Del 1, Krönika: 70-talets glanstid skymtas igen för "Åtvid"
Åtvidaberg har visat prov på fina kvalitéer på de senaste matcherna då man till exempel visade att allsvensk kaliber finns i klubben genom cupspelet och att man är med i toppen efter de inledande omgångarna i Superettan. Nu tror, och hoppas, jag att 70-talets glanstid är på ingång.
1971 spelade Åtvidabergs FF i Cupvinnarcupen efter en seger i Svenska Cupen året innan - 1970. "Åtvid" slog där ut de dåvarande regerande cupmästarna Chelsea F.C. och därmed var den östgötska klubbens storhetsperiod inledd. Innan 70-talet övergick till 80-tal skulle Åtvidaberg nämligen bland annat hinna med att vinna Allsvenskan flertalet gånger, ha Ralf Edström som målsprutande anfallare, snöpligt åka ut mot de blivande mästarna Bayern München i Europacupen och åka ut i kvartsfinal mot Barcelona i Europacupen. Efter det har klubbens sensationella prestationer åldrats utan att bli fler och man har tråkigt stabilt hållit sig i Superettantrakterna. Nu efter lagets senaste matcher och prestationer menar jag, Oscar Rundqvist, att man återigen kan skymta ett framgångsrikt Åtvidaberg.
Svenska Cupen var ju cupen som gav Åtvidaberg chansen att slå ut Chelsea i Cupvinnarcupen 1971. I år, 2009, visade Åtvidaberg återigen klass i cupspelet, inte lika framgångsrikt - men det visades hopp! Hammarby var det som svarade för det första riktiga motståndet för Åtvidaberg i Svenska Cupen denna säsong. Det var i den tredje omgången som Hammarby kom på besök på Kopparvallen och Åtvidabergs svarade nog för mer motstånd än vad de grönvit-randiga räknat med. Utan en Kristian Bergström och med unga Anton Tinnerholm så ställde Åtvidaberg inte ut full kraft på banan samtidigt som Hammarby plockade fram det bästa de har. Åtvidaberg för en riktigt bra match och med flera bra individuella prestationer så tyckte jag det var extra kul att se Anton Tinnerholm, född 1991, spela med en oerhörd brist på respekt vilket bådar gott för ett framtida Åtvidaberg. Matchen slutade tillslut 2-3 till Hammarby efter förlängning och ett avgörande mål i slutsekunderna som enligt många var ett definitivt offsidemål. Surt, men en bekräftelse på att den allsvenska kraften finns hos de blåklädda.
Superetta-spelet går också bra i år då man efter fyra matcher ligger på en delad andraplats och med tre vinster på de tre senaste matcherna. Den senaste vinsten var nästan den mest imponerande av dem alla. Det var valborgsmässoafton och samtidigt som många ungdomar var ute och söp sig fulla så hade Åtvidabergspelarna annat för sig. Man var nämligen och gästade Landskrona, ett lag som inför säsongen tippats vara med att slåss om allsvenskt kontrakt. Matchen slutade 0-1 där ett för aftonen välspelande Åtvidaberg stod som segrare. Att slå förhandstippade topplag betyder alltid någonting. För mig är det inte bara slump. För mig är det en oerhörd prestation och någonting som ger mycket hopp för framtiden. Nu får vi se hur länge denna segertrend håller i sig. Jag tror att Åtvidaberg spelar i Allsvenskan nästa säsong, det har jag menat från i början av försäsongen. "Åtvid" sätts på prov redan på måndag då starka Jönköpings Södra gästar Kopparvallen.
Fotboll är som ett kretslopp. Det såg man inte minst på 70-talets lyckade år då fotbollen gick bra, som lockade mer publik (70-talets publiksnitt låg på ungefär 4000 åskådare), vilket stärker klubbens ekonomiska muskler vilket leder fram till att skickligare spelare kan värvas. Allt hänger samman och från framgångar väntar fler framgångar och det är så som storlag bildas. Någonting måste bara sätta igång hela proceduren. Det var bara synd att klubben till 80-talet av någon anledning halkade ur den framgångsrika spiralen och att man inte hittat in i den igen. Idag, 2009 och ungefär 30 år efter glansåren, menar ju jag då att vi börjar få skymta lite utav denna framgångsrika spiral igen av den enkla anledningen att man visar prov på hög klass i Svenska Cupen, håller sig i toppen av Superettan, har storspelande unga spelare och så får man ju inte glömma att klubben, i alla fall de senaste matcherna, haft en storspelande Henrik Gustavsson i målet. Nu menar jag inte att Åtvidaberg är nära att lyckas internationellt igen, för det inser till och med jag att det är ett tag kvar till det. Jag menar att "Åtvid" har framgångsrika år i Sverige att vänta, och det skulle ju kunna vara det som drar klubben in i den rostiga 70-talsspiralen igen.
