Vad är det som hänt med mitt Djurgården?
Som supporter till Djurgården gäller det att hänga med. Spelaromsättningen har blivit hög. För hög?
När Djurgården åter tog klivet upp i allsvenskan inför den förra säsongen hände det något. Kvalitetsspelare började skriva på för Djurgården. I alla fall lät namnen som kvalitet.
Men samtidigt så gjorde Djurgården en satsning på unga, obeprövade spelare.
Listan på våra nyförvärv de senaste säsongerna kan göras nästan hur lång som helst;
Källström, Andén, Wallinder, Mattiasson, Isaksson, Bapupa, Makondele, Storm, Sundström, Chanko, Stefanidis, Elmander mfl mfl.
Samtidigt kan listan göras nästan lika lång på spelare som inte riktigt lyckats hundraprocentigt i Djurgården. Här aktar jag mig dock noga för att skriva en lista.
Men vart är utvecklingen egentligen på väg? Förutom att vi supportrar har blivit äckligt bortskämda med storslagna värvningar så uppför vi supportrar oss nog äckligt bortskämt ibland. Så fort en spelare inte är helt lysande eller uppför sig på ett sätt som vi inte gillar (enligt den lilla information som vi besitter) så skriker en del av oss på att killen ska säljas. Köp en ny, ännu bättre spelare istället lyder kravet.
Men var slutar karusellen? När vi står där med spelare som bara väntar på att åka ut i Europa samtidigt som de är så bra att klubbarna i Europa bara väntar på att få skriva kontrakt med dem? Då blir det till att köpa nya unga superlöften. Och så snurrar karusellen vidare.
Jag tycker att karusellen börjat snurra lite väl fort. Jag trodde att det var lysande att vi skulle bli en storklubb. Men nu är jag inte lika säker på vad jag vill.
Nu när vi är på väg att förlora Abbe och Rami känns det jättekul för deras skull. Givetvis är de nöjda. Men jag sitter ändå här och känner mig besviken. Vi kommer säkerligen att fylla upp truppen med en ny målvakt inom kort. Men det tar tid att smälta att en spelare som man gillar lämnar föreningen. Och jag tycker att det känns tyngre för varje spelare som försvinner.
Men det går väl över. Jaja, jag får väl vara glad för spelarnas skull i alla fall.
Så lycka till Abbe och Rami. Och ett stort tack för allt som ni gett mig under er tid i Djurgården. Och kom gärna tillbaka om ett par år.
