Allsvenskt vimmel omgång fyra
I den fjärde omgången av allsvenskan bjöds vi på säsongens första stockholmsderby och det sista på Friends arena någonsin, som Friends arena. När Hammarby i september tar pendeln ut till solna så kommer det stå Strawberry på den utskrivna pappersbiljetten. Både Hammarby och Djurgården kommer hoppas att det kommer innebära stor förändring.
Framförallt Djurgården för det stämde inte heller den här gången för blåränderna. AIK i år ser ut som ett AIK från förr. Det är inte det bästa fotbollslaget i varje situation av varje match men det är ett oerhört starkt fotbollslag i de situationer som betyder något. AIK har “derbyspelare”, AIK har stjärnor som kliver fram och AIK ser ut att ha bestämt sig på ett annat sätt i år. Djurgården har inte riktigt något av de tre. AIK är därför ett av två obesegrade lag.
Det andra av de två obesegrade lagen har dessutom gått rent. Men att Malmö skulle se dödliga ut först mot tabelljumbon Västerås var det få inför säsongen som slog sig blodiga över. Västerås spelar bra men har svårt att skapa målchanser, tar inte vara på de målchanser som trots allt dyker upp och framförallt blir det mer och mer svårt att se vem som ska vinna den interna skytteligan. Just nu räcker det med ett enda mål. Malmö har en hel startelva med potentiella skyttekungar. Det som talar emot att Nanasi vinner titeln är väl att han redan i höst jagar skytteligor i andra länder än Sverige.
De snyggaste målen under lördagen gjordes istället i lördagens andra två matcher och de var slående lika dessutom. Ajdin Zeljkovic gav Värnamo ledningen borta mot Sirius på en vacker frispark och knappa halvtimmen senare gjorde Traustason samma sak på Gamla Ullevi. Den största skillnaden mellan målen var möjligen att Traustasons inte gav tre poäng för Norrköping eftersom IFK Göteborg kvitterade. Tim Prica hade möjligheten att skjuta segern till Norrköping men valde istället att fortsätta med säsongstraditionen att missa straff. Det är fler straffmissar än mål från elva meter totalt sett den här säsongen och med facit på hand skulle Peking bett om att få flytta bollen tio meter bakåt så Arnor Traustason kunde göra sitt andra för dagen.
Måndagskvällen summerade sedan den fjärde omgången och efter att Jimmy Thelin i veckan annonserade sitt avsked från Elfsborg kommande sommar så lyckades inte gulsvart ladda om. Kalmar fick ta sina första poäng för säsongen och det var summerande för hela omgången. Det blev en utjämnande omgång på så sätt att den jämnaste serien i hela världen blev ännu jämnare. För det är så det känns. Alla kan slå alla. Till och med jumbon skulle kunna ta poäng av Malmö på bortaplan. GAIS tog en ny trea, Värnamo tog sin första seger i sin fjärde bortamatch och Djurgårde åkte till slut på en förlust. Det vi vet så här långt är att vi inte vet mycket alls. Det är 26 omgångar kvar av säsongen och det blir inte bättre än så här. Allsvenskan, förändra dig aldrig.
Omgångens omtalade
Skulle alla tifon överträffa det senaste så hade vi behövt ställa ut samtliga på museum tillslut. Helgens bidrag från stockholmsderbyt tillåter oss att vänta med att leta lokal.
Straffspark är omöjligt men frispark går bra. När bollen läggs upp och tillslaget är likt det som Traustason och Zeljkovic så ser det så enkelt ut. Då slår det mig att det borde bli mål varje gång möjligheten bjuds på det sättet. Fram till bollen läggs på punkten då utan mur. Helt plötsligt blir det omöjligt igen.
Sa jag att allsvenskan är jämn? Inget lag gjorde fler än två mål i den här omgången.
Tre stjärnor
Max Larsson har under inledningen visat att det finns kvaliteter i Västerås ytterspringare. Frågan är då alltid hur det kommer att se ut mot det allra bästa motståndet. Nu fick vi se 20-åringen mot Malmö och då var han nästan bättre än tidigare.
Bersant Celina blev derbyhjälte och det går inte att blunda för insatsen. Man ser i ögonen på Celina att han gillar matcher som de mot Djurgården. Han kom in tidigt och de är nog få på norra stå som är lika oroliga över att Ali blev skadad när ersättaren sänkte ärkerivalen.
Lars Sätra ser inte alltid ut som den bästa fotbollsspelaren. I stunder ser han rent kroppsligt inte ut som en fotbollsspelare över huvudtaget. Men det behövs inte som mittback. Tvärtom. Sätra dominerar luftrum och dueller i alla straffområden han hittar. Fina fötter har han dessutom men det blir bara för mycket. Mittbacksgeneralen kan vara kalmars väg tillbaka.
