Olja på Kanalplan
Nu är det mindre än en vecka kvar till den allsvenska premiären på Söderstadion. Det har varit en mycket tung vinter, men nu leker livet igen. Märkligt?
Om vi skulle ta och förflytta oss några dagar framåt i tiden, närmare bestämt fem, alltså till fredag. Hur skulle den dagen kunna se ut?
Det är sen eftermiddag fredag den 6 april och jag har just varit och hämtat mina förbeställde polkagrisar hos min lokala godisdealer. För vad vore en säsongspremiär utan mina polkagrisar med grönvita ränder. Varje gång jag får påsen i min hand, har jag tänkt att det här skulle kunna bli en stor succé bland barnen på Söder, men det har bara stannat vid en tanke. Kanske i år, vi får se?
Ikväll ska jag ut med gamla gänget, på lokal och festa in den allsvenska premiären som spelas mot Sundsvall imorgon.
I morse var jag uppe på vinden och letade upp den gamla bilden på kultspelaren Lars ”Linan” Hellberg. Det tog sin lilla tid att hitta, för den låg inte där den brukade. Jag kände hur paniken började tränga fram, svettdropparna rann lugnt och stilla ner för pannan. Får jag inte tag i bilden kommer vi åka ur allsvenskan i år, för jag minns hur det var 1995. Det året var bilden på ”Linan” också borta och då fick jag gå ut på kvällen utan ”Linan” i dojan. Mycket riktigt sex och en halv månad senare åkte vi ur allsvenskan. Nu förstår ni säkert min frustration. Men som genom ett under så hittade jag bilden på ”Linan” Hellberg den låg i lådan med mina gamla matchprogram. Mellan sidan 20-21 i matchprogrammet för ”SWENGLISH CUP” från den 3 oktober 1984, då Hammarby mötte Sunderland på Söderstadion. Men det är en annan historia. Det viktiga var att bilden nu kommit fram. Jag knöt genast upp skon och lade försiktigt ner bilden i dojan. Där skulle den få ligga under resten av dagen och en bra bit in på nattkröken. Varför?
- Jo, vi har en liten egenhet i vårt gäng (grabbig samhörighet) och det kan lättast uttryckas i de dubbeltydiga orden ”Linan vi dansar på”. Alla har bilden på ”Linan” bak i hälen på ena skon. Det har skapat många roliga förväxlingar och situationer genom åren. Ni förstår säker själva, utan att jag behöver gå in på alla detaljer. Party, party!!
Nu har jag gjort mitt för att vi ska hänga kvar, för ”Linan” ligger där han ska och därför ska vi inte behöva balansera runt avgrundsstrecket i år. Jag hoppas alla andra Bajare gör sitt.
Undra om det ligger någon sanning i ryktet att de har hittats en stor oljefyndighet nere på Kanalplan i förrgår. Det har spridit sig som en löpeld i Bajenkretsar, att vi äntligen har kommit på grön kvist. Det tog ett dygn att tolka de gamla avtalen som Hammarby har med staden, men nu råder det total enigheten mellan bägge parter. Hammarby äger rättigheterna och det kommer väl till pass nu.
När man började gräva upp gräsmattan för att anlägga en ny på Kanalplan så hittades en gigantisk oljekälla. Så nu blir det ingen idrottsplats där nere utan det har reda börjat planeras för två stora oljeborrtorn. Trym Bergaman lär redan vara inkallad som expert på området, han är ju norrman. Och den förra bandyspelaren ”Dallas” har tagits in som konsult för att övervaka hela projektet. Fattas bara annat för med ett sådant smeknamn kan han inte misslyckas.
Nu kan vi snart köpa upp Zinken och låta våra knattar få spela där, sedan blir det upprustning ”el gigante” på Årsta IP. Det har redan börjat pratas om att nu kan ”Bajen” äntligen dra en vals på öfvre Södermalm. Det är tur att jag varit en Bajen forever sedan länge, annars hade man säkert blivit misstänkt för att ha blivit en medgångare på äldre dar. Där hjärtat klappar grönt och vitt verkar lyckan aldrig ta slut, numera. Den positiva spiralen fortsätter stadigt snurra uppåt.
Det blev en lång arbetsdag innan det blev dags att dra ut på stan och träffa gänget, äntligen kommer vi ut på en Bajen skank. Först en god middag på Kvarnen, sedan skulle vi tydligen till ett nyöppnat dansställe kallad ”Bajen A-Go-Go”, som ligger vid Hornsgatan.
På vägen mellan Kvarnen och dansstället började vi sjunga vårsång, där refrängen går ”Justa grabbar har grönvita hjärtan”, som i en tyst överenskommelse helt enkelt innebär att ikväll så ska vi scora. Eller rättare sagt nu går vi mot victory.
Roland som blivit kraftigt på dojan blev av någon märklig anledning vansinnig när han fick syn på en taxi med Spårvägens emblem på bakrutan och började vråla:
- Ni ska akta er för Bajen!
Taxi chauffören tvärnitade och klev ut och undrade om Rolle hade ätit något olämpligt och på två röda så vände Rolle det hela till sin fördel genom att börja sjunga ”Är det därför jag älskar dig så”, samtidigt som han kramade om taxichaffisen så att han blev pionröd i ansiktet.
Med ett par vänliga ord så tackade han för sig och klev in i sin taxi och drog iväg med blixtens hastighet. Då bytte Rolle stil igen och började vråla:
- Skaffa dig en ny karriär, för en dag ska hela läktarn resa sig!!
Sedan var det vidare ut i Stockholms natten mot dansstället Bajen A-Go-Go letandes efter kärlek. Kärleken på Södermalm är den bästa kärleken, men var finns den att få tag på så här timmarna före avspark. Kanske på dansstället?
På något omärkligt sätt börjar tankarna om matchen med stort M, säsongspremiären, inta samtliga gener och omärkligt smyga ut till det så omtalade kroppsspråket . Det blir svårt att föra vettiga samtal med det motsatta könet när ord som, jag jobbar på en skola i närheten och vilket djävla oschysst spel av Sundsvall, blandas med, är det sant att du bara är 37 år, Tidaholm!! vilket vackert namn. Vi ska ta dom djävlarna- Hammarbyyyyy!
Det blir tillslut för mycket känslor under ytan att insikten om en stilla reträtt får fotfäste. Det sista som sägs innan det blir hemfärd blir någonting obegriplig förklaring som avslutas med ett mumlande om Hammarby. Precis som det skulle förklara tillståndet i landet och väcka sympatisk förståelse.
Det blir troligvis hemfärd med en bulle, eftersom förvirringen nu är påtaglig.
Forts. i del 2 - Säsongspremiären är nära
