Sirius - AIK
Fortsätt klättra i tabellen
Den 14 juni i år tillkännagav AIK att cheftränare Henning Berg sade upp sig från sitt tränarjobb. Efter några veckors ”vattentrampande” under Henok Goitom tillträdde Mikkjal Thomassen och han behövde ett par veckor för att vända skeppet. Efter Gaismatchen den 29 juli kan man utan överdrift påstå att vi har fått tillbaka det gamla AIK. Ett AIK som dessutom börjat - och förhoppningsvis fortsätter - att klättra i tabellen.
Efter nämnda torsk mot Gais har AIK spelat sju seriematcher. På dessa har laget tagit 19 poäng och har målskillnaden 9-2. Ändå läser jag gnäll på sociala medier om defensiva laguppställningar, cyniskt och tråkigt spel. Kom igen? Till de gnällande vill jag bara fråga: Var det så mycket roligare med 0-5 mot MFF, 6-2 mot Norrköping, 1-6 mot Elfsborg och 5-2 mot Blåvitt? Längtar någon verkligen tillbaka till en vårsäsong med öppna spjäll i båda ändarna? Jag gör det då inte.
Nej, jag njuter av att vårt lag äntligen kan stänga matcher med ett disciplinerat försvarsspel. Att förstöra för bollglada klacksparkslag har alltid legat i AIK:s DNA och så ska det göra även fortsättningsvis tycker jag. Kalla det shape eller bussparkering. I slutändan är det ändå så att vunna poäng talar framgångens språk. Ett språk jag gillar.
Sedan försvarsspelet återfunnits och dragits fram ur spelarnas gener har vi förvandlats från ett lag som nervöst tittade neråt i tabellen mot kvalstreck och neflyttningshot till ett vinnande lag som idag är tre poäng från andra platsen (okej då, kanske ska vi räkna fyra poäng eftersom Djurgårdens målskillnad är avsevärt bättre än AIK:s).
Nu står Sirius på andra planhalvan på onsdag. Ett lag som under AIK:s era av nyvunnen defensiv spelat några ganska målglada matcher. Se nu till att de blåsvarta laget får känna på hur ont det gör att försöka trilla boll mot ett betongförsvar. Årtionden av erfarenhet har ju lärt oss att är vi bara täta bakåt så kommer chanserna framåt. Må det bli så även på onsdag.
Visst, förr eller senare bryts förlustfria sviter. Låt oss hoppas att det inte sker i Uppsala. AIK befinner sig tre placeringar före Sirius och tittar vi på bara augusti och september så är AIK sex poäng bättre än Uppsalalaget och dagsform säger faktiskt mer än tabellplacering. Glädjande nog talar både tabelläge och form för AIK.
Sirius framstår som ett lag utan stjärnor. Det behöver inte vara negativt. Till deras fördel kan sägas att de har lyckats etablera sig som ett hyggligt allsvenskt lag på några år med hjälp av att vara ett lag. Man har ett par hyggliga målgörare i Noel Milleskog och Joakim Persson, ett medelbra försvar och en helt okej målvakt. Slutsats: Sirius är ett lag som AIK med nuvarande form och självförtroende ska slå.
Hur kommer AIK till start på onsdag då? Gissningsvis blir det inga direkta överrraskningar. Thomassen känns inte direkt som en man som ändrar så värst mycket på ett vinnande koncept. Generellt tycker jag att det är positivt även om jag ställer mig frågande till det högst måttliga matchandet av John Guidetti.
Så länge laget vinner kanske man inte ska söka en massa ändringar men jag tycker ändå inte att Bersant Celina riktigt kommer upp i nivå. Tekniken är fin men det händer trots det lite för lite kring Celina. Dessutom har han faktiskt varit som bäst när han inlett på bänken och bytts in. Därför ser jag gärna JG i en tia-roll bakom Pittas mot Sirius. Jag tror att det är precis det understöd cyprioten behöver för att bli ännu farligare. När John tröttnar är ju Celina som sagt en fin inhoppare.
Djurgården möter f ö BP på onsdag. Självklart är Djurgården storfavorit där men laget åkte på redigt med spö i helgen mot Gais. kanske grusar maskineriet lite och torsk för DIF på onsdag samtidigt som vi vinner så..... Ja, man får ju drömma - eller hur?
