Har MFF en Human Resources-avdelning?
"Frågan som måste diskuteras är huruvida fotbollsföreningar är så diametralt annorlunda än andra arbetsplatser? Finns det inom klubben kunskaper i organisationspsykologi eller agerar man enligt helt andra modeller? "
Häromdagen uttalade sig MFF-hövdingen Bengt Madsen i en av landets ledande kvällstidningar om att stora nedskärningar kommer göras i truppen inför kommande säsong. En handfull spelare, vars kontrakt går ut efter säsongen, lär alltså inte erbjudas nytt förtroende. Trots detta ska fyra nya spelare värvas. Dessutom aviserade Madsen att lönekostnaderna var för höga och att segerpremierna, enligt Arsenal-modell, skulle ifrågasättas. Trots att MFF har 50 miljoner på banken tack vare en enda lojal spelare.
Frågan som måste diskuteras är huruvida fotbollsföreningar är så diametralt annorlunda än andra arbetsplatser? Finns det inom klubben kunskaper i organisationspsykologi eller agerar man enligt helt andra modeller? Eller är det organisationspsykologin som behöver lära sig något av idrottsrörelsen?
I media har det i flera år nu ältats om hur dåligt personalen på företag inom telekom-, IT- och verkstadsindustribranscherna mår, eftersom det ständigt hänger varselhot likt tunga åskmoln över personalens huvuden. Hur ska man kunna prestera om man inte känner någon trygghet, frågar sig fackförbunden. Det blir ramaskrin högre upp på decibelskalan än när en grisfarm kollektivt snavar in i ett taggtrådsstängsel, så fort man på arbetsmarknaden hotar om uppsägningar eller att man råkar frångå den i jantesverige så helgade ”sist in – först ut”-principen. Samtidigt reagerar ingen när arbetarklubben Malmö nu indirekt varslar Mikael Roth, Robert Kjellin, Peter Sörensen och antagligen även Driss, Jeppe, Lee, Kenneth och en handfull andra.
Innan jag fortsätter, så vill jag tydligt vaccinera mig mot eventuella inlägg som hävdar att jag inte skulle sätta MFF:s väl i första rummet. Jag tar tydligt ställning för att idrottsklubbar måste få agera enligt andra principer än andra arbetsplatser. Och om MFF vinner guld, så skiter jag kungligt i om Lee blir besviken över en deportation till Mjällby i division 2 eller om Kjellin blir tvungen att ta ett civilt jobb som parkeringsvakt – men frågan är om laget verkligen mår bra av den cirkus som ibland verkar råda.
Hade en personalchef på Volvo plockat hit två civilingenjörer från USA i tänkta nyckelbefattningar och sedan varit tvungen att låna ut dem till Daimler-Benz för att han glömt att skicka in arbetstillståndsansökningar till Migrationsverket, så hade styrelsen avskedat honom och aktieägarna rasat över resursslöseriet. Om Jeppe och Jussi nu avyttras, vilket i alla fall i den förstnämndes fall kan vara ett högst troligt scenario, så hade MFF:s agerande i vilken annan bransch som helst lett till svartlistning. Först in, sedan ut, sedan in och sedan ut igen – allt på mindre än ett år.
Kan verkligen trotjänaren och pånyttfödde Roth ge det där lilla extra på sin vänsterbacksplats om han a) inte tycker att klubben värnar om honom – så varför skulle han värna om klubben, och b) är rädd om huvud, axlar, knän och tår inför det annalkande klubbletandet? Och vad innebär en generell reallönesänkning för spelarnas spelhumör och prestationsförmåga?
I det s.k. Hawthorne-experimentet visade man hur man med små medel fick fabriksarbetare att prestera bättre, bara man från management-nivå gav signaler om att man brydde sig. Jag för min del presterar förbannat bra just nu, eftersom mina arbetsvillkor förbättrats den senaste veckan. Och Maestro hävdar att fansens kärlek var en av de största anledningarna till att han valde att stanna i klubben. Hur kommer det att gå när det snålas med såväl pengar som omsorg med klubbens viktigaste tillgång, spelarna?
Frågan är ingalunda enkel – herregud, om det gick att forma den perfekta modellen där resultatkrav på spelare kontra harmoni i truppen, lönekrav kontra rörelseresultat och hundra andra livsviktiga parametrar, gick att balansera, så hade jag jobbat för Manchester United nu. Men visst borde man fråga sig om idrottsmän är så förbannat annorlunda än vi andra? Ryktena säger att en icke namngiven spelare i MFF:s trupp ett tag var helt under isen för att en krönikör på en icke namngiven fan-sida sågade honom jäms med fotknölarna. Klart som fasen att spelare då påverkas om en klubb sänder ut signaler i förtid att de inte duger när säsongen väl är över?
Det råder under alla omständigheter inga självklara slutsatser om vilka som är good respektive bad guys i relationen spelare-klubb. Även om tusentals Barsom-, Eddie Gustafsson- och Tamandi-hatare tycker annorlunda...
