Lundqvists krönika: Januarifunderingar
Jippot Nackas Minne vanns i vanlig ordning av Hammarby. Precis som på den gamla goda tiden så är turneringen inte mycket mer än en halvtrevlig bagatell. AIK klarade sig utan skador och det är huvudsaken.
Det händer saker i AIK. Det har det alltid gjort och kommer alltid att göra. Är nyss hemkommen från Hovet där jag bevittnat en efterlängtad återkomst. Myran – back in black. Nu blev väl inte Myrans comeback i AIK-tröjan någon match som kommer att gå till historien. Snarare blev den en fortsättning på historien om ett skrämmande ineffektivt AIK. Rögle vann med 4-0 och det kändes inte ett dugg rättvist. Med tanke på de brända målchanserna så borde Gnaget ha gjort minst fyra mål de också medan skåningarna satte i stort sett allt. Vägen till elitserien känns nu mycket lång.
Har lite svårt att förstå uppståndelsen kring Lars-Tommys uttalanden från bänken under VM. Inga konstigheter tycker jag. Det man kan ha synpunkter på är buggningen. Trist om det fortsätter eftersom vi med facit i hand sett att folket reagerar så starkt. I värsta fall är vi på väg in i en framtid när tränare och ledare tvingas väga sina ord i vågskål innan de öppnar käften för att inte bli uthängda i pressen
Jippot Nackas Minne vanns i vanlig ordning av Hammarby. Precis som på den gamla goda tiden så är turneringen inte mycket mer än en halvtrevlig bagatell. AIK klarade sig utan skador och det är huvudsaken. Vill vi hitta någon förklaring till det klena resultatet så kan vi ju alltid påpeka att vi inte kunde ställa upp med vårt bästa lag. Jag menar bara att en kille som Svante Samuelsson med sina kvicka fötter och briljanta teknik kunde ha satt rejäl fart på AIK.
Skämt åsido så kan turneringen ändå ha givit Richard Money några besked att gå på. Han måste ha blivit positivt överraskad av unge Mani Tourang. Efter den enorma haussningen av Martin Mutumba kunde Tourang agera utan press och han visade prov på snabbhet, arbetsvilja och företagsamhet. Inte för att jag tror att han kommer att vara i närheten av startelvan i vår men han kommer absolut att bidra till en ökad konkurrens i anfallet och det lovar gott bara det.
De som upprörs av de inspelade replikerna från fotbolls-VM avslöjar bara hur långt ifrån fotbollens verklighet de befinner sig. Kliv ner och lyssna hur det låter på bänkarna under vårvinterns träningsmatcher på Stadshagen så förstår ni vad jag menar.
Apropå Mutumba så visade även han framfötterna under Nackaspektaklet. Ett mål och ett smakprov på ett par av de 140 finter, eller hur många det nu var han påstod sig kunna fick vi i alla fall se. Även om jag tyckte att hans finter var förvånansvärt lika vanliga tvåfotsdribblingar så gick de ju i alla fall hem. Mutumba kan bli bra, t o m mycket bra men att lansera honom som en av turneringens stora attraktioner kändes inte riktigt rättvist.
Den tydligaste passningen till den nye tränaren levererades dock va Benjamin Kibebe och det var tyvärr inte direkt någon smörpass. Kibebe måste vara ljusår ifrån den startelva som snart ska börja ta form i Mr. Moneys huvud. Nu ger inomhusspel inte en helt rättvis bild av en fotbollsspelares kvaliteter men redan i fjol visade det sig alltför ofta att Benjamin har svårigheter i positionsspelet och att han ofta missbedömer studsar och höjdbollar. Gary, Pelle och nye Fredrik Björk kommer troligen att väljas före Kibebe. Själv skulle jag också kunna tänka mig att man skolar om Svante till mittback. På innerfältet räcker vår kapten inte till.
Ifall man så här i början av året får önska något av vintermånaderna så önskar jag följande. Fortsatta goda rapporter om Andreas Alms rehabilitering. Alm är den typen av spelare som kan betyda skillnaden mellan en absolut topplacering och en trist kamp runt femte- sjätteplatsen. Jag hoppas också att Richard Moneys löfte om ett riktigt vältränat AIK infrias. I så fall kanske laget orkar behålla rörligheten i nittio minuter i april och det vore mycket välkommet. För att sluta där jag inledde så önskar jag att Myrans fortsättning i AIK blir den injektion vi hoppats på och att målskyttet lossnar för AIK-hockey. Någon gång måste ju turen vända.
