Årets: Bästa sex

Årets sista lista är som traditionen bjuder en sammanställning över året som gått.

Det här året är inte annorlunda än något annat. Himmelriket har publicerat en lista under titeln Sex och Jävligt offside varje onsdag prick klockan 12.00. Det har vi för övrigt hållit på med sen januari 2008, och den som är snabb i huvudet kan räkna ut att det blir 14 år. Varje onsdag. Många listor har det blivit. Det som också är gemensamt för alla dessa år är att vi räknar ihop alla poäng spelare, ledare eller företeelser har fått under året, och sammanställer dessa i en årslista. Och den, våra damer och herrar, kallar vi fyndigt nog för Årets bästa sex.

Vilket ni nu läser. Här nedan följer inte allt men en hel del av vad som funnits med på Sex och Jävligt offside under året. Mycket nöje, och så ses vi om en vecka. Då börjar vi om, för 2022. Till dess, ett gott slut och ett gott nytt år önskar vi er.

Antonio Colak (2 förstaplatser, 9 veckor, 34 poäng)
I skrivande stund vet vi inte om lånet från Grekland blir kvar i Malmö FF. PAOK har satt en utköpsklausul på 30 miljoner, och sen tillkommer Antonio Colaks personliga deal. Om MFF väljer att köpa loss honom blir det med råge klubbens dyraste kontrakt sett till alla kostnader. Själv säger han sig vara optimistisk om att bli kvar, men hur det än går har han satt ett ordentligt avtryck hos oss. Han visade sig inte bara vara en målskytt utan också en lojal lagspelare som kämpade och sprang som om det gällde livet. Och vem glömmer väl glädjeruschen efter Jo Inge Bergets sena mål mot Kalmar i näst sista omgången? En gång blev han framröstad till månadens spelare, men han var också den ende i laget som fick poäng alla månader. Så det är inte konstigt att kan också kommer högst upp i denna sammanställning; Antonio har gjort mycket väsen för väldigt mycket.

Serieledning (3 förstaplatser, 7 veckor, 31 poäng)
Jag försöker räkna efter, och det faktum att tabellen haltade mellan den 20 maj och månadsskiftet juli/augusti – Malmö FF:s möte med Elfsborg tidigarelades för att minska belastningen under europakvalandet – gör det lite svårt att definiera hur många omgångar vi egentligen ledde serien. Men godtar vi att en serieledning med en match mer spelad ändå är en serieledning, är facit att vi ledde i 13 av Allsvenskans 30 omgångar. Bland dessa ingår de sex sista rundorna – när vi via 1-0 mot AIK i den 25:e omgången lyckats krångla oss upp i topp stannade vi där. Sättet vi gjorde det på var näppeligen smärtfritt för hårt belastade nervsträngar ... men så här i efterhand är all anspänning, allt ångestvridande av händer och alla domedagsprofetior glömda. Serieledningen var vår efter den enda omgång där den egentligen betyder något: den 30:e.

Anel Ahmedhodzic (1 förstaplats, 7 veckor, 28 poäng)
Precis som med ettan på denna årliga sammanställning av årets alla Sex och Jävligt offside vet vi inte om Anel Ahmedhodzic blir kvar i MFF. Om det ändå finns ett visst hopp om Colak kan vi nog avskriva vår bosniske landslagsman för de närmaste 10 åren; alltför många utländska klubbar rycker i honom och själv säger han att det verkligen är läge att anta en ny utmaning. Det kan man inte klandra honom för. Tvärtom är vi listmakare tacksamma över att han stannade hela 2021, för frågan är hur såväl guldjakt som CL-dito hade slutat utan lagets bästa försvarare. Vi säger redan nu lycka till, och välkommen åter, Anel!

Allsvenskan (0 förstaplatser, 6 veckor, 26 poäng)
I UEFA:s intrikata poängsystem är den svenska ligan rankad som nummer 23 i Europa. Ifjol och i år har Allsvenskan tappat mark mot våra danska och norska grannar. Efter nyår kan gapet från innevarande säsong dessutom bli ännu större, eftersom Norge har ett och Danmark har tre lag vidare till utslagningsrundorna. Så ja, rent kvalitetsmässigt har Allsvenskan onekligen sina över-serier. Men strunt samma. Detta är en liga som kanske har sina brister, men som är på riktigt. Som innehåller drama, publikfester, känslostormar och medlemsägda klubbar. Det är helt enkelt en liga som är mera intressant än någon annan liga i hela världen.

Johan Dahlin (2 förstaplatser, 5 veckor, 25 poäng)
Man får sina favoriter. Så är det för alla tror jag. Det brukar bli minst ett par i varje årgång, och en del av dem stannar kvar i ens medvetande för evigt. Jörgen Ohlsson, Hasse Mattisson, Roy Andersson, sonen Daniel och givetvis Markus Rosenberg är några som avslutat sina karriärer och som jag fortfarande håller vansinnigt högt. Johan Dahlin kommer att tillhöra den skaran. Han har varit en favoritspelare nästan sen han anlände. Men det är inte därför han kommer så högt på denna sammanställning, utan det handlar uteslutande om hans påverkan på laget och dess framgångar. Det märks så tydligt när han är borta, det märks så tydligt när han spelar. Med sin rutin och sitt lugn ger han laget en stabilitet som ger oss framgångar. Kan vara lagets viktigaste spelare.

Veljko Birmancevic (1 förstaplats, 6 veckor, 20 poäng)
Den som har koll på serbisk ligafotboll hade säkert hört talas om Veljko Birmancevic. Men vi andra (och här vågar vi ändå oss på att anta att vi var några stycken) gladdes mest åt kommentarer från initierade. De uttryckte imponerad förvåning; sade saker som att man trott på försäljning till en större liga direkt. Men han hamnade alltså här. Och skolades in så sakteliga. Fick ofta agera inhoppare under våren och exploderade under sommaren, med helt avgörande insatser mot Rangers och Ludogorets. Och samtidigt är känslan att det finns saker att slipa på, som till exempel lägstanivån och språket. Bristen på kunskaper i engelska och svenska har i och för sig fört med sig en klassiker: intervjun efter Ludogorets borta, med Anel Ahmedhodzic som tolk. ”Han sa riktigt mycket.” Jodå.

2 kommentarer

Magnus Johansson & Henrik Zackrisson2021-12-29 12:00:00