Stor intervju med Adnan Kojic inför AFC - HBK
Inför AFC's hemmamöte med Halmstad BK tog jag ett snack med en spelare som representerat båda föreningarna, Adnan Kojic!
Född i Norrköping, hur var uppväxten?
- Stämmer bra! Uppvuxen med mina föräldrar, storebror och storasyster. En underbar uppväxt med många härliga minnen.
Uppflyttad i Norrköpings A-trupp inför 2015 under Janne Andersson, hur var den erfarenheten?
- Fick faktiskt a-lagskontrakt redan 2014, skadade mig dock rätt tidigt då och när jag kom tillbaka blev jag utlånad till Sylvia. Men 2015 blev det lite mer på riktigt och det var ett fantastiskt lag vi hade det året som tog SM guld. En sjuk upplevelse att ha fått vara med om, med tanke på att man är uppvuxen i Norrköping också.
Gick på lån till Sylvia, minns du hur det var att känna på A-lagsfotboll för första gången?
- Det var en kort utlåning som jag minns det, mer att bara få komma tillbaka efter en skada som höll mig borta under vårsäsongen. Så det var jättekul att få spela A-lagsfotboll redan då.
Du lämnade sedan din hemstad för kontinuerlig fotboll, var det ett svårt beslut att flytta hemifrån?
- Ja, det var ett ganska tufft beslut. Jag flyttade ner till Halmstad helt ensam men det gick väldigt bra. Både på plan då vi gick upp till allsvenskan direkt det första året samt utanför plan där jag fick lära mig allt vad det innebär med att flytta till en helt ny stad och bo ensam.
Lotten föll på HBK, hur var din tid i Halmstad?
- Jag hade en väldigt bra tid. Som sagt jag flyttade dit utan att känna någon och har än idag många vänner kvar från den tiden. Fotbollsmässigt var första året klart bäst med avancemang till Allsvenskan, där jag spelade nästan alla matcher. Året därpå fortsatte jag spela fram till sommaruppehållet och när vi då bytte tränare fick jag inte längre spela och då var det inte lika roligt längre.
Inför 2018 bytte du nedflyttat allsvenskt lag till AFC, varför?
- Jag minns att jag hade snackat väldigt mycket med dåvarande sportchef Azad Budak. Han förklarade att dom verkligen skulle satsa på att ta sig tillbaka till Allsvenskan direkt och att hela klubben ville ha dit mig. Det kändes spännande och jag ville vara med på en liknande resa som jag gjort med Halmstad.
AFC hade redan då ett rykte inom svensk fotboll, är det något man tänker på när man skriver på med en klubb?
- Jag tänker inte så mycket på rykten utan jag vill helst bilda min egen uppfattning. Därför åkte jag till Eskilstuna innan jag skrev på, och då träffade jag Azad, Mance och Ryssholm. Dom visade mig runt och förlorade hur allt ligger till. Efter det mötet så bestämde jag mig ganska fort och insåg att detta kunde bli väldigt bra.
2018 blev på många sätt ett fantastiskt år för föreningen med ett rekordförsvar och sagolik uppflyttning på Grimsta, hur var den säsongen?
- Som du säger var det ett fantastiskt år. För mig personligen håller jag säsongen 2018 som den bästa i min karriär. Vi hade så bra lagsammanhållning och allt bara flöt på. Vi var riktigt solida defensivt och offensivt hade jag min bästa säsong där jag fick spela väldigt fritt på kanten.
Allsvenskan 2019 gick dock inte som planerat, varför tror du?
- Om jag ska vara helt ärlig så tycker jag inte vi gav oss själva riktigt chansen. Vi blev av med bra spelare under 2018 som vi inte ersatte på ett bra sätt. Jag tycker att vi hade ett bättre lag i Superettan än i Allsvenskan, och då blir det tyvärr svårt.
Du var en av de som valde att stanna kvar efter degraderingen, hur gick tankarna?
- Jag minns att det var riktigt jobbigt att åka ut, speciellt med all turbulens som var under hösten med byte av tränare och liknande. Jag kände själv att jag verkligen ville vara kvar i Allsvenskan och hade några konkreta bud, men i slutendan när jag såg att Özcan och Ivan skulle ta över så blev det så att jag stannade kvar.
Hur var året som följde i Superettan med pandemi och strid för kontraktet?
- Det var ett konstigt år, pandemin drabbade laget hårt. Vi hade många spelare borta i många matcher och flera spelare fick spela på ovana positioner. Till slut handlade det om att säkra kontraktet och det gjorde vi på ett bra sätt.
Ditt kontrakt löpte ut med AFC och du lämnade efter 3 säsonger, hur kändes det?
- Det var blandade känslor, jag hade ändå varit där i 3 år och det kändes som att AFC var min klubb. Det var tråkigt att lämna såklart men det blev så med tanke på hur säsongen ändå blev för vår del.
Sedan kom ditt sjukdomsbesked, hur tufft var det att gå igenom?
- Det var såklart det tuffaste jag har gått igenom. En väldigt tuff och intensiv period. Men lyckligtvis hade jag familjen runt mig och vi tog igenom oss det tillsammans och är verkligen tacksam för all stöttning jag fått.
Varberg gav dig en chans in i fotbollen igen, hur var tiden där?
- Ja, där fick jag en chans rätt tätt inpå sjukdomen och jag kämpade på för att ta mig tillbaka så snabbt jag kunde. I början gick det hyfsat, men jag tappade lite lusten mot slutet och kände att det inte var rätt plats att vara på så långt ifrån familjen med tanke på vad som hade hänt bara någon månad tidigare. Så jag visste ganska tidigt att jag ville tillbaka till Norrköping igen.
Inför 2022 skrev du på för Sylvia igen, hur kändes det att få komma hem till Norrköping?
- Det kändes verkligen bra att få bo i Norrköping igen. Sen visste jag helt ärligt inte om jag skulle fortsätta satsa på fotbollen eller inte, men tillslut bestämde jag mig för att köra på 3 månader i Sylvia och det är jag glad att jag gjorde.
Nu är du tillbaka i Allsvenskan med Kalmar, hur har du upplevt miljön?
- Ja, det blev en liten chansning då jag på förhand visste att jag inte skulle få spela så mycket. Men jag tycker ändå att det har varit en grymt bra och lärorik tid. Miljön här är bland det bästa jag varit med om, allt från tränarteamet till faciliteter och kvalitet. Vi har ett riktigt bra lag och jag har utvecklats väldigt mycket under den här korta tiden.
Jag vill rikta ett väldigt stort tack till Adnan som tog sig tid. Stort tack och jag önskar dig lycka till framåt!
