Allsvenskan, en kort visit eller en permanent vistelse?
Lagom till nyår kan jag presentera Axel Johansson som ny skribent här på Siriusredaktionen! Han kommer säkerligen vara ett gott komplement och jag ser fram emot att ratta skriveriet med ytterligare ett Siriushjärta. En fylligare presentation av Axel kommer av honom själv inom kort. Tills vidare lägger jag ut Axels premiärtext. God läsning! //Oskar Möller
För många, mig själv inräknad, har det alltid varit ett mindre mysterium varför Uppsala inte har varit en maktfaktor inom svensk fotboll. Hur kommer det sig att Sveriges fjärde största stad kapitalt misslyckats med att omsätta all den talang som finns i närområdet till ett konkurrenskraftigt herrlag? Nu finns dock möjligheten för Sirius att efter 42 år i skuggan befästa Uppsalas plats i fotbollssverige, det vill säga om man lyckas ta en permanent plats i Allsvenskan.
Vilket är allt annat än självklart, hur ska man lyckas växla upp ekonomisk och sportsligt för att matcha sina nya konkurrenter? Jag tror att de har mycket att lära från Enköping SK:s snabba uppgång och fall i Allsvenskan. Inför säsongen 2003 värvade ESK 6 nya spelare varav en av spelarna Andreas Hermansson vunnit SM-guld med Hammarby bara två år innan. Trots denna storsatsning blev ESK:s äventyr väldigt kort och efter 26 matcher hade man bara lyckats vinna 3 matcher och slutade sist i Allsvenskan med 14 poäng. Under sin säsong i Allsvenskan hade ESK ett publiksnitt på 4 451 personer, vilket då var det lägsta i hela serien. Genomgående för Allsvenskan år efter år är att det går att relatera en ”bra” tabellplacering med en hög publiksiffra och det går att se en tydlig trend att lagen högre upp i tabellen har högre publiksnitt, men med vissa undantag (Hammarby). Det finns alltså en teoretisk slutsats att dra, vilket är att högt publiksnitt generar hög tabellplacering. Självklart är det inte den enda faktorn, men det går inte att blunda för att de intäkter som är kopplade till matcher, biljetter och försäljning kring matcherna, är en stor del av de totala intäkterna i de flesta klubbar.
Sirius har under den gånga säsongen tyvärr inte haft ett så stort publikstöd, med undantag för vissa matcher ex. 2 - 0 vinsten mot Värnamo när 6 234 personer beskådade laget. Det totala publiksnittet landade dock på ynka 2 916 personer, vilket är sämre än det sämsta laget i Allsvenskan, Falkenberg, med ett snitt på 2 928. Trots att laget går som tåget mot Allsvenskan är det fortfarande fler personer som under året sett Falkenberg ramla ur med ynka 10 poäng. Självklart är motståendet i Allsvenskan mer attraktivt och generar fler bortasupportrar än vad Superettan gör, men fortfarande borde inte ett lag på väg upp i seriesystemet generera mer publik än ett som är på väg ner?
Med ovanstående information som lite bakgrund är det rimligt att förstå Sirius önskan om en ny arena. Oavsett hur charmig Studenternas IP är, med sin historia och mysfaktor går det inte att bortse från att det är dåligt fotbollsarena och inte en arena för ett lag som ska försöka göra sig ett namn i fotbollssverige. Arenafrågan är också något som har diskuterats flitigt i Uppsala, både i lokalpressen UNT och inom kommunen. Det faktum att Sirius endast får spela på Studenternas IP med dispens från svenska fotbollsförbundet, vilken går ut efter denna säsong, gör frågan ännu mer angelägen.
I september 2015 klubbade kommunfullmäktige i Uppsala att byggandet av en ny arena skulle genomföras och Sirius lämnade i samband med detta en skrivelse där de la fram önskemål hur den nya arenan skulle utformas och vikten av den. Man yrkade på att bristen på en modern arena var en av huvudanledningar till att uppsalaungdomar sökte sig till Stockholmslagen istället för att stödja Sirius. De tryckte också på allt de mervärde en ny arena skulle medföra, att med hjälp av den kunna skapa en ”vi” känsla i staden kring Sirius dam- och herrlag liknande den Malmö har skapat kring Malmö FF.
Nästan ett år gick och inte ett ljud från kommunen angående arenabygget, men så i början av sommaren 2016 presenterade man en plan på ”Nya Studenternas”. En arena som skulle kunna ta in 10 000 personer om man valde att göra om kortsidorna till ståplats och helt plötsligt kanske det fanns en chans att attrahera Uppsalapubliken på ett nytt sätt. Om man slapp löparbanorna och skymd sikt från pelare kanske fler skulle vilja gå på fotboll. Tyvärr kommer detta kanske lite sent, bygget planeras att påbörjas under säsongen 2017 och vara färdigt 2020 och tanken att Sirius ska fortsätta spela på Studenternas under ombyggnationen, kommer medföra att publikkapacitet kommer vara betydligt mindre, än de 6300 som det är i dagsläget. Men en ombyggnation är oundviklig om Sirius tanke att bli ett stabilt lag i Allsvenskan ska realiseras. Eftersom att spel i Allsvenskan kräver en högre omsättning än Superettan och att publikintäkter är tänkt att vara en väldigt stor del av dessa.
Frågan jag ställer mig då, kommer Sirius att klara av detta? Kommer man kunna hålla sig kvar i Allsvenskan till dess att arena står färdig att användas fullt ut? Eller kommer man vid 2020 ha gjort en Enköping SK och ramlat ur den svenska elitfotbollen? Min övertygelse är dock att man till skillnad från Enköping byggt upp en stomme som tagit laget från division 1 och hela vägen till Allsvenskan, med Kim Skoglund i spetsen som gjort över 200 matcher i klubben. Förhoppningsvis lyckas man också bygga något av den talang som finns i Uppland, med spelare som Jakob Bergman, Gustav Thörn och Oscar Kindlund i truppen redan nu. Lösningen till en långvarig sejour är alltså, utöver en ny arena, ett långsiktigt lagbygge och att ge unga talanger chansen istället för att göra kostsamma kortsiktiga värvningar lex ESK. Detta låter kanske banalt och självklart för alla klubbar men i Sirius fall måste det bli en verklighet, publikintäkter och merförsäljning är det som kan ge Sirius de spelrum som krävs för att konkurrera med övriga lag. Fram tills vi kan få de intäkterna måste vi se till att göra så gott vi kan med det som finns, sen när arenan är klar finns det förhoppningsvis möjlighet att ta sikte på den absoluta toppen.
Slutligen, 42 års väntan över och säsongen 2017 spelar Sirius i Allsvenskan, men långvarigheten i avancemanget kommer helt och hållet att bestämmas av hur benägen Uppsalapubliken är av att stödja sitt lag. Utan publik kommer Sirius aldrig kunna konkurrera ekonomiskt med de andra lagen och utan ekonomisk uppbackning kommer Sirius aldrig kunna konkurrera sportsligt heller. Därför kommer utgången i arenafrågan på lång sikt bli svaret på om Sirius vistelse blir kort eller permanent, och jag hoppas oerhört mycket på att det blir det senare.
Axel Johansson
