Med Guliganska ögon
Två lag med problem som möts på Ryavallen idag,men matcherna mot Blåvitt har alltid haft en förmåga att locka fram det bästa ur våra spelare.
Det var en stor glädje att se Elfsborg mot Malmö FF. Ett stabilt försvarsspel över hela banan tog helt udden av det MFF som annars öst in mål på sista tiden, och när vi gick till anfall var det med fart och fläkt och precisa passningar.
Sedan plockade vi ju Halmstad på Örjans Vall av bara farten, men matchen i sig var en riktigt slätstruken historia. Efter senaste hemmamatchen, mot AIK, undrar man nu om MFF-matchen bara var en tillfällig ljusning.
Bortamatchen mot dagens motståndare minns man naturligtvis med glädje, liksom premiärsegern på Råsunda, men i övrigt har det varit långt mellan höjdpunkterna.
Enstaka spelare har förstås gjort bra insatser: T.ex. har Arvhage varit lysande i sin återkomst, Lundén har bara blivit bättre och bättre och har på slutet varit vår klart nyttigaste spelare offensivt sett, och Samuelsson gör
alltid ett gediget jobb i matcherna.
Men som helhet lämnar årets Elfsborg mycket i övrigt att önska. Vart har det gamla fina elfsborgsspelet tagit vägen? Det vägvinnande kortpassningsspelet? De snabba omställningarna från försvar till anfall?
Vi elfsborgare är ganska luttrade när det gäller resultatmässiga motgångar, men tidigare har vi i alla fall kunnat vara stolta över vårt lags sätt att spela fotboll. Vi har sällan varit något topplag, men när man har gått på en elfsborgsmatch har man i alla fall oftast kunnat räkna med att få se underhållande fotboll.
Men i år har vi fått stå ut med den ena matchen torftigare än den andra. Elfsborgspubliken har alltid haft relativt stort tålamod med dåliga resultat men däremot varit otåliga i fråga om dålig fotboll. Vi vill helt enkelt se vårt gamla Elfsborg lira så som traditionen bjuder.
Det var också länge sedan jag hörde så många missnöjda och i en del fall närmast uppgivna röster på ståplats som under AIK-matchen. Att förlora mot AIK är väl ingen skam i sig, men sättet vi spelade och har spelat på under alldeles för många matcher i år tilltalar inte alls den fotbollsestet som bor i varje elfsborgare.
Just nu känns det som att när vi håller bollen inom laget, då går den mest i sidled, och inget händer. När det sedan kommer en lång boll, då slås den i fel läge och på chans.
Fast nu är missnöjet bland Elfsborgs supportrar naturligtvis bara en viskning jämfört med det som jäser i änglaleden.
Det är två lag med problem som möts på Ryavallen idag, men matcherna mot Blåvitt har alltid haft en förmåga att locka fram det bästa ur våra spelare.
Vi får hoppas att det gäller även idag och att vi efter matchen tronar före Göteborg i tabellen. Sex pinnar mot Blåvitt skulle förlåta en hel del...
