AIK-panelen: "En av de absolut största"
AIK-panelen har denna vecka naturligtvis fokus på de oerhört tråkiga nyheterna kring Nils-Eric Johansson. Diskuteras gör även Alexander Milosevics eventuella återkomst och matchen mot Syrianska.
I panelen deltar:
August Spångberg
Johan Sjöholm
Oskar Nilsson
Det kom en riktig käftsmäll i söndags när det meddelades att lagkapten Nils-Eric Johansson avslutar karriären omedelbart på grund av hjärtproblem. Hur går dina tankar och känslor efter beskedet?
August: Det gjorde verkligen ont i hjärta och själ att se Nisses presskonferens där de meddelade nyheten. Även Sportlins inslag är bland det mest deppiga jag sett. Samtidigt känner man ju såklart en lättnad och glädje över att detta upptäcktes i tid. Med tanke på allt vår historia med Ivan Turina och till viss del Daniel Sundgrens sjukdomsfall så är det givetvis tur i oturen. Det sätter också något form av svart moln över ett annars otroligt transferfönster då Nisse, vår lagkapten, inte går att ersätta.
Johan: Beskedet kom som en chock. Tankarna har varit överallt, men först och främst känner jag lättnad över att det hela upptäcktes i tid och att Nisse mår bra. Samtidigt funderar jag kring truppen och hur laget ska klara sig utan sin lagkapten och viktigaste spelare? På planen men framförallt utanför den - vem ska nu visa vägen och sätta standard?
Oskar: För mig personligen har det onekligen varit en känslomässig bergochdalbana. Till en början hade jag lite svårt att greppa informationen och jag hoppades nästintill att det hela skulle visa sig vara ett väldigt dåligt skämt. Det övergick sedermera i någon form av ilska över att Nisse inte får avsluta sin karriär på egna premisser, och så här några dagar efter beskedet känner jag bara tomhet. Mitt i misären kan jag dock inte undgå att även känna en enorm lättnad över att felet faktiskt upptäcktes i tid. Nisse är trots allt vid liv och fortsätter att frodas utanför planen.
11 säsonger, 371 tävlingsmatcher, SM-guld och gruppspel i Europa League är några av de saker Nisse åstadkommit i den svartgula tröjan. Hur stor är han ur ett historiskt perspektiv och har du något speciellt minne som du tar med dig från Nils-Eric Johanssons fantastiska tid i AIK?
August: Personligen är Nisse en av de absolut största och har i princip funnits med under hela min supporterkarriär (som jag minns). Daniel Tjernström var min första och största idol och jag kände ett enormt tomrum efter honom. Men Nisse har verkligen tagit över efter Tjerna och han personifierar AIK både på och utanför planen. Han har stått upp när det har blåst, han har i princip aldrig varit dålig och han har alltid burit vår tröja med en stolthet. Han är dessutom så väldigt mycket. Jag kommer alltid minnas hans kompromisslösa insatser på planen och brinnande ögon men också hans lättsamma personlighet utanför planen. Hur han alltid tog sig tid att prata med supportrar, hur han självironiskt kunde ta bilder när han åt korv och inte minst hans briljans på instagram.
Johan: För mig är han den störste under 2000-talet. Jag har svårt att sätta ord på hans betydelse för AIK de senaste tio åren. Han har visat vägen såväl på som utanför planen och lägger av bättre än någonsin - 38 år gammal. Han är spelaren med mest speltid av alla under försäsongen. Vänsterbacken utan misstag. Ledaren när det blåste upp till storm. En konstant i startelvan och i det närmaste oersättlig. Tack för allt!
Oskar: Det låter kanske lite som en klyscha, men jag tror verkligen inte det går att överdriva Nisses betydelse för AIK sedan han skrev på 2007. För mig personligen kommer han otvivelaktigt gå till historien som en av de största i AIK-tröjan. Dels så har han alltid levererat på planen och sen så har han alltid stått upp när det stormat som mest. Jag kommer framförallt minnas alla de gånger han gjort mål och fått hela arenan att brista ut i hans ramsa.
Nu ryktas det om att Alexander Milosevic ska komma in och komplettera mittbacksuppsättningen. Hur ser du på en eventuell återkomst för Milo i AIK?
August: Alexander Milosevic känns som den ultimata spelaren att ta in i detta läge. Han har varit här förut, känner klubben med allt vad det innebär. Han är på många sett redan nu en ikon som haft det rätt tufft sen han lämnade oss men jag tror att Alex återigen kan flyga här hemma i hans närmiljö.
Johan: Givetvis bra. En spelare och ledartyp som behövs efter bortfallet av Nisse. Ren tur att han finns tillgänglig samtidigt som det vore fantastiskt att se honom i rätt tröja igen.
Oskar: Huruvida det ligger något i ryktena eller ej har jag ingen aning om. Men om jag nu tillåts att leka lite med tanken så tvivlar jag inte en sekund på att det skulle vara en väldigt bra lösning för alla parter. Alex skulle få chansen att få fart på karriären igen och för AIK skulle det innebära en fin förstärkning såväl sportsligt som karaktärsmässigt. Dessutom är han i en ålder då han som mittback fortfarande har försäljningspotential, även om jag såklart inte skulle ha nåt emot att han stannar kvar resten av karriären förutsatt att han håller en fortsatt hög nivå.
Det har spelats fotboll också vilket naturligtvis hamnar i skymundan just nu. AIK besegrade Syrianska med 2-1 i cupgruppspelet när tävlingssäsongen drog igång. Vad säger du om matchen?
August: Jag tycker att första 15-20 minuterna såg riktigt bra ut. När 1-0 också kommer kändes det som att det skulle rinna iväg rejält. Det blev istället omvänt och tempot sjönk rejält och jag tycker Syrianska tilläts ha för mycket boll. Jag drar väl egentligen inte några större växlar av det matchen som så. Det var första tävlingsmatchen och det viktigaste var att vi vann.
Johan: En dålig match mot ett svagt motstånd. Osäkerheten som spreds från den nykomponerade backlinjen hämmade spelet markant. Det märktes tydligt att både Lundström och Hauksson spelade på nya positioner. Positivt var att Henok fick näta direkt. I övrigt såg mittfältet med Adu, Olsson och Yasin bra ut.
Oskar: Man kan ju lugnt konstatera att matchen inte riktigt nådde upp till de på förhand högt ställda förväntningarna. En överlag rätt dålig match med ett för dagen rent ut sagt svajigt AIK-försvar tog ner en på jorden en aning. Med det sagt så bör vi inte underskatta det faktum att vi trots allt lämnade matchen med en relativt komfortabel seger. Hade det sett helt perfekt ut hade jag nästan blivit mer orolig då jag hellre ser att den fysiska och taktiska formtoppen låter vänta på sig till i början av april.
