Årets första match - motorn behöver en del justeringar.
Trelleborgs FF vann över Ängelholms FF med 4-1 – det är ett faktum. Resultat och prestation gick hand i hand – men vi fick åtminstone se nitton gula aktörer. Och så har vi tid att vässa formen inför en revansch i den riktiga premiären.
Det har nu gått mer än ett dygn sedan vi kunde konstatera att årets första match slutade med förlust. Inför matchen var intresset gällande de nya spelarnas prestationer stort – att se hur de gamla rävarna hanterade en ny säsong skulle också bli otroligt intressant. Visst – det slutade med förlust efter en prestation som till synes var oinspirerad – men att dra för stora växlar av en sådan här tidig träningsmatch vore idioti. Men… självklart ska vi titta med en granskande lupp i backspegeln för att sedan ha någon som helst chans att växla upp till nästa gång då vi har som uppdrag att smälla in fler bollar än motståndarna mellan två lodräta stolpar och en vågrät motsvarighet. Fotbollens syfte är fortfarande att göra fler mål än motparten, men ibland ska man välja sina tillfällen. Det har vi kanske lyckats med när vi summerar år 2012 – vem vet.
Köpingeskolans konstgräsplan befinner sig i ett strukturerat inhägnat område som ligger några hundra meter ifrån en klassisk City Gross-affär. Så småningom dök, enligt uppgift, ett hundratal personer upp för att se detta tidiga Skånederby. De flesta riktade sina pupiller mot planhalvan där det blåa laget värmde upp strax innan matchstart. Mitt intresse var ålagt åt ett anat håll. Jag fick se Albin Nilsson slå inlägg till den blivande målvaktsdebutanten Hampus Nilsson. Jag fick se en standardlik tajt ring där syftet var att hålla bollen i luften – Lester Dewee, Joakim Alriksson, Michael Baggner och Albin Subasic var frontfigurerna. En bit bort var det desto mer spring i benen – det intensiva smålagsspelet var igång.
Strax därefter blåstes matchen igång, alla vaknade. Eller, inte riktigt…
Första halvlek var inte någon större framgångssaga ur gul synvinkel. Under de inledande fem minuterna kan nämnas att TFF står för matchens första avslut i den femte minuten, att Mattias Adelstam tas hårt av både Lindberg och Mike Babier, att Robin Simovic inleder med att se lovande ut i en nickduell och att Zeyn S-Latef är en behållning med sin imponerande teknik.
I den tjugonde minuten gör TFF 1-0. Forwarden Fredrik Jensen får en känslig Xavi-liknande passning från Mattias Adelstam – som för övrigt var pigg matchen igenom – och avlossar ett skott som tar i stolproten och sedan hamnar mitt framför fötterna på Jensen igen, som då enkelt lägger in bollen i mål bakom Hampus Nilsson. Ur vår synvinkel finns en önskning att vi inte tvingades se en korridor för motspelarna (i detta fall Fredrik Jensen) mellan mittbackarna för dagen, Marcus Lindberg och Heidar Júlíusson.
Ungefär fem minuter innan målet antecknar jag att Heidar står för en rad fina crossbollar. Sex minuter efter målet bryts trenden avsevärt då islänningen visar sig vara alltför lättläst. Kristian Haynes förutser vad vår mittbacksadept ska göra även denna gång, och motlägger Heidars crossförsök. Det utmynnar i att Fredrik Jensen får bollen, sedan Adelstam, sedan Haynes igen – och sen står det 2-0.
Marcus Lindberg, som bar kaptensbindeln i Jakob Augustssons frånvaro, utmärker sig matchen igenom då han dirigerar och styr sina lagkamrater. Emellanåt smågnäller den rutinerade mittbacken också, inte minst när Heidar i första halvlek väljer att börja om hos Hampus Nilsson istället för att – som var det självklara valet enligt Lindberg – slå en passning framåt i banan.
I den trettioförsta minuten får vi se en karakteristisk Mike Babier då han smyger upp bakom sin markering och sedan snor bollen efter att ha läst i gårdagens tidning vad som skulle hända. Med sina vindsnabba steg svischar han förbi allt och alla längs högerkanten och kommer fram någon meter från straffområdet då han för ett ögonblick tycks ha ett perfekt skottläge. Istället väljer han att passa Robin Simovic i utkanten av straffområdet, vilket inte mynnar ut i någonting, och rätt vad det är så har Trelleborgs målvakt (Fredrik Persson) bollen i sin ägo. Oavsett vad så var denna sekvens underbart härlig från Mike Babiers sida. Med fler erfarenheter från A-lagssammanhang hade vi troligen fått se ett gult debutmål redan här.
I halvtid sker en rad förberedda byten. Bland dem som kommer in får Lester Dewee det betyg som kan beräknas som bäst. Bredvid en godkänd ”Kalle” Karlsson på topp bidrar amerikanen med en hunger på framgång, som verktyg har en han en fotbollstalang som heter duga. Snabbheten, styrkan, tekniken, finessen och viljan utstrålar honom som klart bästa ÄFF:are inte bara i den andra halvleken – utan i hela matchen. I och för sig skapades inte många framgångsrecept i matchens första fyrtiofem – de som utmärkte sig bäst var Mike Babier, Zeyn S-Latef och Hampus Nilsson.
Hampus Nilsson fick stå hela matchen efter att Matt Pyzdrowski, som var tänkt att stå första halvlek, kommit fram till att vila dagens match efter en lättare skada. Detta var en ren säkerhetsåtgärd, ni behöver inte vara oroliga inför framtiden.
Bland de spelare som lyser klarast i den ”andra” laguppställningen – om vi kan säga så - är som sagt först och främst Lester Dewee. Hans forwardspartner, Andreas ”Kalle” Karlsson, gör det även bra och skapar bland annat en målchans på egen hand – avslutet hamnade några decimeter utanför den bortre stolproten. Ytterbackarna, Mikael Dahlgren och Jonas Lindh, är stabila och visar att de mycket väl kan starta på dessa positioner i seriepremiären den sjätte april.
Alriksson ser bra ut, även om han inte får ut särskilt mycket. När Albin Subasic kom in istället för Robin Nilsson med halva halvleken kvar steg Alriksson in på innermittfältet där hans snabba och kreativa fötter kunde testas. Angående Albin Subasic, som jagar ett A-lagskontrakt, testas han återigen på en ovan yttermittfältsposition. De som känner Albin vet att han ska och kommer spela som central forward, det finns inget annat alternativ. De som känner ÄFF vet att vi har fyra renodlade forwards i truppen som för tillfället är skadefria. Svårt läge för Jocke Persson och Magnus Arvidsson som även de vet vad Albin ”Super-Subba” Subasic går för som fotbollsspelande central forward.
Albin Nilsson och Michael Baggner kommer inte alls upp till normal standard. Nilsson inleder med att tappa boll, men spelar upp sig och bjuder på några läckert potentiella Rasmus Elm-passningar. Trots det når den talangfulle innermittfältaren inte sin värdiga nivå. Baggner bjuder på några utsökta nedtagningar och konstruktiva passningar, dessutom några Martin Andersen-utmaningar. Den landslagsuttagne begåvningen fyller dock inte breddgraderna fullt ut, vilket i mina ögon är naturligt. Han kommer bli hur stor som helst om han lyckas bibehålla sin oerhörda vilja – men efter en vecka som bland annat innehållit landslagsuttagning och A-kontraktsskrivande finns det kanske en liten obalans även i Michael Baggners sinnen.
På lördag är det ny match, då vi återupptar vår heder. 14.00 på Valhall Parks konstgräs mot Halmstads BK. Då kommer Järdler och Blomberg på besök – och Rojas så klart. Om jag inte minns fel är det nu som Lindh, Robin Nilsson och Westerblad ska utsättas för tunneltakter av vår före detta playmaker. Det är ju försäsong – vi ska inte dra alltför stora växlar.
Matchinformation:
Trelleborgs FF – ÄFF
4-1
1-0 Fredrik Jensen (20), 2-0 Kristian Haynes (26), 3-0 Mattias Adelstam (51), 3-1 Lester Dewee (75), 4-1 Kristian Haynes (83).
Varningar ÄFF: Mike Babier (efter en så kallad bensax).
Laguppställning:
Hampus Nilsson; Mike Babier (Mikael Dahlgren 45), Marcus Lindberg, Heidar Júlíusson, Gabriel Ucar (Jonas Lindh 45); Omid Nazari (Joakim Alriksson 45), Robin Nilsson (Albin Subasic 68), Zeyn S-Latef (Albin Nilsson 45), Martin Andersen (Michael Baggner 45); Robin Simovic (Andreas Karlsson 45), Robin Staaf (Lester Dewee 45).
