Årets taktiska triumf
Åge Hareides mod att byta spelsystem inför returen hemma mot Salzburg var årets stora taktiska triumf. Laget vann inte bara matchen utan den hade större betydelse än så.
Det är sällan ett byte till ett helt nytt spelsystem har en sådan betydelse som Åge Hareides implementering av 5-3-2 systemet hade hemma mot Salzburg. Det var dessutom inte i vilken match som helst utan i den viktigaste matchen på väldigt många år för Malmö FF och inte bara rent sportsligt utan även ekonomiskt. MFF är en klubb som dras med tunga årliga kostnader för den nya Stadion som blev i dyraste laget. Ett ekonomiskt tillskott av den dignitet som ett Champions League deltagande innebär vore ett enormt tillskott för Malmö FF:s ansträngda ekonomi.
Det handlade dessutom om att motbevisa alla experter som år efter år tävlar i att håna Allsvenskan och de allsvenska lagen. Enligt de flesta sportjournalister var Allsvenskan för dålig och det saknades helt enkelt kompetens och kvalité. MFF hade redan överträffat sig själva enligt många genom att slå ut det på pappret starkare laget Sparta Prag.
I kvalet hade Åge Hareide använt sig av en 4-4-2 uppställning vilket är det spelsystem MFF vanligtvis använder sig utav precis som de flesta andra svenska klubbar. MFF såg länge ut att få det svårt inför returen i Malmö men ett sent mål av Emil Forsberg efter en målvaktstabbe gjorde att MFF fick det viktiga bortamålet och gick av planen som vinnare trots att man hade förlorat matchen med 2-1. Sett till spelet radade Salzburg upp chanser och det var en stor portion tur men även skicklighet som gjort att siffrorna inte blev större.
Inför returen i Malmö tror jag också att det var just antalet chanser som Salzburg skapade i det första mötet som oroade Åge och då bestämde han sig för att implementera ett nytt spelsystem inför returen. Att inför denna viktiga match våga göra en sådan stor förändring kräver sin tro på sig själv och att man vet vad man sysslar med.
Åge mörkade det nya 5-3-2 systemet och när matchen blåste igång blev många överraskade att det var en fembackslinje som följdes av ett tremannamittfält och ett tvåmannaanfall. Det var Halsti som tog den centrala mittbacksplatsen som extra mittback mellan Filip Helander och Erik Johansson.
Inför VM i somras hade Holland ett lag som rent defensivt egentligen inte såg särskilt starkt ut men spelsystemet, 5-3-2, var som skräddarsytt för spelarna och hur det gick sen vet vi alla. Van Gaal hade skapat det perfekta spelsystemet för det material han hade till sitt förfogande. MFF:s försvar var ramstarkt under matchen mot Salzburg och systemet satt som om spelarna hade spelat 5-3-2 sedan de var små knattar. MFF vann inte bara matchen utan de gjorde det med 3-0 och succén var ett faktum. Förtrollningen var bruten och ett allsvenskt lag hade nått Champions League för första gången på 14 år.
Det var ett genidrag av Åge att införa 5-3-2 systemet och det användes även framgångsrikt i bland annat bortamatchen mot Juventus. Det kanske inte är det vackraste av spel men Åge Hareide får ut absolut max av laget med denna 5-3-2 formation mot motstånd som är betydligt bättre på pappret. Ett spelsystem som får ut max av spelarnas kompetens är ju det optimala spelsystemet i avgörande matcher.
Jag vill även hävda att 5-3-2 systemet har gjort mentala underverk med spelarna för det har byggt upp spelarnas självförtroende i europaspelet. 5-3-2 systemet har gjort att spelarna har märkt att de kan spela jämnt med europeiskt toppmotstånd vilket leder till att de nu går in i matcherna med en större tro på sig själva vilket vi inte minst såg i matchen mot Atletico Madrid. MFF kunde nu skaka spanjorerna med det vanliga 4-4-2 systemet. Helt plötsligt behövdes inte en extra mittback för att täppa till i försvaret. Jag tror däremot, att på bortaplan mot riktigt starkt motstånd bör Åge fortsätta att använda 5-3-2 systemet.
Intåget av 5-3-2 systemet har i slutändan lett till att det mentala avståndet till storlagen ute i Europa har minskat betydligt och spelarna i MFF har fått en betydligt större tro på sig själva och sin egen kapacitet. Spelar laget bara disciplinerat, sätter sina chanser så kan MFF rubba riktigt stora lag, om de i sin tur samtidigt har en lite sämre dag på jobbet. Vem hade trott detta för bara sex månader sedan?
