AIK-MFF 2-1: Ridå. Igen
2-1-torsk mot AIK under söndagskvällen. AIK hänger på i toppen, MFF är fortsatt femma.
MFF:s fortsatta jakt efter halmstrån i toppjakten fortsatte under söndagen med match borta mot AIK. Strax innan avspark hade HIF slagit Elfsborg och bottengänget HBK hade lyckats knipa en pinne borta mot Blåvitt. Förutsättningarna för en strålande himmelsblå söndag var alltså goda.
AIK kom närmast från derbytorsk mot Hammarby; en match vars efterspel främst kom att handla om den osmakliga ramsa som stora delar av AIK-klacken skämde ut sig med i samband med Erik Israelssons kollaps. Vid vinst skulle AIK fortsatt vara i allra högsta grad inblandade i guldstriden, medan de vid förlust skulle haft de himmelsblå ordentligt flåsande i nacken, bara tre poäng bakom tredjeplatsen. AIK saknade avstängda Ofori och skadade Hooiveld och ställde upp enligt följande:
Carlgren
Hauksson, Karlsson, Johansson, Pereira
Ishizaki, Saletros, Etuhu, Blomberg
Bangura, Goitom
Svenska mästarna kommer likaså närmast från förlust mot ett av Europas största lag, i vårt fall handlar det om Real Madrid. Enock Kofi Adu var avstängd och ersattes från start av Eikrem, som i senaste inhopp sett allt piggare ut. Elvan i sin helhet:
Wiland
Tinnerholm, Arnason, Bengtsson, Yotún
Rodic, Eikrem, Lewicki, Berget
Djurdjic, Rosenberg
Första halvlek
Efter en jämn matchinledning är det MFF som skapar den första halvchansen. Rodic slår en inspel längs marken som sånär når fram till en ensamstående Rosenberg. Bara en lång Etuhu-tå förhindrar ett friläge i den tionde minuten.
Minuten senare slår samma Etuhu en makalös crossboll till Johan Blomberg på AIK:s högerkant. Blomberg hittar i sin tur fram till en allt för ensam Goitom som via Arnason slår in bollen bakom Wiland. 1-0 Gnaget. Trots styrningen ser det ut som en boll som Wiland ska ta.
Därefter spelar MFF upp sig, dock utan att kunna skapa några målchanser värt namnet. Istället är det AIK som känns starkast kring bägge straffområdet. Närmast är Goitom, framspelad av Bangura i straffområdet. Wiland kan dock rädda ganska enkelt.
Kort därefter sticker Djurdjic fram huvudet på ett Rodic-inlägg, tyvärr någon vidare kraft eller riktning. Några minuter senare är det ännu närmare när Eikrem drar till med en ordentlig tåpaj som smiter strax utanför Carlgrens stolpe. I det här läget av matchen det ordentligt. Chanser åt båda håll och allt närmare ett mål, åt ett eller annat håll. Dessutom grinigt och märkliga värderingar av domare Johannesson. Bland annat bjuds AIK på ett ypperligt frisparksläge ett par meter utanför straffområdet efter en klockren Bengtsson-brytning.
Strax innan halvtid kommer den himmelsblå kvitteringen efter ett synnerligen vackert anfall. Eikrem hittar fram till en framrusande Yotún med en fin lyftning. Yoshi hittar i sin tur Rodic framför mål som öser in bollen i krysset bakom Carlgren. 1-1 och en skön känsla in i omklädningsrummet.
Bästa himmelsblå i första? Eikrem.
Andra halvlek
Andra halvleks första stora chans skapas av AIK. Med en cykelspark lyckas han sånär få in bollen, som går förbi Wiland men smiter strax utanför stolpen.
MFF startar andra halvlek fint och pressar för ett ledningssmål. Närmast är Djurdjic som är millimeter från att lyckas få någon kroppsdel på Yoshis superba inlägg.
AIK ser dock även de farliga ut när de anfaller och återtar också ledningen genom hemvändande Ishizaki som med en fin volleyträff efter hörna lyckas passera Wiland. Frustrerande, inte minst då det kändes som att målet lika väl kunde ha kommit åt andra hållet.
AIK-målet efterföljs av en himmelsblå forcering som inledningsvis är ganska tandlös. Närmast kommer Arnason som vid ett par tillfällen är nära att nicka in en ny kvittering. Ålen och Rakip har vid det här laget byts in och som en sista desperat kvitteringsåtgärd kastas också Carvalho upp på topp. Forceringen sista tio är i det närmaste total och det ultimata kvitteringsläget dyker upp med en minut kvar. Tinnerholm tinnerholmar sig fram i straffområdet och slår i en boll parallellt med mållinjen som ser ut att nå Agon. Agon lyckas emellertid inte träffa bollen och kvitteringsjublet uteblir. Några sekunder senare blir Rasmus Bengtsson utvisad och matchen blåses av. Mörkret är totalt.
Någonstans är den här matchen en ypperlig symbol för hela den här förbannade allsvenska säsongen. Jag hade kunnat satsa mitt medlemskap på att vi hade vunnit den här matchen ifjol. Inte för att vi är bättre än AIK idag, utan för att marginalerna helt enkelt har svängt över totalt i vår icke-favör. Ifjol hade Goitoms 1-0-mål studsat på andra sidan stolpen. Ifjol hade också kvitteringen garanterat också till slut kommit.
Men det är såklart ingen ursäkt över huvud taget. I år är ett skitår, så enkelt är det. Det går inte heller att hävda det lyckade europaspelet som en faktor för att säsongen ska kunna anses vara godkänd. Det gör det inte. Allsvenskan är alltid nummer 1, allt annat är sekundärt. Det är alltid viktigare att slå AIK än Real Madrid.
Bättre tag 2016, tillsammans!
