Finns inte tid till någon saknad eller vemod
Nedanför avklädda träd låg nedfallna och regntyngda vissnade löv och mörkret hade hunnit sluta sig runt Kopparvallen när slutsignalen kom som förkunnade att vårt Åtvidabergs FF artonde allsvenska säsong var över och att årets resa i den Svenska fotbollens finrum slutligen rullat färdigt.
År 2014 väntar en nittonde allsvensk säsong och ända fram tills att den sprakar igång äger vi stoltheten, lyckan och glädjen att stoltsera som en förening vackert placerad på den övre halvan av den allsvenska sluttabellen för 2013 och dessutom så kan vi ruva gott på den njutningsfyllda sanning, som pekar och visar på att Åtvidabergs FF återigen stoltserar som nummer ett och allra överst på den Östgötska fotbollshimlen.
Tiden som lillebror är över.
Och som alltid så har en säsong med detta magiska lag bjudit på en omtumlande resa med innehåll av både glädje och sorg, fyrverkerier och magplask, smällkarameller och stolpskott, höghus rus och snedtändningar.
Ingenting står still under en fotbollssäsong med Åtvidabergs FF.
####
Precis när flyttfåglarna återvänt med de längre och ljusare dagarna, klockorna vridits fram till sommartid, känslorna börjat tina upp och hoppet om en framtid börjat så nya frö, kälken och skidorna bytt plats med grillen och utemöblerna i förrådet och det monotona vintermörkret glöms bort bakom ett par sprillans färska solbrillor och fågelsången återvänder som bakgrundsmusik till landskapet som ändrar image och sakta återuppstår igen, det är då mitt i denna härliga omfamning som fotbollen gör sin pampiga entré och får det att knoppas ännu mer.
Både här och där.
När förspelet gjort sitt, fotbollsbiblar och fotbollsmagasin fått sitt amen, experter och massmedia skruvat upp förväntningarna till max och ens egna högst privata målsättning försöker finna en plats att trivas på, det var då den allsvenska premiären smällde igång igen.
Inför årets säsong så fanns det hos "experter" och fotbollsjournalister helt andra förväntningar kring Åtvidabergs FF än vad som var fallet inför säsongen 2010 och inför fjolårets 2012. I år fann man heller inga förnedrande nedvärderande fraser som stryklag förknippade med vår stolta förening.
####
Isande och bitande kallt och i ärighetens namn, förutom kärleken och känslornas närvaro, så var det väl svårt att förknippa premiären på Strömbergsvallen med någon fest och karnevalstämning. Vintern härjade och när slutsignalen kom så var det väl ingen med blåvitt hjärta som precis tinat upp eller klappade takten med frusna leenden.
Det var så det såg ut i begynnelsen.
Sen kom våren och med solen och värmen så blev det riktigt fyrverkeri på känslorna under en torsdagskväll när äntligen Mjällby AIF fick lära sig vett och etikett och man därefter i flera dagar fick behärska sig för att inte springa omkring och joddla i varenda andetag. Och jag fick hålla kavajen öppen, för annars hade alla välmående och berusade känslor definitivt sprängt sönder varenda knapp av all stolthet som vällde fram som ur en blossande orkan.
Så gott och så ofantligt briljant mådde jag då tack vare mitt Åtvidabergs FF 3-0 mot Mjällby.
Och tack vare en vår som inbringade så många sköna poäng och fick mig att tro på något stort.
Vem minns sen inte miraklet på Hisingen. Kvällen då tusentals bittra förbannelser sprängdes i bitar och i den vingliga segeryran så stod det på resultattavlan efter matchen 0-2 och det var som om alla frusna förbannelser äntligen fick upprättelse i den ljumma försommarbrisen.
Mitt i högsommaren så kom vårt ÅFF med ett ännu större och mäktigare högtryck och det hade inte hjälpt om varenda väderflicka i tv 4 hade poserat leende framför mig den här lördagskvällen.
För ingenting var vackrare än den mäktiga seger som Åtvidabergs FF förmådde trolla fram på Borås arena mot de regerande mästarna, mot den tuggummituggande Jörgen och den flätade Bangura den här eftermiddagen. Tabelläget var lika vackert som sommarkvällen och bakom champagnens lättjefulla dans i det glittrande kristallglaset så skönjades det nu toppmatch på Swedbank Arena.
Ett ÅFF i kanonform och med vittring på någonting riktigt stort. Vandringen från Pildammsparken i den stolta ÅFF tröjan och halsduken runt halsen kändes som en promenad mot någonting som skulle få alla Malmöiter att förstå vad kärleken till fotbollen och kärleken till en liten ort kan utföra för underverk.
När jag några timmar senare återvände till Pildammsparken låg dessa högklackade känslor nedstoppade i en av alla papperskorgar runt den vackra och frodiga parken.
Man kan säga att det sket sig.
Och även om sommaren 2013 var gudomligt härlig, så förmådde vårt ÅFF aldrig mer resa sig upp och få oss att dofta eller ens nudda vid de åtråvärda och så flotta regionerna där uppe i det blå. Bara känslan av att se Åtvidabergs FF namn där uppe bland MFF, AIK, BLÅVITT, HIF, Elfsborg. Någonstans mitt i den röran av penningstinna storheter från storstäder, det var lite av den känslan jag ville åt.
Men istället dröjde det till höstmånaden september tills man nästa gång fick släppa loss känslorna igen. 4-0 hemma mot Thomsons Öster satt där den skulle och det skulle bli allsvenskt spel även 2014.
Resan genom hösten har varit väldigt kurvig och böljande. Årets absolut bästa match i näst sista hemmamatchen mot Helsingborgs IF, följdes av årets absoluta bottennapp mot jättejumbon Syrianska.
Därför fanns det ju massvis med nerver inför säsongens absolut sista 90 minutare. Hade det velat sig riktigt illa hade vi kunnat rasa några placeringar och fått se värdefulla stålar istället hamna i portmonnän hos Häcken, Norrköping och Mjällby.
Men hedern, stålarna och åttondeplatsen stannade och hamnade vid rätt adress vid Disponentens Allé. Stannar kvar gör också Kristian Bergström och Henrik Gustavsson. Två grymma stöttespelare som har en enorm betydelse såväl på som utanför planen. Hoppas givetvis på fler signaturer framöver från ädla trotjänare.
####
Nu är säsongen över.
Sommartid har blivit vintertid igen. Flyttfåglarna har dragit söderut igen. Solbrillorna har bytt plats med pannlampan. Utemöblerna och grillen har åkt in i förrådet igen. Långkalsongerna ligger framme nytvättade och redo.
Vemod. Ibland kanske.
Men det är som man säger, tidens gång det här.
Känner ingen abstinens och ingen saknad ännu.
Men tankarna finns där fortfarande hela tiden fortfarande kring ÅFF. Svårt att bara släppa taget och det kan man heller inte längre göra idag på grund av den djungel av trafik som hel tiden surrar ute på nätet.
Vill ju inte missa något.
Jag tror att väldigt många med mig är rätt så fastkedjade just nu kring det där ryktet som dök upp i somras. Ett rykte om en skyttekung som kanske var på väg till Åtvid och oss.
Ibland har jag tänkt att det nog är för bra för att vara sant.
Men kunde sportgruppen få hit Sjölund så varför inte.
Ingenting är omöjligt när det gäller Åtvidabergs FF.
Eller.
Nu är det silly season som gäller ett tag.
Kanske med uppehåll för en och annan presskonferens.
I bästa fall blir det så.
För jag älskar när Åtvidabergs FF kallar till presskonferenser.
Liksom så mycket annat som jag älskar kring den här föreningen.....
/// Allas Broder
