”Nu räcker det med dom långa!”
Träningsrapport från dagens träning på Kamratgården.
Det var i en iskall träningshall, jag beskådade min första blåvitträning för året. Jag mötte spelarna strax utanför hallen och i det blåsiga och fuktiga vädret, verkade dom ungefär lika sugna på hård fysisk aktivitet som jag själv var - det vill säga inte. Spelarna som tränade i morse:
Bengan, Dejan, Risp, Robban, Anton, Holmqvist, Dennis, Erling, Långås, Marino, Hasse, Styvmor (Seb J), Jimmy samt Jonas.
I vanlig ordning började gubbarna med kvadraten i likhet med alla andra lag av en anledning jag aldrig kommer att förstå. Det borde vara ett av de lättaste sätten vid sidan av ouppvärmd skotträning att dra på sig skador. Temat för dagens träning verkar ha varit passningsspel och åter passningsspel. Efter den riktiga uppvärmningen och stretchningen (BoJo kallar det töjning), delade man upp laget i tre grupper.
Två stora kvadrater skapades med ett område mellan de båda. Övningen gick ut på att ha tre touch inom laget och sedan lyfta över bollen till den andra kvadraten. Det lag som senast missade fick jaga boll med hälften av sitt manskap, medan resten fick täcka passen över till nästa kvadrat. En helt OK övning för att öva första tillslaget och rörelse på små ytor. Inte helt oerfaren av denna övning vet jag att det lag som slarvar en del i början och får springa, allt oftare får springa då de av trötthet har sämre koncentration i passningsspelet. Så var det även idag och laget med bland andra Långås och Holmqvist fick springa en hel del där inne idag och det lag med Hasse och Anton med flera nästan slapp röra på sig alls.
Efter en liten paus var det dags för lite teknikträning. Dribbling en mot två och nickteknik där BoJo vid det senare inte alls var nöjd med vad han såg. ”Använd ryggen!” tjatades in mer än en gång på sjungande småländska över hela hallen. Att se Hasse dribbla en mot två var en syn som skulle värma upp de mest frusna själar. Jag fattar inte hur karl’n gör, bollen sitter precis klistrad vid fötterna på honom då han kör sina patenterade ticktack finter. En oerhört glad överraskning här var Risp som var väldigt flink med bollen, kan han ha tränat enskilt på detta månne?
Efter detta följde tvåmålsspel enligt en modell som länge gjorde mig förvirrad. Målvakterna var med och deltog i spelet över hela plan och fick använda händerna överallt. Det var en eller två touch som gällde och målen var obemannade. I det röda laget spelade Bengan, Robban, Styvmor, Långås, Erling, Dennis och Risp. I det blå laget spelade Dejan, Hasse, Jonas, Anton, Marino, Holmqvist och Jimmy. De blå uppvisade det bästa spelet, men förlorade ändå med ett måls marginal när det var över. Mycket beroende på att Bengan var mycket bättre än Dejan på att göra målgivande utkast.
Noteras kan att Robban öste in mål på denna övning, visserligen utan målis, men han uppvisade en förmåga att skapa yta åt sig själv till avslut som kan bli en stor tillgång för honom på sikt. Han har ju snabbheten i generna och kan han lära sig att utnyttja den på bästa sätt, kan han bli en riktigt bra forward som kan utmana om en plats i U21-landslaget.
Med så få tillslag och så liten plan är det naturligt att men spelar idel kortpassningar, vilket även skedde idag, men när Anton lyfte dagens första långboll mot Erling som missade sin nickpass, fick BoJo tydligen ”nog” och röt till; ”nu räcker det med dom långa!” Det senare torde vara en bra indikation för de som hoppas på att värvningen av BoJo skulle medföra en attraktivare fotboll för kamraterna i årets allsvenska då han fick nog efter en enda långboll.
Efter detta följde spel med ännu mindre planer tre mot tre med fria tillslag och med riktiga målvakter i intervaller där de som vilade, agerade väggar längs sidlinjerna. Föga förvånande blev detta en enda lång parad för Hasse Blomqvist som dribblade och kom till bra avslut eller pass till bra avslut varenda gång han fick bollen sånär som på två tillfällen. Frågan är om det inte är slöseri att sätta honom på en kant. Risken är att han inte får tillräckligt med boll vid hård markering där ute, och med hans förmåga att hitta ytor och luckor åt andra samt komma till avslut och genombrott själv borde han enligt mig spela centralt i en offensiv roll som antingen forward eller mittfältare. Jag röstar på forward.
När c:a en timme och en kvart hade gått av träningen trodde jag att jag äntligen skulle få se spelarna grillas riktigt ordentligt på det sätt som fick mig att en gång i tiden lägga av. Men tji fick jag för det var dribbling mellan koner som stod på programmet i tävling en mot en med samma motståndare hela tiden. Noteras kan att Långås såg riktigt snabb ut på detta moment (bland de bästa), men fick ändå stryk varenda gång till sina kamraters skadeglada tillrop då han ställdes mot Hasse vars kroppsform och teknik gynnades av denna övning. Hela träningen avslutades med att springa runt samma koner utan boll några gånger innan det var dags att jogga ner och stretcha.
Slutligen kan nämnas att Dennis var på ett enastående humör i vanlig ordning. Det är inte många gånger jag sett honom utan det där breda leendet på läpparna, vilket får en att tänka på Johnny Ekström.
I likhet med föregående träningsrapport, var Erlingmark argast av alla. Svordomar och riktigt fula ord kom vid minsta lilla miss.
Som jag ser det, skall enbart dagsform avgöra om Risp eller Anton skall spela i år. Så bra är Sillhövdas bidrag till elitfotbollen. Erlingmarks säkra plats motiveras enbart av hans rutin och kaptensbindel. Så bra är Risp och Anton. En blåvit fyrbackslinje över huvud taget ger mig huvudbry så det förslår.
När spelarna stretchade ner, sade BoJo att de som hade individuell träning på eftermiddagen, skulle fundera på vad de ville träna på. Han ställde sig negativ till Robbans förslag om styrketräning, men skrattade högt och glatt till storebrodern Fredriks förslag att han skulle köra styrka mellan de båda träningarna, fram tills han insåg att Risp menade allvar och förkastade förslaget med motiveringen att det där lät lite väl kinesiskt.
