Årets: Bästa sex
Efter 51 veckor av listor så är det dags att till årets sista onsdag summera dem. Här är årets bästa sex... och några till.
Förra veckan publicerades årets Sex och Jävligt offside nummer 51. Så har det sett ut de senaste 11 åren, varje onsdag klockan 12 kommer Himmelriket med en lista över vad som varit bäst och sämst den senaste veckan. Så här ser det också ut varje år, att vi den sista onsdagen på året summerar de andra veckorna i en listornas lista.
När vi räknar samman så får varje veckas förstaplats sex poäng, tvåan fem och ned till veckans sjätteplacerade får en poäng. Fram med en miniräknare och vips har vi fått ihop årets sex främsta, samt ytterligare två som var nära.
Vi lär göra om det nästa år, och nästa, och nästa... Men innan dess, ett riktigt gott nytt år på er, kära läsare!
Markus Rosenberg (2 förstaplatser, 9 veckor, 40 poäng)
Rent statistiskt blev årets säsong Markus Rosenbergs bästa sedan återvändaråret 2014. 13 mål och sex målgivande passningar i allsvenskan, plus ett antal avgörande poäng i europaspelet (där man, såvitt jag kan utläsa, dock inte katalogför assist). Men Markus Rosenberg är förstås så oändligt mycket mer än de där poängen. Förutom att vara portalfigur för och personifiera de senaste årens exempellösa framgångar har vi under åren hört mången spelare – nu senast Anton Tinnerholm, i Olof Lundh-intervjun på fotbollskanalen.se – vittna om vilken utomordentlig kapten han är. Och det fortsätter han alltså att vara även 2019.
Fouad Bachirou (1 förstaplats, 9 veckor, 39 poäng)
Efter matchen mot Sarpsborg borta stod jag i mixed zone och pratade med den ena spelaren efter den andra. Alla var såklart besvikna, men någonstans fanns ändå en viss acceptans över att det var bra med ett oavgjort resultat. Dels sett till hur spelet såg ut (norrmännen låg absolut närmast en seger), dels sett till att det faktiskt var bortaplan. Ett undantag av dem jag pratade med: Fouad Bachirou. Han var inte nöjd. Inte det minsta, om jag säger så. Han skällde på sig själv och sin egen insats, och han skällde på laget och dess insats. Jag tror det säger rätt mycket om honom. Utanför match, när jag har pratat med honom, så är han vänlig och nästan timid, men när det gäller segrar och poäng så är han helt annorlunda. Eller som man brukar säga, en vinnarskalle.
Uwe Rösler (0 förstaplatser, 8 veckor, 31 poäng)
Det tog inte jättemånga veckor innan Uwe Rösler hade sin egen sång. Till tonerna (nåja) av Kraftwerks ’The Model’ sjöng vi om vår deutscher Superman. Som hade presenterats den 12 juni. Han ökade träningsbelastningen och lovordades av spelarna för sin raka kommunikation. Mattias Svanberg lämnade, men skadeläget förbättrades och han fick in ett par nya pjäser i sommarfönstret. Sen satte han igång att vinna. 3-5-2 var hans melodi, och för att återknyta till Stålmannensången var siffrorna starka. Av de 18 allsvenska matcher som spelades med honom vid rodret förlorade vi en. Vann tretton. I Europaspelet blev det fjorton matcher, och inte heller här förlorade vi mer än en (visst, det kan ses som en viss frisering av verkligheten, eftersom de två kryssen mot Vidi i praktiken innebar en förlust). Det blev ett europeiskt gruppspel. Och avancemang från gruppen, som den särdeles välvispade grädden på moset.
Europakvällar (2 förstaplatser, 7 veckor, 27 poäng)
Om jag måste prioritera så väljer jag alltid Allsvenskan framför Europa League eller Champions League. Lyckligtvis behöver vi himmelsblå inte välja, om än att det var på håret till 2019. Vi kan åka till Borås ena dagen, till Istanbul den andra. Vi kan slå oss ner framför teven och se Sundsvall på Stadion för att vi inte hinner eller kan åka dit, vi kan slå oss ner framför teven och se Genk på Stadion av samma anledning. Och det är, som vi mycket väl vet, något speciellt med de här Europakvällarna när hösten och ibland vintern (hallå, Sarpsborg, jag tittar på dig) gjort sitt intåg, andra hymner spelas och man ser UEFA-delegater varthän man än tittar. Det är en lite annorlunda värld helt enkelt. Och vi vill absolut inte vara utan den.
Svenska Cupen (1 förstaplats, 6 veckor, 25 poäng)
Vår cupkampanj slutade med en alltigenom miserabel final. Men det är dels allt det som ledde fram till den där eländiga majtorsdagen på Tele2 Arena, och dels vinsten mot Lund i november, som gör att svenska cupen platsar på den här summeringen.
Tidigt i år fick vi se ett stabilt gruppspel. Gefle och de båda nykomlingarna Dalkurd och BP avfärdades, och det följdes av 1-0-segrar hemma mot Göteborg och borta mot Östersund (som då just matchat mot Arsenal, och som behövde en cupseger för att komma ut i Europa igen). Allt det där var roligt. Och nu kan vi se fram emot ett gruppspel mot Falkenberg, Degerfors och Öster. Även om det ju visat sig att vi inte behöver lita enbart till svenska cupen för tävlingsmatcher i februari nästa år.
Carlos Strandberg (1 förstaplats, 4 veckor, 21 poäng)
Sett till hans höstsäsong är det rätt förvånande att Carlos Strandberg hamnar på den här topplistan. Efter sin skada som höll honom borta ett tag har han inte riktigt kommit tillbaka, och han har till och med blivit lämnad utanför matchtruppen vid något tillfälle. Han blev visserligen matchens spelare hemma mot Örebro 1 november, men den insatsen känns tyvärr mer som ett undantag. Lite signifikativt för hans höst är när han står beredd att hoppa in i årets sista match mot Besiktas, men i sista stund blir det Eric Larsson som får göra inhoppet i stället. Annat var det under årets första hälft, där Carlos var självskriven och det i en del media till och med talades om att han kanske skulle kunna ta en plats till sommarens VM i Ryssland. Nu blev det inte så, men Carlos gjorde tillräckligt mycket bra ifrån sig under den tiden för att hamna på årets topplista.
Förra årets topp sex
1. Markus Rosenberg
2. Serieledning
3. Erdal Rakip
4. Mattias Svanberg
5. Alexander Jeremejeff
6. Sena avgöranden
Några som var nära att ta sig in på listan
Sören Rieks (1 förstaplats, 6 veckor, 20 poäng)
I konkurrens med Bachirou 2018 års mest spektakulära övergång mellan två allsvenska klubbar. Definitivt den mest kontroversiella – den följdes av sociala medier-inlägg på ormtema från före detta lagkamrater och upprörda röster från IFK-supporters. Sören Rieks verkade själv ta uppståndelsen med ro. Men hade samtidigt svårt att hitta alldeles rätt i ett allmänt hackande lag under våren. Sen tog det sig. Sören Rieks växte ut till nyckelspelare som wingback under Uwe Rösler och stod för ett antal viktiga insatser – och mål. Mest står kanske avgörandet hemma mot Norrköping ut: en praktpärla i krysset från just utanför straffområdet. Och hans sista mål för året kom för övrigt mot IFK Göteborg. En händelse som liknar en tanke.
Arnor Traustason (1 förstaplats, 5 veckor, 19 poäng)
På tal om Carlos ovan, islänningen Arnor Traustasons säsong ser i det närmaste omvänd ut. Han gjorde alls ingen usel vårsäsong, men jag tror att han led lite av att hela laget underpresterade och att hans roll i laget kanske var aningen otydlig. Men framför allt drogs han med en fotskada som säkerligen inte underlättade hans liv i Malmö FF. Med läkt fot och med Uwe som boss har Arnor varit självskriven i startelvan så fort det vankats spel i Europa, och allra mest och bäst minns nog Listan hans insatser hemma mot Besiktas samt mot Cluj, där hans mål (herre min skapare, vilket mål) betydde avancemang till nästa omgång.
Ett urval av förstaplatser under året
Oscar Lewicki, Cupfinalen, Ola Toivonen, Olof Persson, Fördel Vidi - men det är inte kört, 1000 och 1001, 15 dagar kvar, Eric Larsson, Vinna är allt, Vårsäsongen är över, Anders Christiansen, Allsvenskan, Behrang Safari
Annat och andra värda att nämna bland årets 209 punkter
VM-feber? (2 veckor), Himmelrikets kalender (3 veckor), Jasmin Sudic (1 vecka), Silly season (5 veckor), Mattias Svanberg (3 veckor), Hemmapremiär (2 veckor), Sjung hossamålens lov (1 vecka), Tim Prica (1 vecka), Romain Gall (2 veckor), Rasmus Bengtsson (2 veckor), Optimisterna (1 vecka), Guillermo Molins (4 veckor)
Några offsideplatser under året
AC på väg till Gent?
Skadad AC?
De planansvariga för Gavlevallen när snön kom och Gefle-MFF flyttades till Sandviken
Vårsäsongen
Rasmus Bengtssons kollapsade lunga
Djurgården borta
Det minskade publiksnittet för MFF i Allsvenskan
Östersunds FK
