Inför IFK Göteborg - V Frölunda
Kämpa för Allsvenskan!
Det var en lite konstig situation efter att domaren blåst av onsdagens kvalmatch på ett kylslaget Nya Ullevi. Både spelare och supportrar var glada eller kanske snarare lättade efter 1-1 mot Västra Frölunda, laget som kom på tredje plats i Superettan. Visserligen hade man kvitterat ett underläge och i den andra halvleken klart dominerat tillställningen, men jag tycker ändå att det säger en hel del om säsongen 2002. Lite rädd blir man också när spelare uttalar sig i stil med att "nu räcker det med 0-0". Efter att ha blivit besviken så många gånger under året har jag mycket svårt att vara positiv inför morgondagen, det känns som det kan gå precis hur som helst. Med tanke på att laget kunde gå in och förlora med 0-2 mot ett avsågat Kalmar i en avgörande match för att slippa kval, så är den här matchen otroligt mycket svårare.
Rapporterna från den sista träningen, under lördagseftermiddagen, talar om att det var tydligt att Roger Gustafsson predikade att man skulle spela bollen längs backen, till skillnad inför exempelvis kalmarmatchen. Inte helt överraskande flyttar Magnus Erlingmark därför tillbaka till backlinjen, medan Jonas Henriksson tar hans plats i frontlinjen. Betydligt mer överraskande väljer man också att placera Dennis Jonsson som innermittfältare, en position som han tidigare bara provat på i U-laget.
I slutet av tvåmålsspelet ska Mikael Antonsson, som var påtänkt som högerback, ha dragit på sig en lårskada som gör att han fick strykas ur morgondagens laguppställning. Roger tvingas därför ändra om lite, den troligaste varianten kan ses ovan. Noteras kan också att Håkan Mild faktiskt är uttagen i 22-mannatruppen inför matchen, men då han inte var på plats på Kamratgården under den sista träningen lär det vara tveksamt om han ens sitter på bänken.
Det bör bli runt 15 000 på Gamla Ullevi imorgon eftermiddag, samtidigt som matchen sänds direkt i SVT. Om Frölunda skulle ta ledningen är det ingen högoddsare att vilken psykolog som helst skulle rekommendera stora delar av publiken psykisk vård omedelbart. Det kommer att bli nervöst, nervösare än någon gång innan. Nittio minuter som kan avgöra så mycket. Så många människor som sätter allt sitt hopp till elva spelare i blåvitrandiga tröjor. Stödet från läktarna kommer att vara på topp, oavsett vad man tycker om vissa spelares uppträdande under säsongen och klubbens utveckling de senaste åren så måste det nu läggas åt sidan för några timmars kamp. Efter morgondagens match är det dags att utvärdera hur allt kunnat gå så käpprätt åt fel håll och rikta kritik åt dem som förtjänar det, men i morgon handlar det om att ge sitt yttersta för att IFK Göteborg ska vara en allsvensk klubb även 2003.
Svik oss inte, Blåvitt!
