The lost chapter, Del IV
Detta skulle kunna vara ett utdrag ur boken Dubbeln. Nu är det inte det. Kapitlet som försvann någonstans på vägen publiceras nu istället här på Sektion F. I dag finns den sista intervjun att läsa. En intervju med tränaren Sören Åkeby
På grund av olyckliga omständigheter hamnade ett kapitel från boken Dubbeln vid sidan om. Ett kapitel innehållandes ett flertal intervjuer gjorda under säsongen. I ett antal delar publiceras nu istället kapitlet i sin helhet här på Sektion F. Här följer kommer den sista intervjun från kapitlet. En intervju med tränaren Sören Åkeby gjord veckan efter Djurgården seger med 2-1 över Hammarby i Allsvenskan 22:a omgång. Skriv ut, spar, och komplettera din pocket!
"Caféägare ska hålla sig till sina caféer"
Det är vanlig vardag på Djurgårdens träningsanläggning ute på Kaknäs vid Gärdet. I det kombinerade klubbhuset/omklädningsrummet lassar materialaren Kjelle Lundkvist in en av åtskilliga högar med tvätt medan hans fru och hela lagets trivselmorsa Siwan kokar kaffe. Det är tre kvart till nästa träning, dagens andra pass och Zoran Lukic och Stefan Rehn påtar med sina travsystem framme vid text-TV:n. Bakom dem har Micke Dorsin tydligen bestämt sig för att haka på i snacket om kusar och kuskar och hårdpluggar sportbilagornas travsidor. Johan Elmander sitter för sig själv och läser om Zlatan i Expressen men vid ett annat bord trängs Samuel Wowoah och Lolo Chanko och några till runt den på Kaknäs så obligatoriska kortleken.
Sören "Snuffe" Åkeby kommer knallande i sin adidasoverall och visar sitt "kontor". Det påminner mest om en skrubb men det finns ett skrivbord och en fax. Det är en knapp vecka efter segern mot Hammarby och det återstår bara fyra omgångar av serien. Aftonbladet har gjort en stor grej om att Djurgården riskerade att fråntas sex poäng på grund inkastade föremål från läktarplats men fotbollförbundet utdömde som väntat böter.
- Jag tycker att det är jättekorkat att vi börjar elda vid målet där Isaksson står i matchen mot Hammarby. Tänk om han hade vart allergiker och fått bryta matchen. Jag fattar inte tanken. All respekt för vår fans, dom har gjort en strålande säsong, men på det där hängde jag inte med. Det var nästan så att det kändes som en protest mot oss. Vill man protestera mot förbundets förbud mot bengaler eller vad det nu var man gjorde så får man agera annorlunda för det där ger bara skit åt föreningen.
Åkeby säger "vi" om fansen. Det säger en del. Förenade vi stå, splittrade vi falla.
- Vi har bra fans och det gynnar hela föreningen. Nu föreslår agenterna Djurgården för sina unga spelare för att dom vet dom att här finns en bra vision och bra styrelse men också bra fans.
Agenter, ja. Snuffe har hunnit skaffa sig en själv. Han har blivit ett attraktivt namn på tränarmarknaden efter framgångarna med Djurgården. Men bara utländska intressenter göre sig besvär.
- Som tränare finns det ingen anledning för mig att flytta inom Sverige. Du byter inte upp dig. Det finns ingen annan förening som har den statusen som Djurgår'n har. I så fall är det pengar det handlar om och det är ju en annan sak. Men jag går inte runt och tänker i dom där banorna över huvud taget. Jag har ett optionsår kvar på mitt kontrakt med Djurgården. Något annat bryr jag mig inte om.
Roger Ljung var kanske den första agenten som såg var Djurgården på väg. Utan hans goda vilja hade knappast Andreas Isaksson dykt upp i Stockholm.
- Det har att göra med Roger Ljungs bakgrund och kunskaper som fotbollsspelare av hög klass. Han förstår såna saker och det är jätteroligt för Djurgården. Caféägare ska hålla sig till sina caféer i stället för att våra agenter åt sina bröder. Roger Ljung vet hur Djurgården satsar och han är inte dummare än att han förstår att det är bra för en ung lovande spelare att komma hit. Han behöver inte göra dom snabba affärerna för att tjäna lite småpengar. Han kan jobba mer långsiktigt och utveckla sina unga talanger.
Kanske blir det någon i Ljungs stall som ska försöka fylla tomrummet efter Rehn.
- Det blir ett tomrum efter Stefan och det kommer att ta lite tid att fylla det. Det går inte att ersätta honom men vi har många andra kloka spelare runt omkring.
En av dom spelar med nummer 16 på ryggen och heter Kim Källström.
- Det som är bra med Kim är att han är aldrig nöjd. Han jobbar hela tiden för att bli bättre. Han förstår att det ligger ett hårt arbete bakom. Har han en dålig dag när det går tungt så sätter han på sig blåstället och sliter i 90 minuter. Han förstår att han måste göra det. Det är såna spelare som går långt. Han är klok. Det kan bli lite väl mycket massmedial uppmärksamhet i bland och då tappar han lite men det där ska gå att slipa. Han är ruskigt professionell för sin ålder. Han är bara 20 år gammal. Hans uppväxt har gjort honom gott. Från att ha varit en jättebra fotbollsspelare så har han tagit ytterligare ett steg i år. Han har en lägsta nivå där han fortfarande är otroligt bra.
Kim har utvecklats i Djurgården. Från superlöfte till superstjärna. Hans kropp är ombyggd enligt Åkeby som drar paralleller med Magnus Pehrsson.
- "MP" var stor och tung när jag kom till Djurgården och ramlade han så tog det en kvart att komma upp. Men efter styrketräningen orkade han bära upp sin kropp. Han ramlade men han var uppe betydligt snabbare. Kim var också tung om än inte lika klumpig som Pehrsson. Man byggde om musklerna på honom och det har varit otroligt viktig tillsammans med all individuell träning.
fortsättning
