Årets: Avsked
I dagens fotboll har man vant sig vid att spelare kommer och går, ibland så snabbt att man knappt hinner vänja sig vid att se dem i MFF-tröjan. Oavsett hur länge de tillhört klubben så finns det många som inte lämnar någon större känsla av tomhet efter sig när de försvinner, men så finns det en och annan som gräver sig in lite djupare i ens MFF-hjärta. För mig har Ulrich Vinzents varit en av dem.
Att en spelare stannar i en klubb i sju år är idag ganska ovanligt och det kommer verkligen att kännas väldigt underligt att inte se Ulrichs namn i truppen nästa säsong. För inte nog med att vår danske högerback varit i klubben under lång tid, han har dessutom under större delar av tiden varit mer eller mindre självskriven i startelvan och dessutom hållit sig skadefri. Under sina första säsonger i MFF missade han i stort sett inte en match och efter ca 3,5 år hade han nått upp till sina första 100 matcher. Säsongen 2011 missade han för första gången en allsvensk match på grund av skada (han hade tidigare missat ett fåtal på grund av sjukdom respektive avstängning).
Något annat, mer positivt, som också hände för första gången 2011 var att Ulrich gjorde mål i en tävlingsmatch, detta i en match i svenska cupen mot Jönköping Södra. En viss målglädje går att skymta på bilden ovan och med tanke på den uppmärksamhet och glädje målet väckte i laget och i lokala medier kunde man tro att det var ett avgörande mål i ett Champions League-kval.
Men den stora glädjen och uppmärksamheten berodde såklart på att det var just Ulrich som gjorde målet. Det fanns uppenbarligen många mer än jag som verkligen unnade "gammeldansken" att äntligen få göra ett mål och få en liten andel av rampljuet, även om inte uppmärksamheten i sig är något som är viktigt för vår honom.
Nej varken på eller utanför plan har Ulrich varit de stora rubrikernas man under sin tid i MFF. Jag ska erkänna att jag var en smula nervös inför min första intervju med honom, jag var orolig att han skulle vara tystlåten, kanske till och med lite butter och ge korthuggna svar. Men nervositeten visade sig vara helt obefogad. Förutom att Ulrich var både trevlig och tillmötesgående så var han lättpratad och absolut inte rädd att säga vad han tycker. Men han medgav att han inte har något emot att hålla sig i bakgrunden. Jag är inte den som tar mycket fokus, det är mer så: ”stille og rolig”. Då trivs jag bäst.
Inte heller på plan är Ulrich den typ av spelare som vanligtvis utmärker sig eller får rubriker. Nej, han har gjort sitt jobb i det tysta. Sällan glänst men också sällan gjort bort sig. Under guldåret 2010 gjorde han enligt mig sin bästa säsong i MFF. Han var som vanligt trygg och stabil defensivt men tog också för sig mer offensivt. Han spelade 29 av de 30 matcherna och var därmed en viktig kugge i guldmaskineriet. Den säsongen blev han också framröstad av Svenska Fans allsvenska redaktioner till seriens bästa högerback.
Något som Ulrich uppmärksammats en del för är det faktum att han i stort sett alltid, oavsett väderlek och oavsett hur mycket övriga spelare pälsat på sig, kom till match i kortärmat och shorts. I en intervju med min kollega Magnus på Himmelriket förklarade han det såhär: När det är dags att spela träningsmatcher vill jag emellertid vara klädd som om det vore en tävlingsmatch. Och ja, det kan bli lite kallt ibland precis när man kommer ut på planen, men så fort matchen börjar och man tar löpningar så känns inte kylan längre.
Jag hade önskat att Ulrich att få avsluta sin karriär i MFF på topp men säsongen 2012 blev motig för Ulrich som drabbades av en del skador och även när han var skadefri fick han spendera en del tid på bänken. Men det värmde verkligen i hjärtat att han fick en riktigt fin avtackning av MFF och supportrarna och att han fick så många fina ord skrivna om sig på forum och i tidningar. Visserligen hade man kanske kunnat önska sig en muntrare inramning än en förlustmatch mitt i guldstriden men det var många som stannade kvar för att hylla Ulrich och hålla honom sällskap när han skålade i gammeldansk på innerplan och tackade för sig.
Tack Ulrich för allt du gjort för oss i den himmelsblå tröjan.
.
