Presentation av Enköping del I
Enköping bildades 1914.
Under slutet av 1920-talet spelade man i tredje divisionen. 1937-38 så fick ESK spela i näst högsta ligan, efter att laget vunnit sin serie.
Spel i näst högsta serien varade i två år och 1940 var man tillbaka i division tre. Under dem närmaste sex år så lyckades ESK etablera sig som ett topp lag i tredje ligan. 1946 vann man sin serie och i det efterföljande kvalspelet väntade Hallstahammar. Under den tiden så spelade man kvalet bäst av tre matcher. ESK vann den tredje och avgörande matchen med 2-1, och nu väntade ytligare en kval omgång. Den här gången så fick man spela mot IK Citty från Eskilstuna.
Även i den här omgången blev det jämt. Efter varsin seger så väntade en direkt avgörande match på Stockholms stadion. Den matchen vann ESK med 2-0 vilket var imponerande med tanken att det var lagets sjätte match på två veckor.
Spel i näst högsta ligan var inte alls lyckad. Laget slutade sist, och efter att tredje division blev ogjord fick ESK starta om i division fyra. Det dröjde ända fram till 1953 innan ESK tog klivet upp till trean. Spel i trean varade i två år, innan man återigen tog klivet ned till fyran.
Efter fyra långa år i division fyra så lyckades man bli en stabil division tre lag.
1978 så fick man äntligen ta klivet upp till näst högsta serien igen. Under 80-talet så åkte man upp och ned mellan tvåan och trean. Laget var för bra för spel i tredje ligan, men för svagt för spel i näst högsta serien.
1985 så fick man spela i division 2 efter att dem olika serier bytte namn. Tolv år senare så var man tillbaka i nästhögsta serien. Men man fick ta klivet ned. Det ska sägas att ESK hade klarat sig, om Spårvägen lagt in en protest mot Vasalund. Vasalund hade då spelat med fler än tre europier i laget. Fallet väckte stor uppmärksamhet i svenskfotboll. Det diskuterades att man skulle utöka division I med fler lag. Efter en lång process så blev det klart att Vasalund fråntas poäng. Det betydde att Spårvägen klarade ett nytt kontrakt och att ESK flyttades ned.
Den kommande säsongen visade ESK klass, när man gick och vann hela division II. Efter det så väntade spel i division I. Laget kom på en fjärde plats och kvalificerade sig för spel i Superettan.
Inför spel i Superettan var man sågad av alla experter som trodde att ESK skulle åka ur direkt. ESK bevisade återigen att experter har oftast fel. Laget slutade på en mycket fin sjunde plats.
Året där på svarade ESK för en jätte säsong. Det var året då man åstadkom klubbens största framgång. Mycket överraskande tog man steget upp i Allsvenskan, efter en andra plats i Superettan.
ESK satsade hårt på att hålla sig kvar i Allsvenskan. Klubben värvade sex nya spelare, och den mest hamnkunnige var Andreas Hermansson. Det började illa för ESK, och efter åtta spelade omgångar hade man bara en poäng. I den nionde omgången kom dock en liten vändning för ESK. Bortaseger mot Helsingborg med 4-0 fick laget börja tro på sig själva igen. Under sommaren rykte ESK upp sig, och fick kontakt med dem övriga bottenlagen.
Under hösten åkte ESK på en jätte smäll mot Hammarby på Söderstadion. Bajen vann med hela 7-0. Trots det så hade ESK chansen att nå platsen som skulle ge en kvalplats för att klara ett nytt kontrakt. Inför den sista omgången stod det dock klart att ESK skulle åka ned.
Det blev för mycket för klubben, som gjorde en storsatsning, och den kommande säsongen i Superettan slutade i katastrof. Laget slutade sist i Superettan och var en av dem få lagen som har tagit klivet från Allsvenskan till spel i division II.
2005 så vann man sin serie, men föll i kvalet mot Umeå. Förra året blev återigen lyckad för klubben, och laget tog klivet upp till Superettan. Det återstår att se om ESK kan etablera sig kvar i Superettan.