Lagbanner
På en äkta Rolex fastnar ingen flugskit

På en äkta Rolex fastnar ingen flugskit

Nytt år. Nya förväntningar. Och nya förutsättningar. Två måndagsmornar. Två fredagskvällar. Sen åker korken....

 
Nyss uppstigna, fulla av nyfikenhet och undrande har årets första blåsippor försiktig och avvaktande tittat fram och avslöjat ett inre så vackert att det väcker rodnad.

Fåglarnas kvittrande repetitioner ibland ännu så länge nakna, avklädda och färglösa replokaler är i full gång.

Ljuset erövrar allt mer direktsänd sändningstid.

Fotbollens årliga förhandsvisning  närmar sig försiktigt upploppet, medan våren som nyss bara höll till i drömmarnas enkelriktade och spikraka boulevarder, plötsligt rullade ut den röda mattan och presenterade en välkomnande förhandsvisning av sig själv lagom till helgen som visslade förbi.

 Vinterns niohundra olika sinnesstämningar riskerar dock att bjuda oss på fler oberäkneliga vredesutbrott, innan den någon annanstans drar bort och äntligen lämnar oss i frid.

 Men oavsett snöstormar, hageldetonationer eller solbrillor och uppkavlade armar i tvåtaggade plusgrader, så närmar vi oss rastlösa april som har påsken på sin lott och förutom denna bagatell så är det alldeles i begynnelsen av denna månad nummer fyra ,som fotbolls Sverige exploderar och slår ut i fullaste blom.

Och oavsett om vågen kommer att rulla, om himlen kommer att speglas av bengaliska eldar, om det kommer att krävas kravallstaket och insatsstyrkor, och om vår egen Torbjörn Nilssons vrål eller tårar kommer att bära spår av oändlig glädje eller ändlös förtvivlan, så drar Åtvidabergs FF den första söndagen i månaden april till Finnvedsvallen i  Värnamo för avspark av Superettan tjugohundrasjutton.

Två måndagsmornar, två fredagskvällar.

Det är allt som återstår tills korken åker.  

Efter söndagsbönen rullar den första av sammanlagt trettio avgångar i Sveriges näst högsta serie igång på en himlastormande och känslofylld andlig turné genom blåbärsris, kåkstäder och vingliga miljonprogram.

Vi kommer under resans gång stöta på olika urklipp från samtliga av våra fyra skiftande årstider.  

####

I ekot av nyårsklockornas invigning av 2016, dallrade en kusligt ödesmättad symfoni  fram med självaste Hin Håle som predikant över den domedag som väntade på att ödelägga Åtvidabergs FF närmaste framtid. Hotet med en katastrofal degradering ut ur Svensk elitfotbolls etablissemang kom ur askan av ekonomins förfall.

Den osminkade sanningens piska fortsatte hånflina oss efter allsvenska degraderingen.

Men.

Hur man än väljer att vrida och vända på det, så slutade år 2016 i ett enda stort rim av succé. Firma Roar Hansen/ Andreas Thomson lyckades på planen skapa någonting bitvis oerhört stort av någonting som på förväg, stavades och döptes som fiasko. Och oavsett hur de ekonomiskt ansvariga lyckades sminka och spackla ihop ett plus i portmonnän, så dirigerade denna trollstav oss ut ur den mest akuta ekonomiska dimman.

Och därför så bar nyårsklockornas invigning av detta 2017, på en helt annan typ av efterklang och  melodi och vi står med en helt ny dirigent och president över framtiden.

Vindar fyllda av blygsam optimism fyller på nytt Åtvidabergs FF lungor med framåtanda.

Även om ekonomiska plusresultat av tradition sällan brukar fylla nåra årsmötes tårtor med allt för många levande ljus samtidigt...

####

En ny sprängfylld utmaning i Superettan väntar oss. Hur den utmaningen kommer att lyda och i vilket skick vi kommer att förmå bekänna färg och utmana alla våra motståndare, är idag hypoteser som bjuder upp våra berusade drömmar till danser och platser vi ännu inte kan adresserna till.

Helsingborg, Gefle och Falkenberg är tillbaka i Superettan och möter såklart återkomsten med hårt knutna sorgeband. Med solbrillor och helt andra visioner så är Öster och Brommapojkarna tillbaka i elitfotbollens rampljus, efter klavertrampet ner i avgrundsmörkret. En annan gammal bekant som är tillbaka på våra breddgrader är Norrby IF, som vi utkämpat många fighter emot genom alla år som passerat förbi. Annars är det många gamla, kära bekanta som på nytt skall utmanas.

Ett år som 2016 då gladfotbollen stod på agendan över Kopparvallen, passerar aldrig obemärkt i en snurrande fotbollsvärld runt omkring.

 Därför så har vårt DNA idag nått ännu mera spridning över de allsvenska nejderna. Den här gången har det till och med nått en avlägsen och främmande adress i fotbollens Thailand. 

Och kvar vilar bara stoften av Mahmoud Eid, Shkodran Maholli, Ammar Ahmed och Kevin Deeromram. Blott ett år bakåt i tiden , väntade tre av dessa namn på att representera ÅFF för första gången någonsin i seriespel.  Två av dem saknade helt och håller erfarenhet av elitfotboll.

Fotbollskarriärer har en förmåga att beväpna sig med vingar i Åtvidabergs FF.

Till exempel  så levererade vi inför fjolåret John Owoeri till Hisingen och BK Häcken. En vindsnabb snubbe med en karaktär att allt som oftast ge linjedomarna förslitningar och kramp i armarna, och vars  främsta merit var att ha lirat mot världens främsta genom tiderna, Lionel Messi, med sitt Nigeria i U-20 VM finalen 2005.

Vi levererade BK Häcken en allsvensk skyttekung för 2016 i John Owoeri.

Och ersatte honom med en bänknötare från Halmstad, Shkodran Maholli, som i Åtvidabergs FF och superettan 2016 svarade med att bli den främsta målskytten av alla och erövra titeln skyttekung.

Vilket innebar en ny leverans till Hisingen och BK Häcken inför denna säsongen.

Precis som tiden aldrig står still, så gör aldrig utvecklingen eller förvåningarna kring talangfabriken Åtvidabergs FF heller aldrig det.

Fotbollens äkta Rolex.

#### 

Känslorna jag bär inom mig inför den säsong som närmar sig med stormsteg skulle jag vilja beteckna som försiktigt positiva. Än en gång har jag imponerats av våra värvningsansvariga, som jag tycker har lyckats finna oerhört intressanta spelartyper. Tunga och viktiga pjäser har lämnat oss, men saknaden lindrades betänkligt när årets nyförvärv presenterades och fått bekänna färg under förspelet.

Konkurrensen och kvalitén på mittfältspositionerna känns rakt igenom tillfredsställande. Nya Fredrik Holster och Pekka Lagerblom känns som riktigt bra komplement till ett redan riktigt intressant material. Anfallsässigt vill jag inbilla mig att nyförvärvet Linus Tornblad blir en viktig injektion, liksom jag hoppas på att det andra förvärvet Emil Bellander på allvar kan konkurrera om en plats i startelvan. Simon Alexanderssons sensommar och höst var bara WOW rakt igenom och flera av våra unga talanger börjar kännas mogna nog att ta för sig och presentera sig själva på riktigt allvar.

Försvarsspelet var i mina ögon fjolårets stora akilleshäl. Risken för återfall kan bara tränarstaben tillsammans med spelarna eliminera. Visst är det ungt och valpigt, men med Sebastian Ramhorn tillbaka och med hans broder Johan som förvärvat komplement till flera riktigt härliga talanger i försvarslinjen, hoppas man ju på ett riktigt bra år. Alberto Catenacci bär ju på en skaplig potential och han är ju långt ifrån ensam om denna fina ägodel i vare sig backlinjen eller över hela övriga ÅFF 2017.

Vår egen Gustav Jansson behöver ingen djupare analys. Stabil som Beijer byggmaterial och brutalt viktig rakt igenom.

Topp sex låter för mig som en helt och hållet nykter och rimlig målsättning.

Även om långt ifrån alla delar denna uppfattning kring vårt Åtvidabergs FF.

####

Aftonbladet har utsett en herre vid namn Göran Bolin och adlat honom att som expert ge sig på att analysera och tippa Superettan 2017. Inget lätt jobb att ge sig på.

Om Åtvidabergs FF skriver han: "  Ytterligare en flugskit på fotbollskartan som man ska ha en j-la respekt för".

Minns en annan B-lags journalist vid namn Daniel Kristoffersson på Expressen, som inför 2012 "inte såg Åtvidabergs FF som något annat än ett stryklag". Hur den analysen slutade vet vi allihop. Inte minst Anton Tinnerholm, Erik Moberg, Daniel Hallingström, Kristian Bergström, Jesper Arvidsson, Mohammed Abukabari, Viktor Prodell, Magnus Eriksson, Henrik Gustavsson, Tom Pettersson och Andreas Thomson med många flera, minns väl år 2012 i ÅFF och i allsvenskan som något helt annat än Daniel Kristofferssons förhands analys.

Och nu var det alltså Göran Bolins tur att titulera Åtvidabergs FF med en alldeles ny, färsk och modern benämning.

"Ytterligare en flugskit på fotbollskartan."

En fjortonde plats i årets superettan tabell tippar han att " flugskiten" landar på.

Men jag kan lova att våra två SM-GULD pokaler och våra anrika, stolta och glädjefyllda historieböcker är kliniskt rena från nån fågelskit.

Och det kommer inte heller att landa någon fågelskit på plats fjorton eller neråt i årets Superettan.

Det fastnar förresten aldrig nån fågelskit på en äkta Rolex....
 

/// Allas Broder
 
 

Joakim Eriksson2017-03-16 11:44:44
Author

Fler artiklar om Åtvidaberg

Benjamin Tannus om tiden i Åtvidaberg, genombrottet i Högaborgs BK och åren i juniorlandslaget