Äntligen får vi se ett isländskt underlag på ett underlag som kunde ha varit bättre om inte slogan "På Parken tar man Guld" hade myntats!
Dags för första matchen på konstgräset efter djurgårdarnas förstörelse för tre månader sedan. Det ser ut som om den är spelbar, men några ytor såg utbytta ut. Kul att få se ett isländskt klubblag, jag är ju skapligt imponerad av alla exporter dessa lag mäktar med. Utan islänningarna tror jag inte IFK kommit tillbaka till finrummet, inte tagit guld 2015 och inte fortsättningsvis kunnat hålla sig på övre planhalvan av tabellen och på motståndarnas planhalva under matcherna!
Hemmapremiär med uppåt 1000 personer på VM-läktaren, en tidig fredagseftermiddag i februari! Bara det säger ju att intresset att se IFK lira fotboll kanske är större än att få läsa allt som skrivs om vad som händer utanför planerna!
Efter att ha läst på, kan jag konstatera att Breidablick var asgudens Balders hem. Om Balder kunde inte mycket ont sägas och Breidablick var inte sämre sett ur IFK-ögon. De tillät IFK att gå upp i en 3-0 ledning efter de inledande 15 minuterna. De gjorde det med följande startelva.
Startelvan:
Julle
Gerson
Castegren
Lauritsen
Telo
Isisak
Blomqvist
Kusu
Björk
Levi
Sead
Efter ett som det verkar positivt träningläger i Portugal, kommer inte Dale Reese att behöva bjuda på tårta, snarare blir det kganske i bästa fall några skorpor?
Skadelistan är lång och en orolig Jens konstaterar att det är inte är många som fysiskt ligger i fas och är kapabla att spela 90 minuter.
Tur då att vi har en ung islänning i Ísak Bergmann Johanesson, som imponerat i matcherna i Portugal, och tog för sig även i denna match! Efter 5 minuter stressar han den isländske högerbacken, samtidigt som han ser att målvakten tom är längre ut på planen än vad Isak brukar vara. Så "enkelt" att bara sätta bollen mitt i målet och 1-0 var ett faktum.
Islänningarna hade bestämt sig för att vara konsekventa och spela bollen från eget målområde och uppåt. De hade nog inte räknat med raketeten och evighetsfenomenet Sead som, som vanligt, beter sig som Schrödingers katt, han är överallt och ingenstans hela tiden. Han tar chanser som inte finns, han skjuter så fort han får chansen och i 13:e minuten var det dags för skott, målvakten räddar, men där var Kalles ersättare Calle och vips satt nätet om en strut och 2-0 var ett faktum.
Däremellan hade vi fått några hörnor som Isisak som vanligt slår mot den bortre stolpen, tyvärr ingen där men skam den som ger sig!
I den 23:e minuten pressar Blomqvist högt och ryter, klackar till SEad som givetvis går för skott direkt! Resultat? 3-0 och IFK började nog tycka att det gick lite för lätt. Tempot avtog islänningarna tyckte de hade varit tillräckligt vänliga och matchen gick in i en annan fas. DEn höll i sig halvleken ut och de fick utdelning straxt innan halvtid, då de likt en varm kniv skar sig genom IFK-smöret och kanske lite enkelt eller snyggt reducerade till 3-1.
Efter halvtid, då Totte kom in istället för Levi, verkade det som om IFK hade gjort vad de skulle och islänningarna tog över mer och mer. Det resulterade efter 10 minuter i ytterligare en reducering, Julle hade inte mycket att göra på det skottet, då det ändrade riktning på en hemmaspelare och plötsligt stod det 3-2.
Sead tog hand om en hörna och likt Isisak siktade han på bortre stolpen där Gerson dök upp med en resolut bredsida och bollen satt rakt upp i nättaket, 4-2. Under andra halvlek kom Thern in istället för Blomqvist (60), Binaku som utmanar Telo om vänsterbacksplatsen kom in i 65:e minuten. Alfons fick komma in och spela mot sitt gamla lag, då han bytte med Kusu (76). Alfons och Gerson passade då att byta platser. Och innan domaren hann blåsa av matchen så fick Sylvias Max Olsson göra debut i IFK också, då han ersatte Calle (89).
Kul match, i åtminstone 25 miuter, många mål och Jens verkade nöjd!
Nu väntar Jönköping Södra på tisdag 18/2 19.00 också på Parken. Tkalcic som spelat för JS har återvänt till Kroatien och spelar nu i NK Varazdin.
