Rapport från avbytarbänken

på Skytteholms IP.

Det känns aldrig bra att åka ut till Solna. Denna torsdagsförmiddag var inget undantag. Och inte ansträngde sig vädrets makter för att göra det hela bättre. Duggregn, blåst och lite småkallt är inget idealiskt väder att spela fotboll i. Man ska dock komma ihåg att det fortfarande bara är mitten av januari och att vi befinner oss i Sverige. Det skulle med andra ord kunna vara mycket värre. Jag minns hur det var för ganska exakt ett år sedan på ett vattensjukt och köldslaget Stadshagen med snön hängande i luften.

Till dagens bortaträning var samtliga i truppen med, dock saknades Börje. Tre spelare deltog inte i den allmänna träningen. Totte och Sulan hade båda bristningar och sprang därför, samt körde individuella styrke- och stretchövningar. Kennedy hade känningar i ett knä, därför inledde han med att promenera för att sedan börja jogga runt planen. Ingen av skadorna var dock allvarliga enligt naprapaten Magnus.

Ante är numera åter i full träning efter semester och sjukdom. Kan tänka mig att han är glad över att slippa återförenas med Stadshagens grus. Dom som oroat sig för att Ante under sin semester skulle ägna allt för stor tid åt surfbrädor och blaskig australiensisk öl och därmed komma helt ur form kan andas ut. Enligt Magnus verkar Ante ha skött sig även om han, som alla andra, tagit några steg bakåt jämfört med när säsongen slutade.

Eftersom grabbarna kommer ombytta och klara till Skytteholm kan de köra igång med uppvärmningen direkt. Därefter kör Anders och Thom en passningsövning över halva elvamannaplanen. Krosspassning, nedtagning och väggspel. Övningen övergår sedan till kortare passningar efter marken.

Efter en kort paus dras målen ihop till en liten men bred plan. Ante och Jon tar plats i varsin kasse medan utespelarna delas in i tre olika lag om fem personer i vardera. Spelet bjöd inte på några större glädjeämnen bortsett från några riktigt fina parader av Jon. Efter bara några minuter klev ”Kalle” Fjörtoft av. Skadan verkar dock inte allvarlig eftersom han omedelbart kunde börja springa runt planen med bristningsgänget.

För att laget verkligen ska känna att det är försäsong kördes sedan en avancerad form av den klassiska ”idioten”- övningen. En övning som inte är speciellt rolig att titta på, men troligtvis är ännu värre att genomföra. Under denna övning var det en spelare som skiljde sig från mängden, Alex Östlund. Östlund körde hela tiden på maxfart, sprang ifrån de andra och var alltid först i mål. Som om inte det var nog jagade han även på sina kamrater och var den ende som såg ut att ha kul.

Efter att vilat i någon minut var det så dags för det avslutande matchspelet. Eftersom fyra spelare inte deltog blev det åtta spelare i varje lag.

Gula västar:
----------Jon-----------
Stoor – Stark – Pilfalk
Holm – Max – Sigge
---------Pohja---------

Utan västar:
--------Markan-------
Elvis – Micke- Pablo
Hella- Johan – Alex
---------Ante----------

Matchen höll precis som resten av träningen ett ganska mediokert tempo och det bjöds inte heller på något riktigt skönspel. Överlag var det sega ben hos de allra flesta.

1-0 till laget utan västar kom ganska tidigt på ett fint skott av Pablo. Extra kul med tanke på hur svårt Pablo hade att näta tidigare under träningen. Det gula laget var nära att kvittera nästan omgående efter ett tungt distansskott från Max som gick strax över överliggaren. Bäst i gula laget var annars Pohja. Om man jämför med för ett år sedan är det en enorm skillnad. Från att ha varit en ganska lätt anfallare som mer eller mindre enbart väntade på framspelningar från sina medspelare väger han nu betydligt tyngre och krigar över hela planen. Han var själv nära att kvittera efter att ha jagat i kapp en motspelare mitt på plan. Efter att ha vunnit bollen vände han själv upp och gick på avslut. Tyvärr slank den bollen utanför men det bådar onekligen gott inför kommande säsong.

I laget utan västar tyckte jag mig ana 2001:s upplaga av Johan Andersson. Stod rätt, vann bollen och slog mycket fina uppspel till sina medspelare. Som vi på avbytarbänken konstaterade, är inte Johan revanschsugen nu efter förra årets fiasko kan han lika gärna lägga skorna på hyllan. Personligen tror jag dock inte vi behöver oroa oss.

Elvis var förövrigt bättre på lite större ytor än vad han var inomhus. Hasse Eskilsson, som dök upp under träningens gång, tyckte han såg ut ungefär som Kennedy gjorde när han först kom till föreningen. Hasse verkar kombinera nytta med nöje genom att dels träffa de gamla kompisarna i laget och dels snappa upp nya övningar att ta med sig hem till Norrland.

För att återgå till träningen så slutade matchen 1-1 efter att Pohja kvitterat. Anfallet startade med en precis krossboll från Pilfalk på vänsterbacken till Holm ute på höger mittfält. Holm förlängde bollen in framför mål där Pohja iskallt satte den bakom Ante, ett mycket snyggt anfall.

På lördag åker laget till Malta - en resa som spelarna ser fram emot. Peter Markstedt kallade resan för mycket viktig rent psykologiskt och när så regnet åter började falla förstod nog samtliga på plats vad han menade.
Dagen ljuspunkt var för övrigt när Kennedy joggade förbi bänken, för vilken gång i ordningen vet jag inte, med ett leende hojtade han ”- Såg ni att vi vann mot aik i hockeyn också, först vann vi i globen i fotboll och nu i hockey. Det känns som vi har ett övertag mot dom nu”. Det är precis sådant man vill höra från lagets nyckelspelare inför kommande säsong.

Andy2003-01-16 13:19:00

Fler artiklar om Hammarby

Projektet Hammarby Fotboll - Nya tider, del 9
Inför: Hammarby möter Västerås i Allsvenskans sista omgång
Intervjuer efter Hammarby-MFF 2 november 
Spelarbetyg efter Hammarbys kryss mot Malmö
Inför Hammarby - Malmö