Årskrönika #3 (3) Hösten
En kort Bajenårskrönika i tre delar. Här är del 3. Always look on the bright side of life...
Höst (omg 21-30)
Örebro (h) 1-1, J-Södra (b) 1-0, Häcken (h) 2-3, Falkenberg (b) 2-0, Helsingborg (b) 1-0, dif (h) 4-2, Elfsborg (h) 2-4, Östersund (b) 0-2, Norrköping (h) 1-1, MFF (b) 0-3.
Tabellplacering 11 (39 poäng)
Skytteliga: Romulo 4, Israelsson 2, Solheim 2, Smarason 2, Dibba 2, Kennedy, Aidoo
Höstens mål: Kennedys 1-0 borta mot J-Södra får det bli. Bollen kommer inte perfekt till honom. Han får ta något steg bakåt innan han trycker dit bollen. Ett tekniskt sett utmärkt förvaltande med bara några minuter kvar att spela. Kennedyklass!
Höstens match: Lättast hittills, va? Derbyt mot dif är en modern klassiker. Obrigado Romulo!
Höstens lirare: Kennedy. Att byta position tror jag var väldigt nyttigt för honom. En nytändning. Frisk efter vårens skadebekymmer och revanschsugen som få gjorde han hösten till sin. Han som kändes på gränsen till uträknad i våras. Kung!
Nannestatus: Oklart
Hösten startade med en av årets bästa hemmamatcher. 1-1 mot Örebro är ett resultat som närkingarna ska vara mycket nöjda med. Nya Bajenstjärnan Aidoo gör 1-0 och efter det hade hemmalaget både virkträffar som frilägen och borde ha dödat matchen tidigt. Istället kvitterar Örebros sommarvärvning Nahir Besara till 1-1 på övertid. Typiskt.
Sedan rullar säsongen på. Inte så kul att titta på kanske men effektivt. Mest spännande är slutminuterna i Helsingborg där Ömmi gjorde några riktigt svettiga räddningar efter Romulos ledningsmål. Ömmi gjorde för övrigt en stabil höst överlag.
Höstens klimax kommer i omgången efter Helsingborgsmatchen. Derby hemma mot dif. Ni kan det redan. 0-2 efter en halvtimme. Resten är sockersöt Hammarbyhistoria. Visst var matchen i sig underhållande men minst lika mycket av det som utspelade sig på läktarna var briljant. Då har inte ens vissa spelarintervjuer nämnts som tog det hela upp ytterligare en nivå. En magisk kväll.
På något sätt kändes det som att säsongen dog för Hammarby efter den matchen. Nytt kontakt var klart och resten kändes tyvärr som en transportsträcka där bortamatchen mot Östersund var värst. Det gjorde nästan ont att titta på ett Bajen som parkerar bussen mot en nykomling. Visst förstår man taktiken och hur det var tänkt men det slog verkligen inte väl ut.
Visst, hade Solheim satt någon av sina chanser kanske man inte gnällt så mycket men nu gjorde han inte det. Ingen skugga över honom, han försökte ju i alla fall. Jag går så långt att jag tycker hela upplägget med den taktiken var en skymf mot de Bajenfans som åkt de 60 milen dit. 20-80 i bollinnehav. Inte OK!
Andra saker som man kan lägga på minnet är att ungtupparna fick lite speltid på slutet. Dulle Jajic fick lira från start i säsongens sista hemmamatch mot regerande Svenska mästarna från Norrköping. Den centrale mittfältaren fick visserligen lira på en kant men ändå.
Även Isac Lidberg fick starta en match, den avslutande mot MFF.
Det är frukten av ett lysande år för U21-laget. Ett SM-guld på min ära. Dock är nog derbyt mot dif på Stadion den match man minns mest.
Mot slutet av säsongen kom allt vildare rykten om nya huvudtränare redan till nästa säsong. Trots att Nanne Bergstrand har kontrakt till och med 2017.
Vad som händer med det och spelartruppen över huvudtaget lär vi märka snart. Silly season är redan i full gång. Kom igen nu, Bajen!!!
Fotnot: Under landslagsuppehållet innan difderbyt blir David Boo Wiklanders lilla grabb allvarligt sjuk. Boowi missade därmed resten av säsongen för att tillbringa tiden med familjen på sjukhus. När man tänker på det känns det plötsligt futtigt att skriva om fotboll. Jag vet att många med mig i Bajenland har tankarna hos David under denna jobbiga period.
