Allsvenskans nota för krisen – bedrägeri eller inte?
Allsvenska klubbar kritiseras för att göra stora investeringar med hjälp av statliga bidrag. SvenskaFans granskar klubbarnas bidragsintäkter och miljonförluster i ett försök att reda ut vad som är rimligt. – Att kalla det här för bedrägeri är direkt stötande, säger SEF-basen Mats Enquist.
I mars 2020 bryter coronakrisen ut och starten av allsvenskan sätts på obestämd paus.
Det går att ta på stressen i fotbolls-Sverige. Ingen vet hur smittan kommer att sprida sig, om det blir publik på läktarna – eller om allsvenskan ens kommer att spelas.
Kalkyler görs på vilka klubbar som kommer att gå under utan publik- eller sponsorintäkter, och skräckscenarion målas upp där den internationella transfermarknadens korthus av belånade klubbar riskerar att falla, och lämna allsvenska klubbar tomhänta.
Mats Enquist, generalsekreterare på Svensk Elitfotboll, tittar tillbaka på våren.
– Vi såg framför oss ett mörker av nedstängning. Både på liganivå och på klubbnivå så hade vi otroligt svåra förhandlingslägen. Det hade kunnat gå riktigt illa en bra bit in i förra året, säger han.
I vilka typer av förhandlingslägen?
– Sponsorbiten, mot partners och rättighetsköpare. Det rörde både ligan och alla klubbar som gick in i året med befintliga sponsorer eller nya sponsoravtal. Vi hann komma en bit på det innan det bröt ut i mars. All planerad nyförsäljning, material och exponering på 15 hemmamatcher. Nu såg det inte ut att bli någonting alls. Där fick vi kämpa för att hitta lösningar, och när det landade så klarade vi 2020.
Mycket riktigt, allsvenskan överlevde 2020.
Och mer därtill. När vi summerar 2020 gjorde tolv av allsvenskan sexton klubbar positiva resultat på sista raden.
I en tidigare del har vi berättat om att spelarförsäljningar till stor del ligger bakom klubbarnas positiva resultat. Där framgår också att allsvenskan är rikare än någonsin: klubbarnas eget kapital uppgår gemensamt till 989 miljoner kronor inför 2021.
Att de allsvenska klubbarna har fått statliga stöd och samtidigt gjort investeringar i nya spelare under 2020 har väckt kritik. Aftonbladets Robert Laul kallade IFK Norrköpings värvning av Sead Haksabanovic för ”på gränsen till bedrägeri”, då RF samtidigt ansökte om stöd till de svenska fotbollsklubbarna. Han menade att de allsvenska klubbarna inte förtjänade att få något stöd av regeringen.
Liknande kritik har hörts från flera håll. När vi nu kan konstatera att tolv av sexton klubbar gjorde positiva resultat, väcks vissa frågor:
• Hur mycket har de allsvenska klubbarna förlorat under krisåret 2020?
• Har de allsvenska klubbarna haft rätt till sina bidrag?
KLUBBARNAS FÖRLUSTER
Allsvenska klubbarnas intäktsben har på 2000-talet framför allt bestått av publik, sponsring och centrala avtal. Därtill finns extraordinära intäkter som Europaspel och spelarförsäljningar, som de flesta klubbar inte vågar budgetera för.
Krisåret 2020 betydde dramatiska förändringar på samtliga tre intäktsben (publik, sponsring, centrala avtal). Om man räknar bort Malmö FF:s sextondelsfinal mot Wolfsburg i februari och ett fåtal hundra åskådare på vissa matcher i november, så hade de allsvenska klubbarna ingen publik under 2020. Verksamheten stängdes ner efter beslut från regeringen, och intäkterna i kategorin ”Publik” bestod av den goda viljan hos respektive lags supportrar att efterskänka sina outnyttjade årskort.
Grafen ovan visar hur allsvenskans publikintäkter ökar under 2010-talet, för att falla från 401 miljoner år 2019 till 168 miljoner år 2020. En förlust på 233 miljoner kronor.
Värt att notera här är att Malmö FF står för 59 miljoner av de totala intäkterna på 168 miljoner. De har bokfört delar av det statliga stödet som en intäkt i denna post, vilket gör att förlusten egentligen är ännu större.
"Den verkliga nedgången är betydligt större men motverkas av det statliga omsättningsstödet som redovisningsmässigt ingår i denna post", skriver man i sin verksamhetsberättelse.
Sett till sponsring så lyckades de allsvenska klubbarna dämpa stora delar av den förutspådda förlusten. Sponsorer äger som regel rätten att kunna bryta sina avtal när villkor i kontraktet inte uppfylls, som exponering och aktiviteter i samband med allsvenska matcher. SvenskaFans sammanräkning visar på att de allsvenska klubbarna nådde 407 miljoner kronor i sponsorintäkter under 2019, och 342 miljoner under 2020. En förlust på 65 miljoner kronor.
Flera klubbchefer beskriver att den kanske tuffaste kampen under 2020 var att behålla sina sponsorer.
– Även en bra bit in på hösten var vi osäkra på om vi skulle kunna behålla våra partners. Vi visste ju inte om skulle kunna slutföra allsvenskan. Det var långa och tuffa diskussioner. Vi lyckades bra där men allt som allt har vi förlorat stora, stora intäkter. Ett normalt år hade vi haft ett betydligt bättre resultat, säger Fredrik Danielsson, klubbchef i Mjällby.
KLUBBARNAS BIDRAGSINTÄKTER
Under 2020 har de allsvenska klubbarna fått två typer av bidrag från staten.
• Kompensationsstöd som fördelats av Riksidrottsförbundet
• Permitteringsstöd från Tillväxtverket
Kompensationsstödet ska täcka upp för förlorade intäkter under pandemin, vilket i detta fall gäller klubbarnas intäkter från publik och sponsorer. Stödet har fördelats baserat på klubbarnas omsättning och publikintäkter. Totalt uppgick allsvenska klubbarnas kompensationsstödet till drygt 141 miljoner kronor.
Utöver ovanstående bidrag har Häcken fått 21 miljoner i stöd för Gothia Cup. Att Gothia Cup ställdes in medförde minskade kostnader, men också förlorade intäkter på uppskattningsvis 80 miljoner.
Någon exakt siffra på klubbarnas ersättningar från Tillväxtverket har ej redovisats.
SvenskaFans har granskat samtliga klubbars bokslut, och i de fall siffran har redovisats har ersättningen täckt ungefär fem procent av personalkostnaderna. Utslaget på samtliga klubbars personalkostnader (974 miljoner kronor), skulle det innebära ca 50 miljoner kronor. Utöver detta har de allsvenska klubbarna fått anstånd med skattebetalningar till Skatteverket, vilket innebär att man har kunnat skjuta på dessa kostnader till framtiden.
SLUTSATSER
En enkel uträkning av ovan redovisade siffror ger följande för de allsvenska klubbarna:
Förlorade publikintäkter: 233 miljoner
Förlorade sponsorintäker: 65 miljoner
Totalt förlorade intäkter: 298 miljoner
Kompensationsstöd: 141 miljoner
Stöd från Tillväxtverket: 50 miljoner
Totala stöd: 191 miljoner
Enligt klubbarnas årsredovisningar hamnar notan på nästan 300 miljoner kronor, men sannolikt är det ännu större. Som i fallet med Malmö FF beror det helt på hur klubbarna har valt att bokföra sina intäkter från kompensationsstödet och Tillväxtverket. Svensk Elitfotbolls generalsekreterare Mats Enquist har gjort en egen uppskattning.
– Sett till allsvenskan och superettan så bedömer jag att det är en halv miljard som har gått förlorat, och kanske ytterligare 200 miljoner på det i indirekta intäkter. Då räknar jag på alla 32 föreningar, säger han.
Hur har ni gjort den beräkningen?
– Det är en grov uppskattning. Det är förbundet som tar in alla siffror och senare kommer att göra sin analys. Utöver publik, matchdagsaktiviteter och sponsorer så måste man se till potentiella avtal som inte har förlängts. Det är en mängd faktorer som spelar in.
”FÖRSTÅR DISKUSSIONEN”
En faktor som uträkningen ovan inte tar hänsyn till är att allsvenskan har haft en stadig tillväxt av intäkter under nästan hela 2000-talet. Under 2020 hade många klubbar – som till exempel nykomlingen Mjällby – haft stora möjligheter att öka sina publik- och sponsorintäkter från 2019 om inte krisen hade brutit ut. Med coronakrisen blev det istället ett år som handlade om att minimera skadan.
– Den stora utmaningen har varit att få upp intäktssidan. Vi har försökt att vara duktiga med att ställa om och göra webbsändningar kring våra matcher så att man har kunnat gå på fotbollsmatch ”på nätet”. Det är klart att vi tappade stora intäkter på marknadssidan, även om vi lyckades vända en del av det, säger klubbchefen Fredrik Danielsson.
Exakt hur mycket allsvenskan har förlorat blir omöjligt att säga. En sak är alla överens om: det statliga stödet har varit viktigt, men att hävda att det har täckt förlusterna är långt ifrån sanningen.
– Det är ganska enkelt: vi fick söka stöd om vi kunde påvisa att vi har förlorat intäkter. Det har vi gjort på detaljnivå. Vi har fått tillbaka ungefär 22-23 procent av vårt tapp i stöd. Genomsnittet i allsvenskan tror jag låg på ungefär 40 procent. Vi tycker inte att vi ska skämmas för det på något sätt, säger Fredrik Danielsson.
Han tillägger:
– Ponera att vi inte hade varit duktiga på att skära i kostnader, sälja spelare och uppfinna nya marknadsaktiviteter, och redovisat ett minusresultat? Gör det oss mer berättigade till ett RF-stöd? Det blir väldigt märkligt. Jag tycker inte att man ska straffas för att man har varit extra försiktig och jobbat häcken av sig ett sådant här år.
Örebro SK:s vd och klubbchef Simon Åström:
– Jag kan förstå diskussionen. Samtidigt kommer en stor del av den vinst som genereras hos klubbarna från spelarförsäljningar. Många klubbar har drabbats av stora ekonomiska avbräck på grund av pandemin. När pandemin bröt ut och det fanns möjlighet att söka stöd, så fanns också en stor osäkerhet. Sen har klubbar kanske lyckats sälja spelare och stabilisera sin ekonomi i efterhand, och där förstår jag att det blir en diskussion. Sammantaget tycker jag att det görs lite enkla poänger här. Jag tror att man behöver göra mer noggranna studier på varför vissa klubbar går plus ett sådant här år, säger han och tillägger:
– För vår del så har vi sökt de stöd som vi hade rätt att söka, när man tappar pengar på grund av coronapandemin. Vi har räknat med att vi tappat 11,9 miljoner som är direkt relaterade till pandemin, och vi har fått ett statligt stöd på 7,6 miljoner kronor. Därtill har vi jobbat med omfattade besparingsprogram för att få ett positivt resultat. Jag har förståelse för att man kan slå på fotbollsrörelsen och kritisera den. Men jag tycker också att kritiken, som jag har läst, innehåller ganska många förenklingar.
Malmö FF:s vd Niclas Carlnén vill lyfta fram ett annat perspektiv: fotbollsklubbarna syftar i grunden inte till att generera vinster till aktieägare, utan att bedriva en verksamhet som dels är samhällsviktig, dels ska nå sportsliga resultat.
– Jag tycker att man måste jämföra oss med andra verksamheter. Vi kan inte ställa om vår verksamhet på några månader. Det tar i snitt tre-fyra år. Pandemin och stödet syftar till att man ska kunna bibehålla den verksamhet man har idag och vara långsiktigt hållbar, med hjälp av det stödet. I praktiken är det lönekostnaderna som är vår största kostnad, eftersom vi spelar fotboll. De som ger den kritiken borde ge samma kritik till bolag för att de behåller sin verksamhet. Förlusterna är större än bidragen, så det är snarare så att bidragen borde öka, för att vi ska kunna bibehålla vår verksamhet, säger han.
– Fotbollsverksamhet, i förhållande till ett ”vanligt” bolag, syftar inte till att skapa ett ekonomiskt överskott. Det syftar till att nå sportsliga resultat. Därtill så tar vi ett samhällsansvar, och dessa är våra syften. Vi arbetar inte för att bygga upp ett stort eget kapital, utan endast ett eget kapital som klarar verksamheten. Därför är stöd extra viktigt till vår verksamhet.
”DET ÄR DIREKT STÖTANDE”
Svensk Elitfotbolls generalsekreterare Mats Enquist är mer oförstående till kritiken.
– Jag har läst att vissa menar att det har varit bedrägeri. Det är direkt stötande. Det här stödet har gjorts upp mellan RF och regeringen. Vi har inte ens varit en del av den debatten. All verksamhet som var nedstängd för publik hade rätt att söka det stödet, när det handlar om direkta publikförluster. Det vore larvigt att säga något annat än att vi förlorade massa pengar där, säger han.
– Att våra klubbar har varit duktiga på att spara in pengar och att partners och supportrar stöttat på andra områden tär på förtroendekapitalet mot våra supportrar och mot våra sponsorer och besparingar. Det är inte bedrägeri – det är ett bra och klokt krisagerande. Det stöd vi har fått är helt berättigat, och det sköts direkt mellan klubbar och RF. Det är direkt osmakligt att prata om att det är bedrägeri.
Om man ska vara kritisk, så vet vi nu att tolv av sexton klubbar positiva resultat – delvis med hjälp av statligt stöd.
– Jag tycker att det är synd om man inte kan hålla isär saker. Vi har fått en ersättning som staten har valt att ge. Inte för att vi har bråkat om det. När man har stängt ner en verksamhet helt så är det en stor intäktsmassa som försvunnit. Utan stödet hade klubbarna tvingats stänga eller sälja av ännu fler tillgångar. Vi har sökt och fått ersättning för det som regeringen erbjudit som kompensation. Några andra diskussioner har aldrig förekommit – och vi har aldrig bråkat om det.
Läs även:
• Allsvenskans rikaste klubbar – lag för lag
