Avslaget DIF fick med sig en pinne
Bortamatch mot Västerås SK, en match som skulle lockat storpublik, men istället fick spelas inför ett kiosktak västeråsare samt ledare och spelare i respektive trupp.
DIF ställde upp med följande elva: Diawara - Granath, Ekroth, Ohlsson - Lindell, Carlén, Gravius, Astvald - Bertilsson, Dahlström, Edvardsen
Alltså i princip oförändrat, Lindahl som fick kliva åt sidan och in istället med ytterspringare Marcus Astvald.
VSK som i sin premiären inte släppte till ett enda anfall mot ett blekt AFC Eskilstuna såg framemot matchen mot en förmodad toppkonkurrent. De började dessutom bäst och förde spelet. DIF såg lite vilset och avslaget ut och slarvade bort en hel del bollar. Astvald kom inte in riktigt rätt i sin position, då han vanligtvis brukar ha en ännu offensivare inriktning i sitt spel.
Nä, plastgräset passade helt klart hemmalaget bäst och 1-0 målet kom efter ett fint passningsspel där DIF hamnade snett i pressen redan i anfallsleden. Passningarna sågade sig igenom DIFs lagdelar bit för bit och Ismo i hemmamålet hade ingenting att sätta emot när Tronét pangade in 1-0.
DIF vaknade till så smått och försökte framåt, hörnorna var ett fint vapen idag (till skillnad mot premiären, då känslan var att det slogs bort ett tjog hörnor utan farlighet). Gravius siktade på Ekroth vars skalle talade, men stolpen stod i vägen den gången.
Favorit i repris något senare - Gravius mot gröten i mitten och Ekroth höll sig framme och prickade in 1-1. Känslan var att det var något orättvist med tanke på spelet, men kanske var det DIFs sätt att ta sig in i matchen igen.
Gravius. Grabben med den fina vänsterfoten lät den tala en liten stund senare igen. Villiam lurade något slags offside-fälla eller bara ett långsamt VSK försvar, gick i djupled, fick bollen av Christos och i någon sorts andra läge vände han upp sig själv och satte sitt andra mål på lika många matcher i Superettan. Målnäsa och smartness verkar det finnas gott om hos vår gute. Dessutom är han lagom kvick och rätt bra på huvudet också, vad det verkar. Patrik Werner har återigen scoutat bra.
Halvtid och 2-1 till Degerfors. Kändes otroligt med tanke på hur spelet sätt ut.
Andra halvlek och DIF spelade något bättre. Men fortfarande VSK som var hetast och under den här halvleken var det deras tur att träffa stolpen - två gånger om.
Edvardsen och Berra hade det bra mycket tuffare framåt idag och kom inte loss alls som mot Brage. Berra fick dessutom ta emot en hel del stryk, men i slutändan var det han själv som blev visad det gula kortet. Även Victor blev varnad. Kanske anades en viss frustration.
Efter 84 minuter och i fortsatt ledning valde tränarduon att försöka säkra de tre poängen med ett dubbelbyte. Nämnde Berra och Victor klev av till förmån för mittbackarna Wiktorsson och Janevski. Sebastian O klev upp på mitten och det blev ett tydligare 5-3-2 som backade ner mot Ismael i kassen. Tyvärr så resulterade detta i att VSK fick fortsätta behålla bollen och tryckte fram, gång på gång. Efter en fin boll in mot mitten och en nedbröstning så fick VSK-spelaren Safari en fin volleyträff som seglade in bakom en chanslös Diawara. Detta i den 92a minuten.
Ett klassiskt avslut för DIF där man tappar tre poäng i matchens absoluta slutskede. Dock ska det tilläggas att efter dagens insats är känslan att en poäng på bortaplan mot ett bra spelande VSK är OK.
Nästa match spelas mot Norrby IF, då är de rödvita eleganterna åter på Stora Vallas fina gräsplan, där grabbarna kommer känna sig mer hemma än på ett hårt konstgräs i gurkstaden. 28e juni, 14.30 på Stora Valla. Förhoppningsvis bjuds vi då på ytterligare några mål från vår heta gotlänning.
