Allvaret har börjat kika fram.
Månaden mars har stämplat in.
En månad där kalendern frikostigt bjussar på ett pärlband av aptitretande förfester med sköna nyanser av vittring på att nedräkningen är i full gång mot ögonblicket då den röda mattan ska rullas ut och den knottriga inmarschen på Kopparvallen ska äga rum då vi nått den här månadens allra sista hållplats.
Vinterns mörka evighet har vi lyckats krångla oss ur.
Första anhalten av betydelse nådde vi under helgen som precis nyss virvlade förbi med premiären av den nya och lyckade varianten av Svenska cupen. Under de två nästkommande helgerna följer fortsättningen på detta drama, där sedan de nyblivna gruppvinnarna får fira segertriumfen med en biljett till kvartsfinalerna som går av stapeln samma helg som vi vrids över till sommartid och då blott bara en vecka är det som återstår, innan årets absoluta huvudattraktion lämnar perrongen och rullar iväg på resan mot norr och söder och öst och väst.
Tranor, blåsippor och längre ljusare dagar får ursäkta, men det ljuvligaste av alla vårtecken är väl ändå när fotbollstempen stiger, fotbollsbiblarna går i tryck och allvaret börjar kika fram.
####
Förra veckan åkte snöskyffeln, som haft en lugn säsong, in i garaget.
Ändå drog det kalla, bistra vindar under de sista dagarna av det som återstod av februari. Dessa isande kalla nordliga vindar kom från årsmötet där en obehaglig sanning klubbades in i våra hjärtan. En sanning som vittnade om ett verksamhetsår, som trots en strålande åttondeplacering i allsvenskan, gått kraftigt minus i bokslutet och dessa fallande siffror slukade samtidigt åt sig en betydande del av det kapital som Åtvidabergs FF tidigare välförtjänt slitit ihop, ett kapital som såklart värmde jättegott som en skön buffert att ruva på.
Minusresultat är vad de flesta allsvenska klubbarna tvingats presentera i sina senaste årsredovisningar, vilket i sig inte lenar den bistra ekonomiska situation som vårt ÅFF hamnat i.
Den mångåriga och tröga farten på ekonomin och den nu närmast monotona lågkonjekturen som firar elaka repriser år efter år, gynnar såklart inte fotbollslagen i jakten på livsnödvändiga sponsorer.
Att allt fler blivit bekväma och hellre följer direktsändningarna av fotbollen via televisionen, är ett annat problem som ställer till det för klubbarna och tomma, ödsliga läktare höjer ju inte heller attraktionsvärdet eller stämningen runt arenorna, något som i sin tur inte heller lockar eller föder fler intresserade till nästkommande matcher.
Vilket är förbannat synd. För ingenting går väl upp emot att känna fotbollens pulsåder dunka live.
Vårt Åtvidabergs FF hymlade på årsmötet inte med den sportsliga målsättningen som i år lyder till att försöka förbättra de båda föregående årens dubbletter av åttondeplaceringar. I min värld något som inte låter helt orealistiskt med tanke på truppens nuvarande status och kompetens, det låter också som någonting alldeles underbart om man skulle få bonusen att få uppleva någonting sådant.
Man hymlade inte heller med det faktum som gör gällande att för att få finanserna att snurra på rätt håll under 2014, så krävs det bland annat affärer i form av spelarförsäljningar av det lag som vi idag ser stoltsera och le framför oss. Det lagbygge som rest alla förhoppningar vi bär på inombords. Laget med så många olika ansikten, så många olika kvalitéer, så många olika egenskaper och som allihop gemensamt bär samma anrika klubbmärke framför hjärtat på matchtröjan och som allihop utgår från samma adress.
Idag är det så.
Men ska Åtvidabergs FF överleva så måste några av dessa spelare säljas, byta klubbmärke och adress.
Redan nån gång under den här säsongen.
En hård verklighet vi får lära oss leva med.
####
Årets Svenska cup äventyr fick en behaglig kanonstart. 4-0 talar om respekt och pondus.
Helhetsbilden av matchen kanske snackar ett annat språk, men höjdpunkterna nådde hög status och känns helylle schysst att bära med sig inför fortsättningen.
Jönköping Södra från superettan var precis som under fjolåret, premiärmotståndare i år igen. Ett Jönköping Södra som vi under flera år var kollegor med i Superettan och dessa gröngölingar hade emellanåt den fula ovanan att ställa till med en del obehagliga poängförluster för våran del.
En klurig motståndare.
Då.
Under senare år så har dock fotbollslaget beläget vid foten av Vättern och vårt fotbollslag med Bysjön som nära granne, skiljts åt och bytt umgänge. Vi har helt enkelt dragit åt helt olika håll och har inte alls längre samma adresser och resmål i våra adressböcker och numera är det också olika klubbnamn som fyller gästböckernas sidor.
En skillnad som levererade målsättningen om gruppseger och avancemang vidare för vårt ÅFF, medan cup äventyret för Jönköping Södras del i stort sett bara hann börja, innan det var över.
Samma visa i år igen alltså.
####
Nästa utmaning som väntar är Carlstad United på bortaplan. Vi kan säkert förvänta oss en hungrig motståndare som har allt att vinna och vars drömmar svävar kring en chockerande skrällvinst.
En annan motståndare som definitivt inte är välkommen till denna drabbning är det minsta uns av underskattning från ÅFF sida. Ingen har väl glömt bort mötet med Umeå från fjolåret.
Ljusglimtarna från mötet med Jönköping skuggades samtidigt av dyngmörka moln av oro när den hyperintressanta och synnerligen kontroversiella teknikern Simon Skrabb tvingades utgå. Ännu tyngre hopade sig molnen när en av vår absolut viktigaste nyckelspelare Anton Tinnerholm fick lämna planen med svåra smärtor.
Simons skada är redan läkt medan det ännu är ovisst kring Tinnerholms.
Denna skada tillsammans med redan tidigare skador och diverse åkommor i laget gör att laguttagningen till lördag efterlämnar en del frågetecken, samtidigt som breddens kvalité sätts på nya prov och utmaningar.
####
Jag hade skyhöga förväntningar på Ricardo Santos när han anlände i somras. Förväntningar som förbyttes till en platt besvikelse och en snopen förvåning att killen tappat så mycket av de goda egenskaper som klädde hans image tidigare i såväl ÅFF som i andra klubbar.
Hittills under 2014 har Ricardo Santos blivit mer av sitt gamla jag. Han ser piggare, hungrigare, ödmjukare och mer harmonisk ut i år och självförtroendet har växt i takt med målproduktionen.
Ett välkommet gott tecken som får broderiet av drömmar att fortsätta.
Och orosmolnen kring den sviktande ekonomin får vackert stiga åt sidan ett tag.
Vem har tid med sånt när menyn lockar med andra godsaker framöver.
Som jag hoppas ska vara värda varenda spänn....
//// Allas broder
