Fotbollen segrade under aftonens match!
Alltid Blåvitts Philip Semmler återger intryck samt reflektioner från 2–1-segern mot Djurgården.
Det var ett soldränkt Göteborg och Poseidon som bjöd Djurgårdens IF till fotbollslir under onsdagskvällen. Jag valde att gå på pressläktaren och fann min plats, på eget initiativ, bredvid Stefan Rehn – den kanske enda spelare som nått legendarstatus i båda föreningar.
– Jag hoppas på kryss, 2–2, besvarade Rehn min undran om vilket lag han höll på under aftonen. Trots viss mystik i det diplomatiska svaret, uppfattade jag ändå att det var profilens bestämda åsikt, jag betvivlar faktiskt att han har något favoritlag. Det blev ändå en nostalgisk konversation, Stefan var den förste jag intervjuade i min skribentroll på Alltid Blåvitt för snart fem år sedan. Jämte Rehn satt SvFFs krönikör Stefan Thylin, som nog inte hade många negativa anmärkningar efter besöket men säkert bar med sig Kommandobryggans vackra tifosi under inmarschen. Det är Blåvitts blott fjärde allsvenska hemmamatch för säsongen, men Tifogruppen har redan hunnit leverera tre gånger. Idag var det ett flagghav med sex nationalflaggor i förgrunden, vilka representerade IFKs olika nationaliteter i truppen, ackompanjerat med konfettiregn.
Foto: Mikaela Ernberg
***
Första halvlek var rätt händelselös, en del tog till sig missnöjet med att fråga om matchen än hade börjat, jag var dock av en annan uppfattning. Två 4-4-2-lag som låg perfekt försvarsmässigt och hindrade framförallt varderas glödheta toppskyttar i Tobias Hysén och Sam Johnson ifrån att komma till några egentliga farligheter. Det är vackert om något, den defensiva fotbollen vann idag – på svenskt manér, vilket i förlängning är en seger för hela sporten. Tränare Jörgen Lennartsson gav direkt på presskonferensen en känga till de journalister som hävdade att defensiven har varit för dålig i Allsvenskan 2016 och hänvisade till den första halvleken. Jag i min tur hävdade till Lennartsson att båda lags 4-4-2 blev väldigt raka i första halvlek, sagt med all välmening samt övertygelse, något han dock ej höll med om.
– Jag tycker inte det är något bra uttryck, vi har ändå rätt mycket, så att säga, saker i vårt spel som inte innebär bara att det är rakt, svarade Lennartsson i min intervju som ni kan se här på Alltid Blåvitt. Såvida inte Lennartsson förklarar tesen med bättre retorik, får han nog ge mig rätt imorgon när han ser om matchen på TV. Viktig taktikpoäng att plocka, tycker jag med glimten i ögat.
Thomas Rogne gjorde sin första Allsvenska start i sin mittbacksposition sedan skadan i augusti ifjol och var helt dominant. Under matchen låg han ständigt rätt i position och med sina ledaregenskaper gav han lugn till sina medspelare, framförallt Alvbåge. Jag kan gärna sticka ut hakan och säga att Rogne är, som flera redan är eniga om, IFK Göteborgs bästa samt viktigaste spelare i truppen. Hans medverkan kan absolut lyfta den defensiv som inledningsvis sett oroväckande svajig ut.
***
Andra halvek blev en lyckad triumf för Lennartsson, med matchcoachning av allra yttersta kvalité. Det var en tränarseger idag, där en lyckad rockad ställde Djurgården i schack. Trots att bortalaget tidigt tog ledningen sju minuter in i halvleken, blev Engvalls forcerade inhopp i halvtid efter Bomans känningar väldigt lyckat. Han visade fötter i upphittade ytor och anfallsspelet fungerade allt bättre, Blåvitt började mala ner DIFs backlinje. Jag frågade Stefan Rehn ifall han tror att Engvall kommer igång med målskyttet i vår, vilket han trodde och skulle få rätt om några minuter senare. Lennartsson bytte ut en ganska valpig Mauricio Albornoz på det centrala mittfältet, placerade Martin Smedberg-Dalence bredvid Sebastian Eriksson, för i sin tur ge yta till inhoppande jättetalangen Patrik 'Paka' Lagemyr Karlsson ute på kanten. Det var ärligt talat inte ofta han befann sig just där, han verkade få en rätt fri roll – något han bekräftade till mig efter matchen. Det gav effekt direkt, det raka 4-4-2 var som bortblåst och nu fanns det en multidimenssionell anfallsfotboll med flera alternativ i varenda attack. Djurgården var uppätna, John Alvbåge uttryckte att Blåvitt agerade som 'en tysk lagmaskin' efter matchen och det dröjde inte länge innan den logiska kvitteringen kom. Emil Salomonssons genombrottslöpte ett antal meter och passade bollen snett-inåt-bakåt till en Engvall som bombade in 1–1.
IFK Göteborg hade kontroll över matchen och trots en missad straff av Salomonsson var det inget större snack om vilket lag som skulle bärga trepoängaren under aftonen. Paka fick showa ordentligt och skapade en massiv oreda i Djurgårdens backlinje. Han gick stundtals på vatten och drog applåder på applåder av klacken, och när klacken inte applåderade fick Paka själv lyfta upp klacken med gestikulerande händer. Även den nye publikfavoriten Martin Smedberg-Dalence övertygade matchen igenom. En ganska bitter scout från Ajax Amsterdam, som tappade ett 'självklart' ligaguld i helgen, piggades upp av Blåvitts spel samt var imponerad av flertalet änglar. Mest av Salomonsson, som även levererade assisten till 2–1-målet till Tobias Hysén, men jag bad honom att inte röra vår ärkeängel.
***
När startar Paka då?, är nog en fråga flera Änglar har idag. Jag frågade både huvudpersonen själv och tränaren om det. Jörgen menar att det är en konkurrenssituation och varje match lever sitt egna liv, Paka menar ödmjukt att han inte kan bestämma just det ödet. Men jag skulle tippa på att det sker snart, antagligen redan den här månaden.
***
Bra matchcoachning, otroligt bra sammanhållning samt flera fina individuella prestationer ledde till att IFK Göteborg idag tog sin andra hemmaseger efter problem med Kalmar och Malmö i följd. Det var en enorm glädje på samtliga medarbetare i IFK Göteborg, framförallt Anders Almgren som förkunnade att dagens arbete var något roligare än senast mot Malmö FF. Jörgen Lennartsson var noggrann att i vardera intervju efter matchen poängtera den fantastiska atmosfären under dagen och tillsammans med solstrålarna var detta en underbar matchupplevelse för de dryga 12 000 som hade kommit till Gamla Ullevi. 'Ångerfulla', uttryckte Lennartsson sig om de supportrar som valde att stanna hemma idag. Det var verkligen ett evenemang av världsklass och jag vill lyfta på min icke-existerande hatt till vardera en i publiken som förgyllde kvällen, särskilt fansen på Kommandobryggan som skapade ett massivt tryck. Idag segrade fotbollen, både på plan och på läktaren. Då är det enkelt att le och känna motivation att gå upp imorgon bitti. Bara för det lär väl SvFF annoncera att det blir målkameror till nästa säsong under tisdagseftermiddagen...
***
Djurgården kommer alltid med ett väldigt entourage när de spelar i Göteborg. Även Sveriges inrikesminister Anders Ygeman var på plats iförd en Djurgårdshalsduk och agerade snarlikt en president över klubben, som tog alla spelare och ledare i hand efter matchen - trots att 'Super-Bosse', sportchefen, ledaren var på plats i högform bredvid. Han var inte bossen för Djurgården för dagen inte. Vad är det förresten med ministrar och Djurgårdssympatier?
Härligt att för övrigt höra att IFK Göteborg börjat med en tränarträff efter avslutade matcher. Lennartsson och Pelle Olsson diskuterade bakom stängda dörrar i nästan en timmes tid. Bjöds det på cigarr och vin undrade jag Jörgen, men tydligen dracks det bara lightcola. Inte riktig Sir Alex Ferguson-anda över det hela än.
***
Till sist så bad Jörgen Lennartsson alla att sluta upp kring laget de återstående två hemmamatcherna under vårsäsongen, mot Hammarby och mot Norrköping. Säkra din biljett redan idag! Och skänk för tusan pengar till tifofonden på Swish nummer 123-024 15 39...
Tro mig, vi går ljusare tider tillmötes!
