men har svårt att hitta de snabba passningarna i djupled. Detta var tidigare hans adelsmärke och av detta syns nu nästan inget. Det är självklart inte bara Martins fel utan även anfallarna och yttrarna som måste röra på sig för att bli spelbara.

Jonas Henriksson får mer än hälften av Martins passningar och det är tydligt att Jonas är den enda som rör på sig tillräckligt. Hårt jobbande och spelbara medspelare skulle göra att Ericssons fötter hade fått igång det nödvändiga snabba passningsspelet.

De olika kombinationerna på mitten, både p.g.a. Jimmys skada och Sebastian Johanssons avstängning har inte gjort mittfältet någon nytta. Istället ser man fler felpass och säkra passningar bakåt än på länge.

Spelet på mittfältet måste präglas av snabbare passningsspel och rakare spel i djupet. Våra anfallare är anpassade och vana vid detta och där måste mittfältet leverera.


Anfallet

Robert Karlsson har klivit in i Blåvitts A-truppen med besked. Pigga insatser i de senaste matcherna har ställt till problem för försvaren, men ännu inte krönts med något mål. Våra andra anfallare, och då tänker jag främst på Gustaf och Rosenkvist, har haft tydliga problem. Dels har de inte fått de nödvändiga bollarna att jobba med och dels känns det som skärpan saknas. Robert Karlsson kom som en nödvändig konkurrent till den annars självskrivna forwardduon och nu måste de båda andra leverera.

Kabba och Daniel Westlin känns långt ifrån startelvan och när de går mållösa i B-lagsderbyt mot division 2-laget Gais funderar man verkligen på om deras framtid ligger hos IFK Göteborg. Även Robbans kliv förbi de två skapar även det stora frågetecken om deras form och kvalitet som Allsvenska spelare.

Jag är dock positiv och tror att så länge Blåvitt skapar chanser som de gjorde mot AIK så kommer vi börja göra mål. Jag hoppas bara det blir förr än senare.


Inställningen

En rubrik som är svår att tala om. Det är inget snack om att det är något som saknas eller stör i Blåvitt idag. Kontraktsfrågorna är en sak som påverkar spelarnas uppträdande, det har såväl Lundin som Eliasson påpekat.

Det är dock bara inte där skon klämmer. Flera av spelarna i Blåvitt underpresterar och ger inte allt. Fredrik Risp pratar i Alltid Blåvitts FanTV-intervju efter AIK om s.k. alibi-löpningar. Löpningar där spelare löper med anfallare som Andreas Andersson istället för att ta en frispark på mittplan. Han menar också att alla spelarna inte är helfokuserade på uppgiften utan verkar springa omkring och tänka på annat. Detta är skrämmande fakta och detta ser jag som Stefan Lundin och Jonas Olssons största problem den närmaste tiden framöver.

Fler spelare behöver ta åt sig av mentalitet hos Jonas Henriksson, Fredrik Risp, Erlingmark och Bengt Andersson. Dessa spelare hatar att förlora och det måste alla spelarna hata att göra!

Kontraktsfrågan måste lösas omgående för att få lugn i truppen. Glädjande nog är ett datum satt så snart är det orosmomentet ur vägen.


Ledningen

Jag skyller inte vår svacka på Stefan Lundin. Visst gör vår tränare enstaka misstag, men det är inget fel på helheten. Stefan är stark och vågar utmana spelare och supportrar med nya grepp för att få fart på Blåvitt. Att han inte ändrar spelsätt eller spelidé tyder på en stark tro på det han gör och det är positivt.

Det stora problemet är istället truppen. Den är för smal. Om man räknar bort de spelare som inte är bra nog, de som var skadade eller avstängda inför mötet mot Elfsborg så har vi 13 spelare att välja på. Det är inte konstigt att Stefan Lundin får problem att mönstra ett bra lag.

Detta har nu tagits upp internt och IFK Göteborg letar äntligen efter ett nyförvärv som kan förstärka truppen. Efter att flera av våra toppkonkurrenter har förstärkt sina lag så måste Blåvitt göra samma sak för att kriga om guldet.


Receptet

Utan nyförvärv så ser jag bara att en trupp utan skadebekymmer kan få IFK på fötter igen. Återigen nämner jag Risp som är, om inte den viktigaste, en av våra viktigaste spelare. Han måste vara frisk och komma tillbaka i toppform snarast.

I övrigt måste laget sluta med ”alibi-löpningarna” och kämpa ihop som ett lag. Nu springer man inte den sista biten för att skapa ytor för sig själv och sina medspelare. Detta gör att Blåvitt är ett ineffektivt lag framåt och ett lag som inte är aggressivt nog bakåt. Först när detta problemet är löst så kan klättringen mot toppen börja.

Vi vet att vi har spelarna för att slåss om Allsvenskt guld. Om inställningen är den rätta och skadeproblemen är måttliga så finns chansen till pytt i höst. Jag hoppas på ett taggat Blåvitt som inte ger bort enkla mål och som hittar effektivitet i målchanserna, snabbheten i passningsspelet och de raka anfallen som vi är vana vid.

Då blir det tre poäng mot Landskrona!

- Kom igen Blåvitt!

Christian Arvidson2002-08-05 08:05:00

Fler artiklar om IFK Göteborg