Matchen från soffan
Stora delar av redaktionen drar iväg för att se matchen live, för familjefäderna återstår soffan.
Det var dukat för fest idag, MFF mötte ett bottengäng och serieledande ÖIS hade en skapligt svår hemmamatch mot ett varannandagsvinnande HIF (med tanke på HIF:s bottennapp mot HBK var det dags för en stark insats). Elfsborg som i det närmaste hade blivit förnedrade av ÖIS i förra matchen sågs faktiskt som en rätt överkomlig motståndare även om man betraktar det faktum att ”bollen är rund”. Förhandsspekulationerna hemma i soffan klargjorde att man för man och lagdel för lagdel skulle MFF vara överlägset. Men det skulle återigen visa sig att motivation slår klass.
Djupledsbollar och Galleri
När matchen började var vi inte speciellt oroade, de 10 första minuterna ter sig alltid lite tröga för MFF:s del men det är en matchbild som brukar förändras genom att laget tar över allt mer ju längre matchen lider. Men, men, men... Elfsborg hade läst på sin läxa riktigt ordentligt. Laget backade hem och kontrade blixtsnabbt. Vi såg det mot Sundsvall och fick se tendenserna igen. Inte för att Elfsborgs spel skall jämföras med den dödgrävarfotboll Giffarna från Sundsvall presterade utan upplägget var det samma. Elfsborgs mittfältare störde effektivt MFF:s dito och lyckades ofta erövra bollen redan i Malmös uppspelsfas och snabbt slå långa precisa djupledspassningar till ungtupparna Drugge och Nilsson. När passningarna slogs såg Majstorovic och de andra ut som stenstoder, fastgjutna som en minnessten över skånska gulddrömmar.
Målet var helt rättvist men kom till efter märkliga inträffanden i den 28:e minuten när Drugge nickade in 1-0. Situationen som ledde fram till frisparken som gav 1-0 kan vevas fram och tillbaka ur miljoner vinklar men bedömningen kan bara bli att linjedomaren gjorde en tabbe som påkallade Frisks uppmärksamhet. Jussi gick in i en situation med föredömlig frenesi och bröt perfekt men blev lik förbannat avblåst. Frisparken slogs högt mot Aspers högra stolpe och ur ingen vinkel alls nickade Drugge målet och måste själv blivit ytterst förvånad över att bollen ens rörde nätet, Asper stod ju på plats!? Jag har sett målet i repris ett antal gånger och begriper fortfarande inte hur den kunde gå in. Man kan indignerat konstatera att om det varit Baxter som stått för denna Picasso hade gästböcker och forum varit fulla av rop på ny målvakt men i och med att det är Asper som stod för den är kritiken avmätt om det ens finns någon.
Målet blev på något sätt matchavgörande även om det kom tidigt, efter detta blev MFF tvungna att jaga och trycka på vilket passade Elfsborg perfekt. MFF tryckte upp laget och blev än mer känsligt för de blixtsnabba attackerna. Nilsson var igenom och kunde nästan lobbat in 2-0 efter att enkelt ha sprungit ifrån Majstorovic som liksom resten av försvaret var alldeles för högt placerad. Mittfältet förlorade allt för många bollar och när de gjorde detta såg det ut som att viljan att återerövra bollen var borta. I den 37:e minuten kunde Elfsborg dryga ut sin ledning genom ett mönsteranfall. Bollen erövrades i en löpduell där MFF:s försvar liksom många andra gånger såg trögt och ointresserat ut, och Samuelsson kunde slå ett inlägg som Nilsson snyggt hoppade över och Drugge kunde skjuta i nättaket. Brian Steen som markerade Drugge lurades totalt av ”överhoppningen” och såg tafatt ut när han attackerade den skjutande tvåmålsskytten.
Erik Johansson som Best Man
I andra halvlek ökade MFF trycket men det såg fortsatt segt ut när Elfsborgs försvar skulle forceras. I själva verket var det bara Erik Johansson som höjde sig över mängden som bestod av semesterlirare. Erik som innan matchen i en intervju sade sig vara orolig för underskattning och där fick han rätt. Han berättade också att han varit på sin brors bröllop igår vilket kunde stört hans uppladdning men av det såg vi inget. Erik dribblade och skapade ytor men ingen annan verkade vara med på noterna och passningarna fastnade ofta på ett kompakt Elfsborgsförvar. MFF:s vilja i övrigt att genom rörelse skapa ytor var helt enkelt obefintlig. Så Erik tänkte nog att om ingen annan vill så får jag göra det själv. Efter en dragning innanför straffområdet drog han till och fick in bollen via ribban. Efter det höjdes intensiteten något i ca 10 minuter för att sedan falna tillbaka till ursprunglig viljelöshet.
MFF gjorde något som man inte får göra i svensk elitfotboll, de underskattade motståndet. De gjorde det säkert inte medvetet men lik förbannat var det så. Jag vidhåller fortfarande de tankegångar som vi förde innan matchen, MFF har bättre material såväl individuellt som lagmässigt men ändå slår ett taggat Elfsborg ett av derbyvinst och Göteborgsavklädning däst MFF. Elfsborg var överlägset när det gällde bollerövring och snabba omställningar vilket på ett nästan pinsamt sätt klädde av MFF. Om detta hade varit den enda matchen detta hänt kanske det skulle kunna avfärdas med en axelryckning men samma sak hände för ett par veckor sedan då ett tråkigt spelande Sundsvall lyckades med samma sak. Nu är det upp till spelarna att knyta näven i fickan och ge järnet mot ett annat bottenlag på onsdag. Norrköping kommer säkert att försöka kopiera Elfsborgs och Sundsvalls spelidé men då är det upp till MFF att springa sönder dem. Orken borde de ha då de i stora delar vilade sig igenom dagens match.
Tankar efter en förlust mot Elfsborg
- Brian Steen är hyfsad men det måste snart hända något rejält. Brian bedöms tack vare sina meriter utifrån en högre skala men lyckas inte riktigt leverera.
- Elanga är långt ifrån förra årets form och verkar ha problem med balansen. Han faller ofta och många gånger omotiverat.
- Ijeh insats var en skugga av vad han presterat tidigare i år.
- Asper har haft sin smekmånad och måste göra de avgörande räddningar han är köpt för.
- Klacken är härlig att lyssna på även då den sänds digitalt.
- Nu vässar vi klorna och låter Norrköping sota för detta.
