Möt William och Samuel

Till årets säsong har föreningen lyft upp två av spelarna från A2-truppen till A-lagstruppen, Samuel Holmén och William Leandersson. Jag tyckte det kunde vara intressant att höra hur killarna har upplevt den första tiden i A-truppen.

Vid ett par tillfällen har jag talat med tränaren Anders Grönhagen om killarna och han om någon har ju erfarenhet att låta unga talanger få chansen att utvecklas med tanke på att han var en av Tomas Brolins tränare i fotbollsgymnasiet. Anders har sagt om både William och Samuel att killarna har visat att de är beredda att ta chansen och att de är med i diskussionen om en plats i startelvan på samma sätt som övriga spelare i truppen.

Nu är det som så att dessa två spelare är ju talanger av stora mått, det bevisas ju om inte annat av att bägge två tas ut i P19/84 –landslaget regelbundet. William är en av de spelare som har flest landslagsuppdrag i sin åldersgrupp, trettiotvå stycken har det hunnit bli. Samuel har gjort femton men då ska man tänka på att han började få landslagsuppdrag som junior.
– När jag var pojklagsspelare var jag lite för tunn, men sedan fick jag möjligheten att spela i landslaget när jag växte till mig, berättar Samuel.
– Det är en stor upplevelse att få representera sitt land, fortsätter Samuel.
– Ja, det håller jag med om. Sedan tillhör man ju bland de 20-24 bästa spelarna i sitt land i sin åldersgrupp eftersom man blir uttagen i landslaget, säger William eftertänksamt.
Närmast i landslagsväg blir det en samling med P-19/84 på Cypern i februari. Arton spelare är kallade varav två är Wille och Sampa som de kallas för av övriga spelare i Elfsborg.

Man skulle lätt kunna tro att det är två kaxiga ynglingar som man ska träffa. Landslagsmän och uppflyttade till A-truppen i ett allsvenskt lag, det kan få ”tuppkammen” att växa på många. Inget kan vara mer fel. Bägge har en bra blandning av självförtroende men ändå en ödmjukhet och tacksamhet över att fått chansen, och vad som är viktigt: viljan att förvalta den chansen på bästa sätt. På min fråga om de själva upplever att de är med ”för att lära och se” eller för att konkurrera på allvar om en plats i startelvan svarar de:
– Både och. Vi måste få rutin och erfarenhet, det krävs för att kunna hålla uppe den koncentration som krävs i allsvenskan för att kunna spela bra. Rutin gör också att man känner sig säker. För att få erfarenhet måste man få spela, och vi känner att vi har lika stor chans som alla andra.
Vi kom in på att Elfsborg är ett lag som har många unga spelare, men killarna påpekar att det är ändå många av spelarna som har rutin trots att de inte är så gamla. Dessutom har de som kom med i truppen förra säsongen fått spela i allsvenskan vilket gör att hela truppen kommer att gå framåt. På min fråga om det var en fördel att det fanns så många spelare som var ungefär i samma ålder tyckte killarna att det fanns fördelar med det socialt eftersom man hade liknande intressen och det var lätt att umgås.
– Åldern spelar ändå egentligen ingen roll, det viktiga är spelarnas kvalitéer, konstaterar killarna .
Givetvis kommer vi inpå ämnet hur det känns att träna ihop med en sådan rutinerad spelare som Klas Ingesson. Bägge är överens om att det verkligen är inspirerande och att Klas är en ledare ute på plan, och som frikostigt delar med sig av sin erfarenhet.

På min fråga om de nu ställer högre krav på sig själva och om de märkt att omgivningen också gör det svarar bägge två ja.
– Det gör vi förstås, dessutom finns det alltid högre krav på en spelare om man ingår i en allsvensk trupp jämfört om man spelar i ett lag i de lägre serierna, säger William.
Wille som kom från Mjällby till Elfsborg förra säsongen berättar att han är positivt överraskad över det stora intresse som Elfsborg väcker i Borås.
- Lite ovant, men roligt, konstaterar han.

Jag bad killarna att ge en kort beskrivning av sig själva som spelare och vilka deras styrkor var:
– Innermittfältare med offensiva kvalitéer, men som även jobbar hemåt när det behövs. Styrkor är bra spelförståelse, bra skott med bägge fötterna, och bra på passningsspel, är Samuels beskrivning av sig själv när jag pressar honom på besked.
– Jag har spelat mest som vänsterback i landslaget, men trivs även som vänster mittfältare, siktar på att bli en offensiv vänster back/mittfältare. Bra skott med min vänsterfot, snabb och har spelförståelse, blir Williams svar.

Det ska bli spännande att följa killarna i årets allsvenska. Sampa fick göra ett inhopp i svenska cupen förra året (mot AIK i semifinalen) men än återstår den riktiga debuten. Den, som bägge är överens om att de kommer att kämpa för att få göra, för det är två målinriktade killar jag har haft nöjet att få träffa.

Samproducerad och finns att läsa på www.elfsborg.se


Kari Sedergren2003-01-30 21:41:00

Fler artiklar om Elfsborg