Den tredje mannen

Vi presenterar den mer okände ledaren i Elfsborgs ledartrojka.

Den tredje mannen är en titel på en klassisk film av och med Orson Welles. Den här artikeln handlar dock inte om den utan om den av de tre ledare som kanske inte har fått samma uppmärksamhet som de andra två, Anders Grönhagen eller Thomas Ahlström. Den handlar om målvaktstränaren Gert Hansen.

Det kanske inte är så märkligt att han inte uppmärksammas trots allt. Det arbete Gert utför sker i det tysta utanför matcharenan, och i huvudsak med två man. Resultatet av hans arbete syns desto mer, målvakten i ett lag är ofta en av de viktiga nyckelspelarna. En dåligt tränad målvakt kan förändra matchresultat och läget i tabellen…

Gert har verkat som målvaktstränare i Elfsborg sedan 1997. Det året avslutade han också sin aktiva karriär efter att bland annat spelat i Grimsås och Jönköping Södra. Dock hade Gert haft diskussioner med just Elfsborg att bli målvakt i föreningen, men eftersom de ville att han skulle teckna ett längre kontrakt än vad han själv ville ha så blev det inget med detta.

Efter att ha avslutat sin karriär i Äspered kom han ändå till Elfsborg, nu som målvaktstränare. I en av sina sista matcher, seriefinal mellan Äspered och Rydboholm i division 5 blev han imponerad av motståndarlagets unga målvakt och rekommenderade Elfsborg att värva honom. Vem det var har ni säkert gissat, rätt, det var Johan Wiland.

Det är främst A-lagets målvakter som Gert tränar även om han är huvudansvarig för alla målvakter. Pojk- och juniorlaget har en egen tränare. Under sin tid som tränare har han haft Anders Bogsjö, Niklas Johansson, Johan Wiland och Anders Jonsson som sina adepter.

Nu är det inte bara Elfsborg som drar nytta av hans kunskaper. Svenska fotbollsförbundet har med Gert som målvaktstränare för P 86 landslaget. Ett arbete som sträcker sig på tre år och startade 2001. Med jämna mellanrum är han iväg och representerar Sverige som ledare i landskamper.

Jag skrev tidigare att Gerts aktiva karriär var över 1997, dock kan jag berätta som kuriosa att det har faktiskt hänt vid ett tillfälle att Gert suttit på bänken ombytt och klar för att göra ett inhopp om det hade behövts. Elfsborg hade brist på målvakter p g a skada när man mötte Örebro och han fick byta roll den gången från tränare till spelare...

Att han inte saknar förmåga att skjuta kan alla intyga som följt någon träning eller uppvärmning. Det är inte bara det att han skjuter hårt, han har en väldigt bra speluppfattning och placerar skotten säkert där han vill ha dem. Se själva nästa gång ni är på Ryavallen och bevittnar uppvärmningen.

På min fråga vad som är det bästa med att vara just målvaktstränare svarar Gert att det är när man ser hur målvakterna utvecklas och blir bättre. I sina två målvakter idag har han två killar som sporrar och konkurrerar med varandra på ett sunt sätt. När den ene får stå backar den andra upp honom och "pushar" på han. Utanför planen fungerar ”målvaktsgänget” som bra kompisar och man umgås även där.

Det är kanske därför man aldrig behöver läsa i media om bråk och missnöje mellan Elfsborgs målvakter, god kamratskap och en duktig tränare borgar för det.

Texten är samproducerad och finns även att läsa på www.Elfsborg.se

Kari Sedergren2002-08-06 09:01:00

Fler artiklar om Elfsborg