Årets: Fem snabba om 2020
Ännu ett fotbollsår med Malmö FF att summera genom fem snabba punkter. Detta märkliga år har bland annat bjudit på guld, cupförlust och genombrott. 2020 lämnar ett stort avtryck på alla plan.
Omställningen
Att man ens har sett en match live i år känns helt ofattbart långt borta och man får tänka tillbaka till Gamla IP i mitten av mars för att kunna framkalla någon slags känsla. Mycket har hänt sedan dess, i världen och i fotbollen. När serien väl kom igång var det väldigt välkommet och jag tänker på all glädje det har bidragit med i en annars mycket märklig tid. Otaliga promenader runt Stadionområdet har det också blivit, allt för att försöka känna någon slags normalitet och tillhörighet. Även om ingenting slår att se Malmö FF live så har det om möjligt kanske fört oss samman ännu mer? Laget saknar publiken och publiken saknar laget.
Nytt spelsystem med bred högpresterande trupp= äntligen guld
Efter ett par år utan guld så var det dags igen. Äntligen. Det känns väl som att det slutligen har fallit på plats att klara av serien och spel i Europa samtidigt. Truppen är en perfekt mix av rutin och ungt och vi hade ju lätt varit topp fem även med en ”reservsuppställning”. Dessutom så har JDT bidragit med ett nytt spelsystem och ett tänk som känns fantastiskt passande för en klubb som oss.
Anders, Anel, Erik och Erdal
Det känns nästan orättvist att välja ut årets bästa spelare, då i princip alla har varit bra. När man tar guld så finns det ju liksom knappt något eller några att klaga på. Det är alltså fler än ovan fyra som förtjänar att nämnas men för mig har dessa på något sätt stuckit ut. AC för att han helt enkelt är seriens bästa spelare och för att det verkligen har märkts när han inte har varit med. Dessutom så måste han ha gjort flest snygga mål och axlat kaptensrollen med bravur.
Anel för att det måste vara det tydligaste genombrottet på mycket länge, både i svenskt fotboll och i Malmö FF. Han håller stor internationell klass med sin snabbhet, spelförståelse och inställning. På toppen av detta är han självskriven i den inofficiella klubben för ödmjukt kaxiga malmöiter.
Erik Larsson för att han verkligen har utvecklats. Istället för att gå inåt och neråt i spelbanan i anfallsspelet så går han nu runt och gör sin gubbe. I och med detta skapar han sig ytor för antingen inlägg och assist eller så gör han själv ett snyggt mål med vänstern. Det är alltid välkommet att spelare överraskar hos mig och det har Erik Larsson gjort i år.
Erdal för att han tar sitt femte(!) guld och dessutom är bättre än någonsin. Konkurrensen på mittfältet är hård men det verkar bara ha triggat honom ännu mer. Jag skulle säga att detta är hans bästa säsong någonsin.
Årets största missar
Tyvärr går det inte att bortse från årets två missar, cupförlusten och förlusten mot Granada i kvalet. Cupen är under all kritik medan kvalet till Europa känns mer okej.
Tack Safari
En speciell karaktär som jag vill lyfta som årets sista punkt. Tack Safari för allt du gjort för klubben och det är lätt att förstå att du är omtyckt var du än hamnar. Japp, du tillhör också klubben för de ödmjukt kaxiga malmöiterna och vi kommer verkligen att sakna dig!
