Norwich - Stoke 1 - 1
Dags att inse allvaret!
Ännu en förlust, trots att det började så bra.
Helsingborg, Solna, Örebro, Borås och nu Malmö. Listan på mindre trevliga utflykter runt om i landet de senaste två månaderna för att se Blåvitt förlora blir bara längre och längre. Som bekant går det ju inte bättre ens hemma i Göteborg, och tyvärr har jag svårt att se några tydliga tecken på att det ska bli bättre inom en snar framtid.
Tidigare levde vi mycket på ett stabilt förvarsspel, medan ett framgångsrikt offensivt spel var mer sällsynt, åtminstone under längre sammanhängande perioder. Nu är försvaret lika stabilt som klubbens ekonomi, till och med Bengt Andersson i målet har börjat svikta rejält. Detta samtidigt som det offensiva spelet, om inte försämrats drastigt, åtminstonde inte förbättrats. Lägg där till det dåliga självförtroende som automatiskt kommer i ett sånt här läge, vilket inte minst märktes efter MFF:s kvittering. Därför ligger IFK Göteborg just nu på trettonde plats i allsvenskan.
Det här ska egentligen föreställa en matchrapport, men ärligt talat, att orda speciellt mycket om gårdagens match på Malmö Stadion vore bara bara att spä på lidandet ytterligare. Att få höja armarna i vädret och vråla ut sin glädje, tillsammans med knappt 250 tillresta blåvita, över det tidiga ledningsmålet fick en att än en gång börja hoppas. Det hoppet varade i ungefär sex minuter.
1-1 genom Ijeh. 2-1 Ijeh, efter att Jonas Henriksson halkat i straffområdet ytterkant och där Sandklef missade markeringen vid bortre stolpen där det storväxte nigerianen så klart fanns på plats. Är det någon spelare man inte vill ska försöka markera allsvenskans skyttekung så måste det vara just Mikael Sandklef. En teknisk, irrationell och lite bohemisk kantlöpare som av någon anledning blivit vänsterback, och av en ännu märkligare anledning verkar bli kvar där oavsett vad som sker.
Både 3-1 och 4-1 tycker jag kan lastas Bengan, och då speciellt det sista. Att lagets tidigare stabilaste spelare nu också börjar svikta känns ganska typiskt för det läget vi befinner oss i just nu. Lite talande är det också att Kabba Samura tillhör lagets bästa spelare, en spelare som tidigare haft svårt att imponera ens i den ojämna reservlagsserien. Kabba visade dock mer än vad de båda nyförvärven Långås och Rahmberg gjort tidigare, och bör få fler chanser, tycker jag.
Efter Norrköpings seger ikväll är läget riktigt allvarligt. En nedflyttning skulle vara en absolut katastrof. De två närmaste matcherna, AIK hemma och Halmstad borta, kan bli mycket avgörande. Sex poäng behövs, men känns långt ifrån troligt. Tyvärr.
