Anders Zetterlunds lag
Signaturen -89 skrev följande inlägg på Söderst@dions forum. Jag har övertalat honom att få göra en ”Gästskribent”-artikel av det hela istället.
Eftersom tänkvärda synpunkter snabbt försvinner bland den stora mängden av inlägg tyckte jag det var bäst för alla att göra på detta sätt. Håll till godo och hoppas ni alla har lika stort nöje av hans tankar som jag hade:
Nedanstående inlägg var tänkt att läggas in på ett annat forum men det försvann innan jag hann. Nu blir det här istället...
Nu börjar Linderoths lag ta form. Det kan vara intressant att titta på hur lagets sammansättning ser ut ifrån ett tränarperspektiv. Vems lag är det egentligen som springer ut på Söderstadion mot Elfsborg i vår? Nedan följer en sammanställning samt lite reflektioner runt detta.
Stommen i laget har så här långt i vår allsvenska comeback bestått av Roffe Zetterlund spelare, med 7 tunga namn kvar i truppen:
• Mikael Andersson, 116 matcher
• Kennedy Bakircioglu, 102
• Johan Andersson, 101
• Christer Fursth, 97
• Jonas Stark, 94
• Suleyman Sleyman, 59
• Peter Holm, 31
Tillsammans har dessa spelare hittills 600 allsvenska seriematcher för Hammarby. Ypperligt utfall av värvningsansvariga under Roffes tid. Även om man räknar bort Peter Holm som ju kom från ungdomssektionen och därför inte blivit värvad är det riktigt bra. Viktigt att notera att samtliga dessa spelare också har valt att förlänga sina ursprungliga kontrakt med Hammarby, bra jobbat kontraktsansvarige.
Sören Cratz värningar har inte lämnat samma spår efter sig i dagens trupp. Kvar finns:
• Peter Markstedt, 50
• Pablo Pinones-Arce, 24
• Patrik Gerrbrand, 11
85 matcher totalt och inte alls lika imponerande (ur just den här synvinkeln, guldet är inte bortglömt). Totte, från juniorerna, har varit skadedrabbad efter en lovande inledning på Hammarbykarriären och får chansen/pressen på sig i år att visa att han ska ha nytt kontrakt när det nuvarande går ut efter nästa säsong. Pablo kom till klubben under brinnande guldjakt och fick inte ens nosa på en allsvensk match under guldåret, tveksamt hur mycket Sören hade med hans värvning att göra. Markan är det stora utropstecknet av dessa tre, har varit given i startelvan hela tiden. Han har även valt att förlänga sitt kontrakt med Hammarby.
Kenta Ohlssons tid är ännu inte helt bortsopad av tidens tand i A-laget:
• Micke Hellström, 293
Vad kan man säga om Hella? Han är Hammarby, helt enkelt. Det har varit och är ett privilegium att få följa hans karriär. Hella gör också att vi i dagens trupp har 9 spelare som inte har stuckit som Bosman så fort de fått chansen, kan vara värt att komma ihåg när tidningarna hetsar som mest. Om det beror på puckade spelare som skriver på vad som helst eller på att styrelsen faktiskt inte är så värdelösa på att förhandla som många tycks anse kan var och en fundera på.
Slutligen då Anders Linderoths egna värvningar:
• Ante Covic, 20
• Antti Pohja, 16
• Max von Schlebrügge, 15
• Fredrik Stoor, 0
• Erik Pilfalk, 0
• Alexander Östlund, 0
• Karl-Oskar Fjörtoft, 0
• Elvis, 0
Det går naturligtvis inte att summera än men säsong 1 kan man konstatera att samtliga nyförvärv spelade mer än hälften av matcherna, vilket måste anses som mycket bra. Då har jag räknat bort Stoor (skadad junior och framtidsnamn), och Pilfalk (som gjorde stor nytta för föreningen i Pröpa istället). En försiktig gissning är att framförallt Kaos men också Östlund är tänkta som förstaalternativ medan Elvis måste tampas med Fursth/Max om sin plats. Vilket skulle göra att det nästa säsong blir 5-6 namn i A-uppställningen som är Linderoths egna. Nu fattas det ju en forward samt en innerfältare innan löjliga familjen är klar för vår del, så lägg till två möjliga namn till listan och svaret är givet.
2003 års Hammarby är ett Anders Zetterlund lag + Hella o Markan. Den kombinationen tål att tänka på. I den bästa av världar borde det kunna betyda ett roligt lag att titta på och ett extremt tungt lag att möta. Gissningsvis blir Nackas minne åtminstone något roligare att titta på än senast vi spelade inomhusfotboll i globen.