Ur dimmorna och mörkrets ruiner mullrade startskottet mot en ny era fram
Ett svart 2017 är på väg att lämna oss. Men på andra sidan väntar oss ett varmt och kärt återseende. Den välkända och erkända ÅFF andan har hittat tillbaka. Därmed så känns inte längre division 1 som ett utanförskap, istället som en utmaning....
December.
Slutstation.
Mörkrets enväldiga härskare.
Hälsningar av gråskalor. Dimmor att gå vilse i. Regn som aldrig torkar. Snö som har svårt att komma till ro.
Ekona från en säsong som aldrig blev bättre än vad den heller förtjänade, är snart helt borta.
Jubileumsåret 2017 blev Åtvidabergs FF 110-åringen som försvann.
Ut i mörkret, ut ur Svensk elitfotbolls varma famn. Med kraschad ekonomi mot en oviss framtid.
Resan med reseledaren Roar Hansen guidade oss bort från en värld, mot en helt annan typ av världsbild.
2015 handlade det om AIK, Djurgården, Hammarby, Blåvitt, MFF, Norrköping och Elfsborg med flera. Publiksiffror på mellan 10 000 till 25 000 som utmanade och kittlade våra fem sinnen.
En annan typ av vardag väntar 2018 på att sätta sprätt på våra känslor.
Eskilsminne, Grebbestad, Lund, Tvååker, Torn och Utsikten lyder namnen på några ur kommande års seriekollegor. Där uppskattningsvis vi kan förvänta oss några hundra besökare på anläggningar dit direktsändningar i C- more, Tv 4 sport eller Viasat ännu inte firat några möten med verkligheten.
Men det är mot dessa adresser och det är tätt intill min egen husknut här i Mjällby som Bankekindsbussen med Åtvidabergs FF ombord ska färdas för att anta nya och viktiga utmaningar i morgondagens och framtidens ännu så länge orörda vakuum i division 1 södra.
Tiden är som våra fyra årstider.
Föränderlig.
####
Hade någon snackat framtid och ångande återtåg under höstens alla tunga sportsliga och ekonomiska urspårningar, hade det varit läge att meddetsamma lägga på luren och dra ur jacket. Skulle helt enkelt inte orkat med något hokus pokus eller fler spökhistorier kring det fotbollslag jag älskat lika mycket som jag älskade min mormor och morfar i det gula huset på Sockenvägen i Edberga i Åtvid.
Något var allvarligt fel i ÅFF. Alltför många slitna hjärtan bakom detta konstaterande kunde inte bara ha fel. Den erkända gamla ÅFF- andan glödde inte längre. Nånstans hade magin slocknat.
Men när väl säsongen tjugosjutton rullat in på slutstationens perrong, när det stod klart att Roar Hansen skulle dra någon annanstans och plötsligt ansiktena och namnen på en ny och färsk sportgrupp presenterades, då vände precis allt.
Ur dimmorna och mörkrets ruiner mullrade startskottet mot en ny era för Åtvidabergs FF fram.
Mats "Tott" Karlsson, Rickard Pihl och Steve Creutz.
Räcker egentligen med den presentationen så blir det halleluja.
Så förbannat underbart rätt. Renodlat, stabilt och äkta. Varumärken med signum av hållbarhet som signalerar ÅFF rakt igenom.
En sportslig och marknadsmässig fullträff som över en natt bombarderade hela ÅFF med nyladdat syre genom alla förgreningar.
Alla med hjärtlig eller andlig anknytning till Åtvidabergs FF vet att det i dessa tre herrar dunkar hjärtslag av en sann gammal ÅFF- anda. Hjärtslag så starka att man ur dess urkraft mitt i januari skulle kunna förvandla hela Bysjön till ett 38 gradigt bubbelbad.
Och mer svettig, tvättäkta ÅFF anda med sikte på den nya odöpta framtiden stod på vänt.
Daniel Hallingström och Pontus Hydén presenterades som vårt nya tränarpar.
Nytt bombardemang av DNA, fotavtryck och välkända andetag som sitter i Kopparvallens läktare och väggar, ovanpå träningsplanernas grässtrån, i ekarnas uråldriga stammar, i grannhusens skorstenar och i luften kring Kopparvallens domäner.
Som tränare två oprövade kort. En chansning på två grabbar som står redo att anta nya utmaningar i sina vidare karriärer. I sina CV som aktiva elitspelare snackar vi erfarenhet och rutin från massor av säsonger på Kopparvallen och Svensk elitfotboll.
I Daniel Hallingström / Pontus Hydén ser vi två förebilder inom fotbollen. Förebilder hos talanger, ungdomar och andra aktiva fotbollsutövare. Förebilder inom näringslivet, massmedia, samhället och kommunen Åtvidaberg. I Östergötland, bland funktionärer, hos massvis av forna lagkamrater och före detta motståndare och inte minst två stora profiler och förebilder vars skuggor för alltid lär hemsöka omgivningarna kring Kopparvallen.
En ny assisterande tränare har också handplockats för att leda utvecklingen åt rätt håll. Rickard Johansson ska komplettera och samarbeta med övriga instanser.
Mats Karlsson, Rickard Pihl och Steve Creutz i sportgruppen. Pontus Hydén och Daniel Hallingström som tränarpar.
Nästa anhalt är division 1.
Men vi känslan har hittat hem igen till Åtvidabergs FF.
####
I historierna kring Pontus Hydén och Daniel Hallingström ser vi faktiskt skolexempel på hur en förening av Åtvidabergs FF storlek och kaliber, ska byggas upp och växa för vida existens och överlevnad.
Pontus ( född Karlsson) skolad och fortplantad från dag ett i ÅFF. En egen produkt som var med under hela resan från bottenstriderna i Superettan i början av 2000- talet, ända tills vi nådde allsvensk status igen efter 28 års frånvaro.
Daniel ( född Johansson) uppväxt och fostrad i Gamleby IF. Värvad som ung talang av ÅFF i slutet av 1900- talet och var sedan en nyckelspelare i ÅFF under hela resan från botten av Superattan till bland annat tre åttondeplatser på rad i den allsvenska sfären.
Egna produkter och talangfyllda värvningar utifrån närområdet.
En drömvision för alla klubbar. Och som finns där skriven nånstans i stadgarna, men som sedan är så förbannat svårt att hålla sig till när tålamodet tryter och alla vill se snabba och direkta resultat som gynnar nuet. Och då istället värvar kortsiktig kompetens som överstiger budgetar och leder till ödesdigra konsekvenser i slutändan.
Henrik Gustavsson, Gustav Jansson, Haris Radetinac, Oskar Möller, Viktor Prodell, Magnus Eriksson, Anton Tinnerholm, Erik Moberg, Bruno Marinho, Tom Pettersson, Mahmoud Eid, Kevin Deeromram, Ammar Ahmed, Simon Alexandersson är bara några av spelarnamnen som värvats till ÅFF som talanger.
Talanger som utvecklades, finslipades och växte ut i ÅFF.
Vårt Åtvidabergs FF siktar inför 2018 på en till stora delar helt ny trupp. Massor med intressanta och spännande spelare har värvats. Blandat med dem som väljer att stanna kvar och vill hänga med i omstarten. Christoffer Karlsson är tillbaka. Stannar jättelöftet Adrian Pettersson kvar i en miljö där han garanterat utvecklas allra bäst, eller väljer han att satsa vidare i en elitklubb. Simon Marklund har av naturliga själ erbjudanden från andra klubbar, förhoppningsvis leder förhandlingarna med ÅFF till att han stannar och utvecklas ännu mer kring en nyckelroll i laget. Kring Gustav Jansson sker också förhandlingar. Hans roll på och utanför planen med alla sina positiva egenskaper som spelare och mental mentor är ju en superviktig ingrediens.
Många frågetecken kommer att behöva tinas upp, innan vi har en susning om hur truppen kommer att gestalta sig när träningsmatcherna, Svenska Cupen och seriespelet så småningom lattjar igång.
En tuff utmaning väntar alla inblandade.
Inte minst Daniel, Pontus och Rickard.
Känslan säger att vi är på rätt väg.
####
När försäsongen bortom skumpan och firandet en bit in i ännu en januari månad drar igång, så är det för många på Kopparvallen en ny väg in i karriären som har premiär. Både hos spelare och ledare.
Lugn och ro måste få råda. Förväntningar och målsättningar sköter laget bäst själva under resans gång.
Våra ekonomiskt ansvariga vet att det är hårt och tufft arbete som gäller.
Låt oss hoppas att sponsorerna tror på ÅFF och vågar stötta oss också i division 1.
Med tanke på det lyckade arbetet med att få in välkända och omtyckta profiler i ledarteamet och sportgruppen och värvningarna av så många nya spelare ihop med övriga truppen, så tror jag intresset, nyfikenheten och framförallt kärleken kommer att blomstra under försäsongen och våren.
Mycket kommer att vara annorlunda och nytt jämfört med vad vi fått vara med om sedan 2002.
Men Mjällby kommer att vara lika gula och besvärliga som alltid. Ljungskile lika bångstyriga. Skånskan kommer vi inte ifrån i division 1 heller. Oskarshamn är plötsligt på samma våning som oss. Grebbestad borta kommer att bli en vacker bekantskap. Oddevold har också allsvensk förflutet. Eskilsminne blir en ny bekantskap som jag inte vet någonting om. I denna årgång av division 1 södra så ligger Åtvidabergs FF med vår sjuttondeplats allra överst i maratontabellen.
Autobahn eller grusvägar. 25 000 eller 189 åskådare. Skyskrapor och neonljus eller betande och bräkande får i blommande hagar. Tvååkers IF på Övrevi eller AIK på Friends Arena.
Kärleken till Åtvidabergs FF överlever allt här på jorden.
Snart går startskottet mot 2018....
/// Allas Broder
