Alltid Blåvitts onsdagspanel #1
Alltid Blåvitt påbörjar nu en ny serie där ett antal personer varje onsdag ingår i en panel där de diskuterar aktuella ämnen rörande IFK Göteborg. Den här veckan får vi äran att presentera en storslagen panel i form av Jonas Dahlquist, Fredrik Janlind, Mathias Schwarz och "Guld Alex".
Dagens panel består av följande;
Jonas Dahlquist: En av Sveriges mest uppskattade sportreportrar som ofta levererar högklassiga intervjuer i samband med allsvenska matcher för C more (f.d. Canal+).
Fredrik Janlind: Tidigare skribent för Baraben men har nu gått vidare till att bedriva 031-bloggen på Fotbollskanalen. Gör även inhopp i GP då och då.
Mathias Schwarz: Mathias är ordförande för Supporterklubben Änglarna och gör ett fint arbete för både supportrarna och IFK.
Guld Alex: Tidigare skribent på Alltid Blåvitt, nu istället på Änglarnas medlemstidning "Blått & Vitt" och även på sin egna IFK-blogg.
IFK Göteborg har inte förlorat på sex matcher och i de matcherna har bland annat vinster kommit mot Malmö FF och Elfsborg. Även om en topplacering är kört, hur viktigt är det för laget att få göra en bra höst till försäsongen?
Jonas Dahlquist: Det är mycket viktigt. För IFK:s del har nästa säsong redan börjat, och får de spelet att börja stämma är det snarare det som de tar med sig in till 2013 istället för tabellplaceringen.
Fredrik Janlind: I Sverige har vi den längsta försäsongen som existerar. Det är klart att det blir enklare för de blåvita spelarna att gå på vinterledighet och sedan försäsong med en positiv känsla. Jag tycker själv att just känslan i gruppen blivit bättre på sistone. Det pratas ofta om den goda stämningen uppe på Kamratgården. Under säsongen har det varit lite si och så med den. Men nu verkar den vara tillbaka. Känns som att en spelare som Mattias Bjärsmyr har betytt otroligt mycket. Han kom in utifrån (hade inte varit med om den dåliga starten) och vet vad som gäller i IFK-tröjan. En vinnarinställning och en väldigt duktig mittback. Jag tror att IFK blir väldigt svårslagna resten av säsongen och det lär säkert trilla in en och annan trepoängare.
Mathias Schwarz: Nu kan ju inte jag svara för laget eller spelarna, men jag förutsätter att det bara kan vara positivt att gå in i försäsong med vind i seglen. Sedan ser jag det som fullständigt självklart att man går för seger i varje match. Vi är Blåvitt och då känns allt annat otänkbart. Att det inte alltid går vägen är ju en annan sak.
Guld Alex: Det är alltid viktigt att avsluta något väl, inte minst för att kunna påbörja något nytt. Sen hoppas jag i och för sig att de inte ses som två separata delar, slutet av den här säsongen och början på nästa - utan att Stahre och Edlund faktiskt får fortsatt förtroende och i lugn och ro kan arbeta vidare med laget, som det ser ut/kommer att se ut. när det väl är dags för allvar igen, säsong 2013.
Trots fina resultat på sistone så känns det som att det varit på grund av individuella prestationer, kämpaglöd och vilja. Stahres spelfilosofi verkar hamnat lite i skymundan efter sommaruppehållet då det inte gav utdelning i våras, oavsett om du håller med mig eller inte – rent spelmässigt, hur ser IFK Göteborgs framtid ut? Finns det en ljus framtid med Stahre?
Jonas Dahlquist: Ja, det tror jag. Stahre är i mina ögon en av de bättre tränarna i Allsvenskan och Blåvitt har definitivt en av de bättre trupperna. Det som var problemet var att inkörningsperioden blev längre än någon kunnat ana. Den slarviga förlusten mot Syrianska i premiären och de ödesdigra domarmisstagen mot Norrköping och Örebro gjorde att laget hamnade i en gigantisk uppförsbacke direkt, och då tror jag inte Stahre och spelarna kunde jobba med att skaffa sig ett nytt eget spel mitt i poängstressen. Nu när det börjat ordna till sig kan arbetsron infinna sig, och jag tror att det är ett mycket mer "färdigt" Blåvitt som spelar i Allsvenskan 2013.
Fredrik Janlind: Jag är fortfarande av den känslan att Mikael Stahre inte är en "spelandetränare". Ser man till hur det såg ut när AIK vann guld med Stahre vid rodret var det knappast någon anfallsfotboll som ledde de till titeln. Stahre är däremot väldigt duktig att motivera sina spelare och få med sig gruppen. Lite av en svensk Mourinho som lyckas skapa en väldigt stark vi-mot-de känsla. Framtiden för IFK är väldigt ljus tror jag. Det tar tid att spela ihop så många nya spelare och när man gör en så stor makeover som Mild och co har gjort så borde de få mer än en säsong på sig. Men skulle nästa säsong börja som denna tror jag inte att Stahre sitter kvar länge till.
Mathias Schwarz: Det här är naturligtvis också en svår fråga att besvara utan att ha full insyn på Kamratgården. Inte heller känns det helt rätt att lasta en enskild person för hur det har gått i år, även om naturligtvis huvudtränaren har ett stort personligt ansvar och med rätta också en position som man skall kunna ställa vissa krav på. Hur det i slutändan ser ut på plan är dock någonting flera människor har ett gemensamt ansvar för och då kanske man inte kan förvänta sig att alla bitar skall falla på plats med en gång. Men ja med några smärre justeringar tror jag att vi över lite tid kan ha någonting på gång. Om det sedan är med eller utan Stahre är jag kanske fel person att bedöma, så jag passar lite fegt på den.
Guld Alex: Svårt att svara på. Alltså, det är överhuvudtaget svårt att reda ut vad som är Stahres specifika filosofi. Det har jag tyckt hela tiden. Mycket sker i stunden, i uppkomna situationer, jag håller därför med dig. Tillfälligheter avgör ofta, ibland till fördel, ibland inte. Förvsarsmässigt ser det förvisso betydligt bättre ut sen Bjärsmyr kom tillbaka till laget, men det är fortfarande mycket enkla misstag som görs, inte minst när det kommer till bevakning "man mot man". Ibland en 4-2-3-1 uppställning, ibland en klassisk 4-4-2 formation, som ibland övergår i varianter... Du ser, jag blir själv rörig när jag ska återge vad som är vad i Stahres modell. Jag vet ärligt talat inte vad hans modell är. Framtiden är därför oviss. Jag tycker som de flesta att anfallets arbete måste ge större utdelning, samtidigt vet vi alla att en Tobias Hysén med flyt, med stöd av Hannes Stillers kyla i boxen, bidrar till att målkontot växer och då blir det snabbt ett annat läge. Men Stahre måste få tid på sig, det tror jag är den enda vägen. Nästa säsong vill jag däremot se resultat av investerad tid och förtroende. Kraven ska och måste höjas, så är det bara.
Håkan Mild förklarade inför säsongen att man ville ha 21 spelare (inkl. tre målvakter) i sin trupp för att kunna ge plats åt en del juniorer. Nu är laget uppe i 26 man (Pär Ericsson och Marcus Sandberg inräknade), hur bör man agera i vinter? Hjalmar Jonsson, Hannes Stiller och Stefan Selakovic sitter på utgående kontrakt bland annat.
Jonas Dahlquist: Stiller bör väl få något år till, det har han visat i höst, men visst kan det vara läge att göra några justeringar i truppen. Överlag tycker jag dock inte att det behövs så många värvningar eller "revolutionerande" rensningar. Blåvitts trupp är, med Allsvenska mått mätt, bred och har tillräckligt med kvalitet.
Fredrik Janlind: Det kommer att bli en väldigt intressant silly season. Jag tror inte att vare sig Hjalmar Jonsson, Hannes Stiller eller Stefan Selakovic får förlängda kontrakt. Jag vet att Håkan Mild och Mikael Stahre letar efter en klassanfallare som man vet kan leverera. Sen att man söker med ljus och lykta efter en vänsterback är inget som är hemligt direkt. Även Dyrestam kan man väl räkna med att han är förlorad om inte klubben lyckas övertyga med ett nytt kontrakt.
Mathias Schwarz: Det här är ju naturligtvis helt beroende av vad vi kan plocka in eller upp. Att bara se till vad vi har och sedan säga att si eller så många och den eller den måste bort känns lite underligt. Vi måste ju försöka få lite balans i truppen och då är det kanske det snarare än kontraktslängd man skall utgå ifrån. Men utan att veta vilka alternativ som står till buds går det ju inte att säga särskilts mycket.
Guld Alex: Ja, det var naivt så det förslog. Jag kan fortfarande inte förstå hur det beslutet fick stå oemotsagt. 21 spelare? Plats för juniorer har förvisso skapats i form av kontraktskrivningar, liksom gott om träningstid för ett antal U-lagsspelare, men därifrån till att spelare som Jonathan Azulay, Sam Larsson och även Joel Allansson, som alla faktiskt är en del av Blåvitts A-lag, får kontinuerlig speltid, det är inte verklighet på något sätt. Även här har jag svårt att se vad Stahre och Edlunds modell är. De har stor vana och erfarenhet att bygga lag med unga spelare, vilket också var en av anledningarna till att IFK Göteborg intresserade sig för deras tjänster. Här vill jag se mod, beslutsamhet och fingertoppskänsla i användandet av våra framtida spelare. Stefan Selakovic kan med all rätt bytas ut mot både Sam Larsson och just Joel Allansson. Hjalmar Jonssons rutin i all ära, men Hjalmar ingår inte i ett bygge av ett framtida lag. Jag förväntar mig därför även här en höjning av allt, samt värvning av en vänsterback av klass. Det är dags att få ordning på debaclet efter Ossis sorti... vi snackar här om 10 år av underpresterande på en och samma position.
Inför Allsvenskans 26:e omgång hade Filip Helander 15 A-lagsmatcher för Malmö – Jonathan Azulay 0. Ändå har Azulay 15 matcher i P93 landslaget, även kapten, jämfört med Helanders 2. Det tog lång tid för Jakob Johansson att komma in i IFK Göteborgs lag och just nu tycker många det är tråkigt att superlöftet Joel Allansson inte får fler starter. Är detta ett problem, att det tar lång tid innan IFK Göteborg skolar in ett par löften i A-lagsmatcher?
Jonas Dahlquist: Rent generellt så är det alltid så att man får spela om man är tillräckligt bra. Helander har fått mycket speltid pga skadorna på Jasmin Sudic och Daniel Andersson, och sedan tagit chansen. Allansson har fått spela mer nu när alla ytterbackar varit skadade och avstängda och klarat sig fint på en lite ovan position, samma sak blir det säkerligen med t.ex Azulay så småningom.
Fredrik Janlind: Där håller jag inte med. Jakob Johansson har fått spela en hel del under flera år men inte tagit chansen. Nu har han mognat rejält både som spelare och person och vågar ta för sig mer. Visst, IFK Göteborg har en del talanger men det är nästan lite hype-varning över hetsen. Är man tillräckligt bra så får man chansen. Oavsett ålder och klass. Sen är det klart att spelare som Farnerud, Gerzic och Selakovic har ett namn att leva lite på. Men det kommer hända saker i den blåvita truppen och jag tror att Allansson är en startspelare 2013. Apropå Azulay, var ska han spela? Han är inte bättre än vare sig Bjärsmyr eller Wähler.
Mathias Schwarz: Njae, vill nog egentligen svara både och på den frågan. Först vill jag dock säga att jag tycker att det är fel att försöka jämföra äpplen och päron. Allt sådant här är väldigt individuellt och det måste det också få lov att vara. Vi är inte Malmö eller landslaget och Jonathan är inte Helander. Föreningens målsättning är dock att halva A-truppen skall bestå utav spelare från egna led och då måste vi ju rimligtvis också se till så att dels spelarna är, mer eller mindre, redo för A-lagsfotboll när väl de flyttas upp i representationslaget. Dels att det finns en möjlighet för dem att komma fram, så att de inte hindras i sin utveckling utav att kvalitetsmässigt likvärdiga spelare som värvats utifrån står i deras väg. Att de tvingas konkurera om en plats i startelvan ser jag dock som ett sundhetstecken. Sen kan man ha vilka personliga reflektioner man vill om laguttagningar osv, men grunden måste vara att bäste man på varje position spelar, samtidigt som balansen i laget upprätthålls. Men visst, det skulle ju vara dumt om vi börjar tappa allt för många lovande spelare på grund av att de inte har is i magen eller känner att de inte har några möjligheter att slå sig fram. Men ta Jakob som exempel. Vad är det som säger att det inte bara har gjort honom gott att få utvecklas i den takt det nu fått ta?
Guld Alex: Som sagt, här kan det bli bättre. Mycket bättre. Men i just Azulays fall måste vi ändå väga in att Bjärsmyrs återkomst per automatik hållt tillbaka Jonathan. Kanske det skulle gjorts tydligt redan från början att Jonathans speltid i första hand handlar om säsong 2013? Edlund gjorde klart inför matchen mot Häcken att han och Stahre inte hade för avsikt att "slänga in" en kille som Jonathan i matchen mot Häcken, bara för att nu Logi råkade var avstängd. Edlund var tydlig med att de är rädda om de unga spelarna. De vill att de ska få en chans att starta bra, för att inte modfällas om de brakar igenom. Fine, tycker jag. Men på elitnivå måste det råda stort mod och en fast beslutsamhet hos klubb och ytterst klubbens tränare. Om en spelare aldrig får pröva, hur ska de då kunna lyckas? Vad är per definition "att lyckas" i ett sånt sammanhang? Det undrar jag. Titta på John Alvbåge som en längre tid suttit petad på bänken... Hur uppträdar han mot Häcken och nu senast mot Åtvidaberg? Att få känna på ett nederlag behöver händelsvis inte betyda att en spelare går under av sänkt självkänsla. Ibland kan det också vara precis tvärtom. Jag vill framöver se våra tränare visa förtroende för sina unga spelare. För nog behövs det förnyelse och påfyllning mellan varven, inte sant?
IFK Göteborg har som mål att alltid komma topp 3 i Allsvenskan. Trots det har laget varit långt ifrån detta de senaste tre åren. Är det rimliga mål?
Jonas Dahlquist: Ja. Man ska titta på hur mycket klubbarna omsätter, och ligger man i topp där så ska man ligga i topp i tabellen. Blåvitt har underpresterat de senaste åren, men ambitionen och målsättningen är ändå korrekt i det här fallet.
Fredrik Janlind: Ser man till den trupp laget har så definitivt. IFK Göteborg kommer att vara med i toppen nästa säsong. Ska bli väldigt intressant att se när laget fått ett år på sig.
Mathias Schwarz: Med facit på hand är det ju enkelt att säga att målsättningen har varit för högt satt, eller att föreningen inte lyckats nå upp till de förväntningar vi själva byggt upp. Om målsättningen varit realistisk är ju någonting annat, men om styrelse och klubbledning bedömt det som så får vi ju utgå från att de gjort en korrekt bedömning. Sedan är ju inte det här med måluppfyllelse i form av idrottsliga resultat det enklaste att skatta i förväg, så man får ju ta det med en nypa salt. Förhoppning och förväntan är ju inte riktigt samma sak även om de ibland misstas för att vara det. Det viktigaste är kanske att vi som förening inte jobbar över våra tillgångar samtidigt som de spelare vi ställer på plan, oavsett vilka det nu vara månde, alltid går för seger, visar hjärta och gör så gott de kan. Räcker det sedan inte riktigt hela vägen fram, så ja det är ju svårt att påverka där och då.
Missförstå mig dock rätt här. Som supporter vill jag naturligtvis att vi skall vinna så många matcher som möjligt och återta vår tätposition som det enda laget i Sverige med realistiska chanser att hävda oss i Europa. Men jag inser också att det inte går att kräva underverk, utan vi måste utgå från de resurser vi har för handen. Det enda jag som supporter egentligen kan kräva utav någon, spelare, förtroendevald eller anställd, är att de hela tiden ger sitt yttersta och visar samma hjärta och passion som vi gör. Om alla gör det samtidigt så ser jag dock inte varför vi inte skulle kunna lyckas igen.
Guld Alex: Topp tre är en höjning från åren under Olsson/Rehn. Då hette det topp fyra. Markeringen i sig - att nu höjer vi ribban ytterligare, tycker jag är rätt. Men om det ytterst handlar om att IFK Göteborg ska vara i Europa varje år (vilket med tanke på chanserna som ges genom Allsvenskan, Svenska Cupen och nu även Fair-playligan ändå får ses som riktigt goda), då spelar markeringen i sig mindre roll. Vem är nöjd med att hamna topp tre? Ingen blåvit vill annat än att vinna Guld varje år, så är det. Trixande med siffror är för mig av underordnad betydelse, så länge vi går för Guld och för att vara i Europa varje år. Nu kanske vi inte hamnar så illa som vi trott i år, men hur vi än vrider och vänder på siffror... Femma i Allsvenskan är inget mål för oss och de tre senaste säsongerna är under all kritik. Hur rådande trend ska brytas, rent konkret, det är vad fokus bör vara på efter den här säsongen är slut.
Till sist, vad händer härnäst för dig?
Jonas Dahlquist: Jag jobbar på med Allsvenskan och hoppas komma upp i att ha sett 100 matcher på plats i år. Jag bör ligga runt 90 nu. Sen ska jag bli pappa för tredje gången i november, hoppas att barnet inte föds för tidigt så jag missar den Allsvenska avslutningen, haha!
Fredrik Janlind: Jag pluggar journalistik. Bloggar på Fotbollskanalen och hoppar in på GP när tid ges.
Mathias Schwarz: Det rullar på med Änglarna. I veckan är det lite planering inför mötet med Mordor. Nu på söndag är vi på plats på Kamratgårdsdagen. Ett nytt nummer av Blått&Vitt går till tryck och så vidare. Dessutom är det lite att ta tag i inför SFSUs årsmöte i november eftersom jag sitter i valberedningen där. Tankarna går emellertid främst i riktning mot nästa match som ju av naturliga skäl är svår att inte känna sig lite extra förhoppningsfull och taggad inför.
Guld Alex:
Alltid Blåvitt tackar samtliga paneldeltagare för att de ville vara med och önskar dem all lycka till i fortsättningen.
