Allsvenskan enligt Walter #2: För tidigt för slutsatser, men mängder av funderingar
Allsvenskans andra omgång är färdigspelad. Läktarna är fortsatt välfyllda, och toppinsatser varvas med iögonfallande misstag. Än så länge finns emellertid bara underlag för några kortare spaningar.
Det är för tidigt för att se några tydliga trender eller tendenser. Resultaten efter två omgångar av Allsvenskan är allt för beroende av den inledande lottningen, och en enstaka imponerande spelarinsats lovar inte en hel säsong. Efter omgång 2 förra året – 2022 års säsong – kunde det med fog påstås att Hammarby IF hade slagläge för guldet och att Mamudo Moro eller Ibrahim Sadiq skulle vinna skytteligan. Så blev det inte. Det kommer inte heller vara så att Malmö FF slåss om serieseger i höst endast på grund av två uddamålsvinster mot Kalmar FF och IF Brommapojkarna, och Arvid Brorsson kommer inte heller att vara med och leka i skytteligatoppen.
Det är därför rimligare att utgå från kortare, enklare och mindre sofistikerade spaningar. Under den allsvenska helgen funderade jag därför på följande, nämligen att
- Janne Andersson borde besitta Andreas Brännströms förmåga att hantera en fullkomlig slakt i en TV-studio,
- Mileta Rajovic kommer att bli en synnerligen obehaglig upplevelse för de flesta försvarare i serien, när han väl hittat en allsvensk touch och tajming,
- Brommapojkarna rimligtvis inte borde ha tagit någon poäng med tanke på den inledande spelordningen, men att i vart fall någon poäng under de två första matcherna hade betytt så oerhört mycket,
- Halmstad BK, Degerfors IF, Varbergs BoIS, IK Sirius och IFK Värnamo fortsatt är fullkomligt omöjliga att bedöma, har de haft en bra start på säsongen eller inte?,
- BK Häcken är Sveriges bästa fotbollslag,
- IFK Göteborg ännu inte lyckats göra mål, att laget stundtals ser hopplöst håglösa ut och att det snart saknas tecken på tangentbordet för att beskriva det prekära läge som föreningen befinner sig i,
- Elias Hagen än så länge inte visat sig vara värd mer än maximalt en tjugondel av den övergångssumma som IFK Göteborg enligt uppgift betalade,
- Djurgården verkar kämpa lite med att ställa om trupp och spel, inte minst efter Oliver Bergs ankomst,
- IF Elfsborg rimligtvis inte har något att oroa sig över trots en mål- och poängmässigt svag inledning av serien,
- de allsvenska Stockholmslagen inledningsvis har tagit 7 poäng av 24 möjliga,
- ingen någonsin kommer bli klok på vilken fotbollsspelare Taha Ali egentligen är, men att Malmö ändå vinner fotbollsmatcher, samt att
- Allsvenskan – i vart fall publikmässigt – hittills inte är något annat än en jäkla dundersuccé.
Veckans…
Fullträff: Bénie Traore, såklart! Det finns spelare man särskilt unnar ett äkta hattrick, och Traore är definitivt en av dom. Få saker är så brutala som när en spelare skadas alldeles i slutet av en försäsong, så till den grad att hela den kommande säsongen tillintetgörs. För Traore var 2022 ett förlorat år, men vissa spelare har förmågan att under en sådan period trots allt investera i framtiden. Det är givetvis svårt att känna till utfallet av år 2023, men Traore ser ruskigt pigg ut. Han hade hugg på flera mål redan i premiären mot IF Elfsborg, och mot Hammarby var han såklart brutal. Kanske blir det framöver spel på kanten (om Ola Kamara tar plats som nia och Ibrahim Sadiq är skadad), men visst löser han även det.
Besvikelse: Den kollektiva målvaktsinsatsen. Oliver Dovins misstag vid BK Häckens 1–0-mål är bl.a. de mest iögonfallande jag någonsin upplevt. Pilip Vaitsiakhovich insats vid Mjällby AIF:s matchavgörande mål på Borås Arena gjorde ont att se. Visst ska Pontus Dahlberg ta Simons Skrabbs avslut, och är det inte typiskt att Dahlbergs fotskada i exakt samma ögonblick slogs upp på nytt? Oscar Linnér såg oerhört passiv ut när Malmö FF kvitterade borta mot IF Brommapojkarna. Det var trots allt svårt att då föreställa sig Linnérs juniormisstag som några minuter senare gav Malmö segern. Jacob Widell Zetterström – å sin sida – valde att lansera en alldeles exakt definition av begreppet ”dålig tajming”, med konsekvensen rött kort och avstängning. Nej, detta var inte målvakternas omgång. Kanske överskattar vi därför David Olssons insats för Varbergs BoIS, men i jämförelse med kollegorna lyckades han i vart fall att utföra den grundlägga uppgiften – att förhindra mål - på ett fullgott sätt.
