StartfotbollAllsvenskanAIKAIK från ett lantisperspektiv

AIK från ett lantisperspektiv

Jag är urgnagare. Har alltid varit det. Min son blev det samma dag han föddes. Har dock aldrig själv bott i Stockholm (varifrån mina föräldrar kommer). Min fru anser att mitt förhållande till klubben är på gränsen till ohälsosamt (diplomatiskt uttryckt). Min avsikt är att under säsongen skildra min bild av AIK. Den senaste tiden som varit och även den kommande - allt från ett lantisperspektiv. Kom gärna med kommentarer eller feedback. Helst konstruktiv om möjligt...

En vanlig försäsongen? Den känns ovanlig. Men ändå inte - för att vara AIK.

Träningsläger i Kina istället för USA. Otransparent och kaotiskt istället för amerikanskt kommersiellt och proffsigt. En ovanligt solid spelartrupp men ett spel som skulle kunna förklaras med en större spelaomsättning.

Jag är lugn. Kanske oväntat och oförtjänt lugn men när jag tittar på truppen och jämför med föregående hösts trupp känns den åtminstone likvärdig. Fast nu med mer tid tillsammans. Med samma ledarstab. Det känns både tryggt och ovanligt. Antagligen kommer sommarens transferfönster innebära ett par större spelartapp (Celso, Kennedy, Nabil, Milosevic) men där känner jag stor tillit till Don Björns kompetens. AIK säljer ju bara om man så vill. I dagsläget hoppas jag dock innerligt att såväl Pertan som Milosevic förlänger så AIK får ekonomiska möjligheter att ersätta dessa spelare. Hoppas f.ö. att vi aldrig behöv er ersätta Pertan! Han vill jag ha till han lägger skorna på hyllan och gör Tjerna sällskap på kansliet...

Som jag förstår det beror försäsongens tidiga fallerade defensiv på att Alm & Co testat taktiska hypoteser, bl.a. med extremt offensiva ytterbackar som resulterat i många insläppa mål. Helt rätt att testa. En försäsong är just fylld av träningsmatcher. Inte tävlingsmatcher.

I mitt lag ser lagdelarna ut som följer;

Målvakter
I Stam har vi en solid, lojal och jämn reaktionsmålvakt. Dock inte med Ivans lugn och pondus. I Carlgren finns framtiden. En orädd och explosiv ”modern” målvakt som jag tror kommer börja på bänken. I detta fall är jag övertygad om att lärlingen snart kommer överglänsa sin läromästare.

Försvarare
En gjuten startuppställning. Lorentz-Pertan-Milosevic-Nisse är i absolut toppklass (med Allsvenska ögon sett). Därbakom känns Pavey (när han är återställd) som ett bra ytterbackkomplement. Noah och Panos ska täcka upp centralt, men här tror jag skillnaden blir mer påtaglig vid ev bortfall.

Mittfält
Nabil kommer lämna. Han är redan nu för bra för Allsvenskan. Precis som Celso. Moro är för mig en gåta. Kan vara hur bra och hur dålig som helst. Alm måste se nåt i honom, hoppas innerligt han visar det i år! Tror f.ö. att Alms fotbollsöga ser något skarpare än mitt amatör-som-ser-fotboll-på-TV-öga i detta fall. Robin är en våt dröm när han är på humör. Tror och hoppas han vaknar på rätt sida i år. Bakom dessa finns Eliasson och Skorpan. Ser stor potential i bägge dessa yttrar. Centralt kul med moget spelande framtidsnamn som Saletros och en ”evigt ung” Maripuu.

Anfall
Sällan har en startdou känts mer given. Med en säsong i ryggen borde Henoks spelintelligens gynna en kanske inte lika spelintelligent men desto mer målfarlig Kennedy. Bakom dessa känns Eero som en joker vi aldrig tidigare haft. En frisk Teteh är mer som en bättre kopia av Kennedy, och kan (när är 100%) elda på en konstruktiv konkurrens dessa herrar emellan.

För att summera försäsongen känns allt som vanligt. Jag har pendlat mellan djup oro som klassisk hybris. Nu hoppas jag verkligen man börjar Allsvenskan samtidigt som alla andra lag – i första omgången. Gör man det har jag fullt förtroende att man kan leda serien välförtjänt när sommarens VM tar en paus världens intressantaste liga. Efter VM kommer AIK ha ett helt nytt lag, och många andra konkurrenter likaså. Då kommer en ny krönika och höstens AIK och tankar inför avslutningen av densamma.

Våra konkurrenter skrämmer mig inte alls. De ända som kan hindra oss är vi själva.