A Brännström: "Folk i kommunstyrelsen har använt sin makt för att motarbeta Dalkurd."
Jag fick en liten pratstund med Dalkurds tränare, Andreas Brännström. Om bland annat Dalkurds höga ambitioner och flyttfrågan.
Innan säsongen började var ledningen tydliga med att man vill upp till Allsvenskan och ni lyckades med det. Hur känns det att träna ett lag som Dalkurd där man öppet har höga ambitioner/mål?
Generellt är det bra. En klubb med höga ambitioner och en vilja att göra "det omöjliga" är ju nåt som de flesta vill vara en del av. Det är mycket av förklaringen till att klubben passerat så många hinder.
Hur påverkar det dig och spelartruppen?
För mig personligen är det ok, jag vet vad Dalkurd står för, och det här hjälpt klubben att uppnå saker som många inte trodde var möjligt. Däremot kan jag lida med spelarna ibland. Man får inte glömma att det är unga killar som få ta emot mycket. Ett exempel är när de slår Trelleborg med 3-0 och har 17-4 i avslut. Jag tror att alla såhär i efterhand förstår att det är en rätt bra prestation, men där och då får de mest frågor om varför de inte är bättre. När grabbarna spelade två täta matcher mot topplag och hade en monsterresa utan sömn emellan fick de höra ett och annat efter ett kryss. Då lider jag verkligen med dem. Men man ska komma ihåg att de får uppleva många fantastiska saker med Dalkurd också.
Hur ser arbete ut inför Allsvenska? Vilka spelare har kontakt även nästa säsong (2018)?
Det var 14 nya spelare i år, men det ser ut att bli lite färre nästa år. Adil har bättre koll, men jag tror att det är 14-15 spelare under kontrakt. Det gör att Dalkurd inte behöver fylla ut truppen utan titta efter de där spelartyperna som verkligen kan förstärka laget.
Hur mycket behöver truppen förstärkas inför Allsvenskan?
Det kommer komma in några spelare, men de ska tillföra något som inte finns men samtidigt passa in. Kebba Ceesay är ett bra exempel. Han tillförde snabbhet som vi tappade med Jesper Nyholm, men är samtidigt en människa som passar in här.
På sistone har det skrivit mycket om flyttfrågan. Dalkurd har valt att flytta på sitt A-lag för att Borlänge kommun har motarbetat dem i flera år och dem har inte känt sig önskvärda i Borlänge. Hur ser du på detta?
Konflikten med kommunen började ju långt innan jag kom till klubben. Då var det ännu värre och jag har full förståelse för ledningen här. Det handlar inte bara om att man inte fått stöd, utan att man i många fall blivit direkt motarbetade. Dvs det har suttit folk i kommunstyrelsen som använt sin makt till att försöka förstöra.
Många fotbollsfans som inte är insatta i flyttfrågan har kritiserat Dalkurd. Hur ska man förklara för dem att Dalkurd har blivit tvungna att fatta detta beslut och att det verkligen sitter folk i kommunstyrelsen som använt sin makt för att motarbeta Dalkurd?
Man får skilja på de små sakerna och de stora. Pratar vi mindre grejer så handlar det om att man hela tiden aktivt jobbat för att göra det jobbigt för Dalkurd. Tex säger man att det inte går att vattna vid hemmamatcherna, så Adil och några småkillar bär själva ut spridarna så det går ju bevisligen, men i det fallet gör de sitt bästa för att försvåra för oss. Vi hade tidigare klubbmärket från en annan klubb på väggen i vårt omklädningsrum. När vi sa att vi ville måla om så fick vi nej. Det rimliga vore att de målade väggen, men de nekade tom oss att göra det själva, bara för att jävlas.
Såna här småsaker är inte så farliga var för sig, men när det pågår år ut och år in och blir hundratals saker bara för att trycka ner och försvåra för de personer som driver Dalkurd, så kommer man tillslut till en gräns. Sen finns ju de större. Man säger ja utåt, men ställer krav inåt som man vet att ingen skulle gå med på för att sen kunna säga "vi sa ja, men de ville inte ändå". Ett sånt exempel är när klubben tänkte bygga klubbhus och kommunen bads gå i borgen. Det var "ja, om ni inte söker driftbidrag sen och så ska vi få sätta in en person i er styrelse". Vi har även nekats att hyra tomma lokaler, dvs kommunledningen har aktivt valt att gå med ekonomisk förlust hellre än att låta Dalkurd hyra.
Ett annat exempel är klockan på Vallen. Den köptes in av en grannklubb för att tjäna miljoner på sponsring via reklam etc. När det istället gick med förlust så köpte kommunen bara upp klockan och höjde hyrorna, dvs de lät oss betala för grannklubbens misslyckade affärer och i princip finansiera deras resa tillbaka till eliten. Ytterligare ett exempel är hur arenadiskussionerna har gått genom åren. Tex skulle Dalkurd få hyra arenan vid matcher, som vilken klubb som helst, men inte sätta upp någon reklam vilket måste vara enda gången det skett i fotbollssverige.
Man tyckte att grannklubbens reklam skulle få sitta de två veckorna mellan deras matcher istället. Det här är bara några exempel, och det började långt innan jag kom till klubben. Men man kan stapla hundra liknande grejer på varandra, och då blir bilden av ett gäng som totalt missbrukat sin makt som folkvalda och istället betett sig som mobbarna på skolgården väldigt tydlig. Dalkurd har inget att skämmas för här. Klubben har drivit socialprojekt (ibland gratis, ibland för väldigt mycket mindre pengar än elitklubbar i Sverige drar in på att göra den typen av aktiviteter).
Dessutom betalar klubben in miljontals kronor till Borlänge kommun i skatter etc. Till slut kommer man till en gräns där det blir svårt att jobba vidare som klubb. Det handlar inte bara om en arena, det handlar om det passivt aggressiva beteendet från flera personer i beslutande positioner.
Vi har läst att IFK Göteborg är ute efter dig. Hur känns det?
Det är en naturlig följd av det klubben har uppnått. För några år sen tog inte utomstående klubben på allvar. Sen började några av spelarna värvas uppåt i seriesystemet. Idag har alla elitföreningar koll på Dalkurd, både på spelare och ledare. I Dalkurd skriver man inte långa kontrakt med tränare och det finns inget fel i det, för det har bevisligen fungerat riktigt bra att jobba på det sättet. Men tränare är inte spelare, de flesta tränare kommer att söka platser där de har längre kontrakt. Så egentligen är det inget dramatiskt.
Tack.
