Krönika av Jonas Andersson
Än en gång kastas man som supporter mellan hopp och förtvivlan...
Jag skulle ju inte ha några förväntningar på höga placeringar för ÅFF i år. Det skulle ju bli en nystart. Men: jag gjorde det jag inte skulle göra. Och jag vet att jag inte är ensam.
Det har pratats hela säsongen om att i år är en nystart, med nytt tränarpar, nytt spelsystem, ny träningsfilosofi och många nya unga spelare.
Det skulle ju ta tid att få laget samspelt i den nya så kallade Dif-systemet.
Laget är inte moget att gå upp i år, men inom några år ska vi upp i Allsvenskan. ÅFF har inte ekonomin, organisationen, arenan eller spelartruppen som krävs för Allsvenskan. Ändå trodde jag - och andra - ett tag att det skulle bli i år.
Det började med Norrköping borta. Matchen innan hade vi vunnit ganska enkelt hemma mot Café Opera med 3-1. Nu, mot dessa våra gamla antagonister, dominerade vi på Idrottsparken. Vem hade trott det? Efter en enkel vinst hemma mot GAIS, åkte dock laget på en riktig snyting, 0-5 på Bårsta mot Assyriska. Då hördes många röster som sa: "Med sådana plattmatcher är laget inte redo för Allsvenskan!" Och jag var en av dem. Men... I nästa match vinner vi med 6-0! Mot IK Brage, som jag tyckte såg ganska vassa ut uppe i Borlänge i våras. Nu skulle vi till Allsvenskan! 1-1 i den svåra bortamatchen mot Boden följdes av två ganska komfortabla vinster mot Gefle och Frölunda. Nu var vi bara tre (3!) poäng från kvalplats!
Att Gefle skulle börja tappa var ju alla - inklusive Gefles supportrar om man ska gå efter deras forum - överens om. Och Assyriska är ju ett verkligt humör lag, som dessutom haft mycket turbulens omkring sig på sistone. På Supportersnacket på ÅFF:s officiella sida fantiserades om hur sluttabellen kunde se ut: om skulle ÅFF skulle ta andra eller tredje platsen...
19 september, kl:16.00. Johnny Lundbäck blåser igång matchen. Något stämmer inte. ÅFF försöker rulla boll, men det slutar oftast med att Aziz dribblar bort sig på högerkanten. ÅFF spelar allt sämre, och ÅFF:s mål var oförtjänt i det läget. Vi gick till pausvila med en 1-0-ledning, men känslan var inte bra. Det märktes både bland spelarna och bland publiken, som blev mer och mer tystlåten. Andra halvlek var långbollarnas glada dagar; något som ÅFF givetvis inte ska ägna sig åt med det spelskickliga spelare vi har. De matcher vi har vunnit i år har framförallt vunnits på mittfältet, men idag fick inte mittfältarna många bollar. Slutresultat blev 1-3, och Fimpen blev felaktigt frilägesutvisad. Alla andra topplag vann. Nu är det sex poäng upp till kvalplatsen. Norrköping gick om. Sänkta huvuden.
Mina och andras plötsligt högt ställda förväntningarna var för högt, och de infriades inte. Nu ligger ÅFF på en mycket bra femte plats, vilket är ungefär vad de flesta tippade inför säsongen. Vi har fem matcher kvar, och kvalplatsen är i stort sett ur räckhåll för i år. Nu gäller det att visa att vi - med mer realistiska förväntningar - stöttar laget även i det här läget.
Jag menar, laget har inte svikit. Laget har gjort mer än man realistiskt sett kunde förvänta sig av dem innan säsongen. Vi har fått en del resultat (Frölunda hemma) och en del domslut (Enköping bort) med oss, och en del emot oss (Norrköping hemma). Sett över säsongen har det spelats väldigt bra fotboll i många matcher, bättre än på många år. Det här är ett ungt och mycket lovande - men ännu ganska orutinerat - lag. Spelare som Christoffer Karlsson, Fredrik Elgström, Pontus Karlsson, Blaise Mbemba, Jesper Holmqvist, Arsim Gashi och Jimmy Hellström kommer att utvecklas mycket de närmsta åren. Allt ser mycket lovande ut.
Kom nu och stötta laget de sista omgångarna. Vem vet, än kan det komma ännu fler vändningar. Vi kan vara på kvalplats efter de nästa två omgångarna.
ÅFF och Kopparslagarna går en mycket ljus framtid till mötes. Vi ses på Kopparvallen, Värendsvallen och Grimsta IP!
Jonas Andersson
Vi på redaktionen tackar Jonas för krönikan. Är det så att ni som läser detta vill skriva en egen så skicka ett mail till Almer.
