IFK Norrköping - AIK
Inget utrymme för misstag
En klassiskt bortaresa till Norrköping väntar. AIK har ena foten i ett europakval och kommer sannolikt behöva vinna de två återstående matcherna för att säkra den platsen.
En väldigt lång säsong börjar lida mot sitt slut. En säsong som innehållit tre tränare, målkalas, försvarshaveri och en känsla av att vår klubb gått vilse. Men nu står vi här. Två matcher från spel i Europa nästa säsong med ett lag som ser starkare ut för varje match. Ett lag som kämpat i allsvenskans ingenmansland, som funnit kraft i en färöisk general och som nu är påväg att fullfölja den starkaste upphämtningen AIK gjort under en hel säsong på flera år.
När det gick som sämst under 2023, då allt snack kring klubben utryckte sig som bottenlös misär, var det några som utryckte de bevingade orden ”AIK kommer alltid tillbaka”. Där och då var det en klen tröst. Vad betyder det när vi förlorar borta mot Degerfors och är fast under kvalsträcket? Men nu, med lite distans går det verkligen att se det. Och det handlar inte bara om Mikkjal Thomassens tränargärning. Det finns en kraft i den här klubben som, oavsett hur lågt vi sjunkit, alltid finns kvar och som hjälper oss att återvända till toppen.
Vi har genom den moderna historien gått från nedflyttningskandidat till svenska mästare, från Champions League till superettan och därefter tillbaka till den allsvenska toppen. Krissäsonger har avlöst guldsäsonger och tvärtom. Europaspel och nedflyttningsstrid har värvat varandra. För en klubb med ett så högt anseende som AIK har så har vi sannerligen haft förmågan att gräva oss ner i djupa hål. Men inget håll har någonsin varit tillräckligt djupt och AIK har aldrig nöjt sig med att bara klättra upp, istället går vi direkt på att bestiga berg.
Men nu lämnar vi AIK-romantiken för den här gången och fokuserar på matchen mot IFK Norrköping. Peking har sjunkit lägre och lägre i den allsvenska tabellen de senaste åren och i år såg de länge ut att vara reala nedflyttningskandidater. Men några bra resultat i somras har skapat marginal till kvalstrecket och segern mot bottenkonkurrenten IFK Värnamo senast var blytung för de vitblåa. Men det var också Peking första seger sedan omgång 18. Det är fortsatt ett pressat IFK Norrköping som tar emot AIK på måndag.
AIK däremot befinner sig i ett sällan beskådat segerstim. Det har stått och vägt i många matcher, men i slutändan har AIK dragit det längsta strået. Det kämpas och slits till slutvisslan och det har gett AIK de trepoängare som krävs för att koppla grepp om topplaceringarna.
Kaptenen är tillbaka
Alexander Milosevic var avstängd senast mot Elfsborg och Mikkjal formerade därmed en fyrbackslinje där Isherwood och Tiedemann bildade mittbackspar. Min förhoppning är att AIK återvänder till en fembackslinje, som i och med Sottes frånvaro formeras som Isherwood, Milo, Tiedemann, med de givna Edh och Thychosen på kanterna.
AIK har släppt till mycket defensivt med en fyrbackslinje efter att ha låst porten och slängt bort nyckeln med en fembackslinje tidigare. I de avslutande matcherna kommer det sannolikt krävas segrar och då behöver riskerna minimeras.
Sen vet jag att så antagligen inte kommer bli fallet, men nu är det dags att bänka Bersant Celina. Mot Elfsborg var han en ren säkerhetsrisk emellanåt och hans passningsfot väger inte över för den rent ut sagt loja stilen som han oftast har på planen. Istället borde Mikkjal fortsätta ge förtroende till Dino Besirovic som sett mer och mer bekväm ut i färöingens startelva. I övrigt tror jag att på samma gubbar som vi har vant oss vid, det vill säga Anton Salétros tillsammans med Lamine Fanne i mitten och Onni Valakari till höger med Ioannis Pittas på topp.
Djurgården har ett omvänt avslutande spelschema jämfört med AIK och i skrivande stund har deras match mot Halmstad BK inte spelats. DIF må vara i dålig form men de kommer göra allting för att sno europaplatsen från AIK. Vi har allt i egna händer men det kommer likväl inte finnas utrymme för några poängtapp.
