Hammarby - Degerfors
Äntligen dags för Allsvensk premiär!
Våren lyser med sin frånvaro i Bajenland och den beräknas heller inte komma under helgen även om det ser ut att bli några plusgrader och sol under den tid som matchen spelas under söndagseftermiddagen.
Något som däremot alltid värmer, varje säsong vid den här tiden, är när Hammarby spelar sin allsvenska hemmapremiär. Som alltid kommer det att bli en stor fest med ett utsålt ”Nya Söderstadion” och den traditionella premiärmarschen som startar vid medborgarplatsen.
Lapp på luckan kommer det även att vara på de flesta restauranger och ”ölhak” på många platser på söder, det vill säga exakt som vi vill att det skall vara när den vankas hemmapremiär. Som vi har längtat efter denna grön-vita fest, en fest som denna gång markerar starten på den allsvenska säsongen.
Förhoppningsvis så kommer även matchen, där vi denna gång ställs emot Degerfors, att vara lika festlig som allting runt omkring, med full fart och två taggade lag som båda går för tre poäng.
För Hammarbys del är spelschemat under de första sex omgångarna av kategorin stentuff, med de fyra kanske svåraste bortamatcherna direkt i inledningen av serien. Av den, och flera andra, anledningar så kommer de två övriga matcherna, mot Degerfors och Varberg, på hemmaplan att bli extra viktiga att ta tre poäng i, för att säkerställa att vi inte hamnar allt för långt efter om vi skulle förlora flera av dessa svåra bortamatcherna.
Nog om detta och åter till primärmatchen och vi börjar med att titta på våra motståndare.
Degerfors
Degerfors slutade på en trettondeplats i Allsvenskan 2022, och lyckades med 31 poäng precis undvika negativt kval till Superettan. Noterbart är att de avslutade säsongen starkt med tre oavgjorda och två segrar och därmed lyckades sega sig förbi Varberg på målskillnad.
Laget gjorde ett ganska bra gruppspel i svenska cupen med segrar på hemmaplan mot Skövde och på bortaplan mot IFK Luleå. I den tredje, och avgörande matchen, gick man sedan på pumpen med uddamålet (1–2) mot Malmö FF på Eleda stadion i Malmö, efter att Malmö lyckats såväl kvittera och göra vinstmålet i slutskedet av matchen. Resultaten i övriga träningsmatcher har varit upp och ned, som det så ofta är i matcher av denna typ. Genrepet mot Brage blev dock en klar missräkning då man fick stryk med 1–3 på Behrn Arena i Örebro.
När det gäller spelare för Hammarby att se upp med så känns det ganska självklart att nämna anfallaren Dijan Vukojevic, som värvades från Norrby inför den allsvenska säsongen 2022, som varit het när det gäller målskyttet på försäsongen. Andra spelare att se upp med är den vindsnabbe backen Joe Gyau och anfallaren Diego Campos, där den sistnämnde stod för 10 poäng för Degerfors under den allsvenska säsongen 2022.
På rekryteringsfronten har Degerfors fått in den defensive mittfältaren Damjan Pavlovic, 21 år, från HNK Rikjeka i Kroatiska ligan samt målvakterna Jonas Olsson från BP och Sondre Rossbach från Odds BK (på låneavtal). På förlustsidan märks främst försvaren Adam Carlén och på skadelistan återfinns den gamla Hammarbybekantingen Nikola Djurdjic tillsammans med Gustav Granath, Albin Mörfelt och Peter Gwargis.
Degerfors tränas av Andreas Holmberg, ett Degefors som har spelat 3-4-3 under försäsongen. Andreas filosofi är att ha ett eget spel med stort bollinnehav på motståndarna planhalva. Givetvis kommer det att bli svårt att lyckas med detta på bortaplan mot ett topplag som Hammarby, men förhoppningsvis kommer man inte till "Nya Söderstadion" för att parkera bussen.
Vi går raskt vidare till våra grön-vita hjältar.
Hammarby
Jag vill börja med att säga att det känns som att vi inte, återigen, behöver gå igenom de kvalitetsspelare som vi har tappat inför denna säsong, utan fokuserar istället nu fullt ut på de spelare som vi kan ställa på plan i den allsvenska premiären på söndag och framöver.
Hammarby kommer från en försäsong som varit lite upp och ned, där mycket av denna gått ut på att vänja så många som möjligt i truppen vid Marti Cifuentes spelstil och ge många chansen att ta en plats i startelvan. Plusvarianter som hemmamatchen mot Sundsvall och derbyt mot Gnaget har varvats med den svaga insatsen i cupsemifinalen mot Mjällby och med att bli utspelade av Brann.
På målvaktssidan är det klart och tydligt att Oliver Dovin nu helt tagit över som förstemålvakt, med Davor Blazevic som backup. Inga konstigheter där, då Dovin redan förra säsongen var en av allsvenskans bättre målvakter. På backsidan har vi, efter de sista värvningarna av ytterbackarna Simon Strand och Anton Kralj, gott om alternativ i en backlinje som återigen kommer att hållas ihop av Mads Fenger, vilket känns enormt tryggt.
Vi fortsätter trenden med att släppa in få mål, från förra säsongen, med endast tre insläppta i de matcher där vi ställt upp med vårt bästa lag (Stabaek 1–0, Brage 4–1, Norrby 3–0, Sundsvall 8–0, AIK 2–1 samt Mjällby 0–1). Givetvis trist att ett av de insläppta målen ledde till uttåg i svenska cupens semifinal, men det var också en insats där samtliga spelare, med något undantag, presterade långt under sin högstanivån.
Till mittfältet då där, det känns relativt solklart just nu att det är trion Loret Sadiku, Tesfaldet Tekie och Nahir Besara som kommer att få förtroendet att starta på söndag mot Degerfors. Vad Besara kan vet vi alla efter hans lysande spel föregående säsong, där han är en garant för poäng framåt. Jag är också övertygad om att vi får se en klart förbättrade Sadiku denna säsong då han nu fått en full försäsong med laget och sluppit efterhängsna sjukdomar. En sak är säker och det är att Loret kommer att bli mycket viktig för vårt spel och sportliga framgång denna säsong.
Det stora utropstecknet under försäsongen har dock varit Tesfaldet Tekie, som visat upp ett spel, med sitt ständiga löpande och vändande och vridande med bollen fastklistrat vid fötterna, av hög allsvensk klass. Med dessa tre herrar från start kan vi nog lugnt konstatera att vi har ett av de bättre mittfälten i serien och jag ser också denna som vår starkaste lagdel, då vi även har Demirol, Hammar, och Vagic att tillgå där.
Hammarby känns starkt i alla lagdelar förutom när det gäller anfallet, som just nu känns som det stora frågetecknet. Vi har fullt med unga spelare, med enorm potential, där den stora frågan är om de redan är tillräckligt bra för att göra det antal mål som krävs för att Hammarby skall vara med att slåss om de tre topplaceringarna i allsvenskan.
Förhoppningsvis blir det en rungande succé, där flera av spelarna tar stora steg under säsongen, men vi kan nog alla hålla med om att det är långt ifrån solklart. Jag vill här dock understryka att jag tycker att det är helt rätt väg som Hammarby nu valt att ta, med flera unga spelare i laget med stor potential. Jag är också övertygad om att de flesta av dem kommer att slå igenom, förr eller senare, med är de redo redan nu?
Saidi och Erabi kommer med all säkerhet att få dela på rollen som central forward och på kanterna har vi den stabila Joel Nilsson tillsammans med de tre stora unga löftena Montader Mahjed, Viktor Djukanovic och Saidou Alioum. På vänsterkanten känns det fortfarande som att Djukanovic, trots lite bleka insatser på slutet, är förstavalet. På högerkanten är det svårare då valet av spelare beror lite på vad du vill få ut av positionen. Vill du ha en stabil högerkant med en spelare som är duktig på att jobba åt båda hållen så faller valet naturligt på Joel Nilsson. Om du istället vill ha en spelare som är teknisk och duktig på att utmana med fart och gå inåt i planen så är Montader Mahjed en självklar spelare att välja.
Det skall bli mycket intressant att se vilken lösning Marti väljer. Saidou Alioum då, som är en spelare med enorm potential, kommer nog att få nöja sig med enstaka inhopp till att börja med, då denna diamant behöver slipas lite mer på innan han är redo för startelvan.
På skadelistan återfinns fortfarande August Mikkelsen, Adi Nalic, Dennis Collander, Bubacarr ”Steve” Trawally samt Jon Fjoluson. Som Ni kan se så finns det ett stort sparkapital här och idag fick vi beskedet att både Adi Nalic och August Mikkelsen nu tränar för fullt. De är inte aktuella till matchen mot Degerfors, men räkna med att dessa två kvalitetsspelare kommer tillbaks för att ta en ordinarie plats från start inom kort.
Tidigare premiärer och inbördes möten
Om vi börjar med Degerfors så kan vi konstatera att de har haft lite otur i lottningen när det gäller premiärer, sedan deras återkomst till allsvenskan säsongen 2021. Detta blir tredje säsongen i rad som man får börja på bortaplan mot ett lag från Stockholm. Det har gått sådär tidigare som ni kan se.
2021: AIK – Degerfors 2–0
2022: Djurgården – Degerfors 3–1
Hammarby, å andra sidan har, sedan återkomsten till allsvenskan 2015, inte förlorat en enda gång när vi fått förmånen att starta säsongen på hemmaplan. Det är nästan idel segrar, med undantag för det oavgjorda resultatet mot Östersund säsongen 2016.
2015: Hammarby – Häcken 2–0
2016: Hammarby – Östersund 1–1
2018: Hammarby – Sirius 3–1
2020: Hammarby – Östersund 2–0
2022: Hammarby – Helsingborg 2–0
När det gäller inbördesmöten mellan Hammarby och Degerfors, de senaste två säsongerna, så är det deprimerande läsning för bortalagets supportrar. Hammarby har helt enkelt varit numret för stora, och då framförallt på hemmaplan, där Hammarby har två raka "femettor".
2021:
Hammarby – Degerfors 5-1
Degerfors – Hammarby 1-4
2022:
Degerfors – Hammarby 0-1
Hammarby – Degerfors 5-1
Förhandstips och slutord
När det gäller Degerfors så tippas de, av en enig expertkår, inför starten av årets allsvenska, att återigen hamna på den nedre halvan i tabellen när serien är slutspelad. Jag är, personligen, lite mer positiv och tror att vi får se Degerfors på en 11-12:e plats, där jag tror att nämnda Vukojevic och Pavlovic blir succéspelare för dem.
Vad jag sett så här långt så är det ingen av de så kallade experterna i media som har tippat att Hammarby skall hamna topp tre i årets allsvenska. Den vanligaste tippade placeringen, för Hammarby, är istället runt 4–5, en placering som känns ganska realistisk när vi ser på Hammarbys trupp kontra truppen hos våra värsta konkurrenter. Att vi inte tippas i den direkta toppen handlar mycket om det frågetecken som jag belyste ovan, det vill säga anfallsspelet, där de flesta ”experter” har svårt att se vilka spelare som skall göra de mål som behövs för att vi skall vara med och slåss om SM-guldet.
Jag tror dock att de har glömt en viktig sak och det är vad som händer om en eller två av våra unga spelare exploderar i utvecklingen och börjar göra stadigt med poäng. Om vi då, med vår stabilitet i de andra lagdelarna, kan fortsätta släppa in få mål så kan det bära enormt långt. Till och med så långt som till SM-Guld (peppar peppar).
En sak är dock 100% säkert och det är att det krävs att vi vinner våra hemmamatcher mot lagen som förväntas hamna på seriens nedre halva om vi skall ge oss en rimlig chans att ta oss till Europa även 2023.
Så varför inte starta med ytterligare en storseger mot Degerfors på söndag?
Nu drar vi fram laget till stordåd och visar att "Nya Söderstadion" fortfarande är vårt tempel och att inga lag skall tro att de skall komma iväg med några poäng därifrån.
Forza Bajen!
