Allsvenskans Ferguson och Wenger
Himmelrikets Peter Wiklund gör en jämförelse mellan de två stora tränarna i Premier League och mellan Åkeby/Lukic och Prahl.
Härligt osvenskt säger en del om Zorans uttalande att DIF ska leka hem allsvenskan. För kaxigt säger vissa och rent av korkat säger andra. Kul säger jag, men osvenskt är det inte, möjligen nysvenskt.
Har nämligen lagt märke till en ny trend i fotbollssverige under föregående säsong. Alla vet att mediabevakningen ökar överallt, fotbollen och allsvenskan är definitivt inget undantag. Den ökade mediebevakningen är något som olika grupper lärt sig utnyttja. B-kändisarna var väl de första som förstod hur man kunde utnyttja den ”nya massmedian” för att bli sedd och nå målet att fortsätta bli inbjuden till kändisfesterna runt Stureplan. Göran Persson var banbrytande bland våra politiker när han lärde sig hur man kunde få fram sina budskap och nå sina mål genom att till exempel sitta med i sen kväll med Luuk och andra nöjesprogram. Då viskades det om att Göran lärt sig detta av sin brittiska ”vän” och kollega premiärminister Tony Blair.
Jag skulle vilja påstå att Lukic/Åkeby och vår egen Tom Prahl också tagit lärdom av sina Englandsbaserade kollegor Alex Ferguson och Arsène Wenger.
I England är det allmänt känt att Ferguson ofta kommit med diverse uttalande, dels om sina egna spelares förträffligheter dels om titelkonkurrenters brister och fel, med syftet att påverka personerna positivt eller negativt. Han har haft en hel del ordväxlingar med uppretade tränarkollegor och spelare via massmedia allt med baktanken att rubba deras balans och/eller göra dem okoncentrerade inför svåra matcher eller säsongsavslutningar. Han har minst lika ofta gått ut i pressen och höjt någon av sina egna spelare om han känt att de behövt lite extra självförtroende. Ferguson var länge ensam herre på täppan när det gällde att behärska denna mediateknik. På senare år har han fått en stark konkurrent i Arsène Wenger. Det har därför varit en hel del häftiga strider och tuffa uttalanden mellan de två de senaste åren.
Jag påstår att detta nu har kommit till Sverige. Prahl försökte nog redan i HBK med uttalanden om Göteborgs bristande lagmoral och andra otillräckligheter. Problemet då var nog att ingen i IFK var intresserade att bemöta kritiken och massmedia var inte tillräckligt intresserade för att blåsa upp uttalanden till debatt. Nu är läget ett annat. Prahl tränar en större klubb och han har fått toppkonkurrenter i Lukic/Åkeby som är betydligt frispråkigare och mer ”med på noterna” än någonsin göteborgarna var. Massmedia har ju dessutom både ökat och förändrat sin bevakning en hel del. Det är med andra ord rätt tid nu.
Kan inte säga att jag kommer ihåg alla uttalanden under säsongen men jag minns en del från båda lägren som stödjer min tes. Det första uttalandet är signerat Åkeby när han inför upptakten av säsongsavslutningen går ut och kritiserar serieledande MFF för att vara för beroende av Ijeh och Skoog. Ett typiskt Ferguson-uttalande som endast syftar till att sänka MFF som lag med förhoppningen att det ska påverka MFF spelarna negativt. Det kanske hade effekt, vi vet ju alla hur det gick i matcherna därefter mot ÖSK och Sundsvall.
Prahls av Djurgårdssupportrar uppmärksammade uttalande om Fotbollsguidens årets lag, där han inte framhäver en enda av de många djurgårdarna i laget och sågar ett par av dem, tror jag inte, vilket många djurgårdare gör, beror på att han är dålig förlorare. Han tycker helt enkelt det är onödigt att framhäva spelarna i nästa års främsta guldkonkurrent. Därför kritiserar han vissa och lämnar de okritiserbara som till exempel Källström därhän.
Till sist har vi Lukic aktuella uttalande som kanske är en aning mindre genomtänkt men det är inget snack om att han här utnyttjar massmedia för att försöka höja sina egna spelare att tro lite extra på sig själva. Om han går för långt eller inte kan man ha delade meningar om och det beror nog mycket på hur säsongen artar sig om ett sånt här uttalande blir positivt eller negativt. Vid en dålig säsongsstart kan det bli pressande för djurgårdarna men om de får en bra inledning på säsongen kan det nog vara positivt och elda på dem ännu lite extra. Det återstår att se med andra ord. Hur som helst, kul var det för som Tom Prahl sa angående ett av Åkebys uttalande under säsongen: Nu fick vi igång lite adrenalin. Det är ju aldrig fel såhär i det kalla och grå säsongsuppehållet.
